Atuagagdliutit - 01.02.1946, Side 4

116
ATUAGAGDL’IUTIT
nr. 13
Therkel Mathiassenip atuagkiamine »Skræl-
lingerne i Grønland« (1935, Klip. 48—49) istima-
ne ima atautsimut oKautigai: »Inugsungme Kav-
dlunåtsiait pisatait navssårissat ukiut 1300—1400-
gssånit pissfigunarput .... Kavdlunåtsiait pisa-
taisa tåukua InugsungmTtut navssårineKarnerati-
gut angutit pingasut Kingigtorssuarme Inugsflp
sanilianitume ujaiKamik kigartuisimassut erKåi-
ngitsorneK ajornaKaut . . . Kavdlunåtsiait Inug-
sungmTsimassut pivdlugit oKalugpalåK silåinar-
mit tigussåinaugunångilaK«.
oKalugtuarissamut matumunga påserusung-
nartoKaKissumut tapertausfnaussunik oKauseKat-
siarsfnausoraunga.
sujugdlermik Poul Egedip 1739-me — tai-
raane Avangnånut perKåmersimavoK ukiorpålu-
nguitdlo K’asigiånguane ajoKersuiartortitatut su-
livdlune pilertoKalunilo inuit tåvanltut ilisarisi-
malerdlugit — oKauserisimassai ilisimavavut. Fe-
bruarime 1738 agdlagpoK:
»avanerssuaK (oKalugtuneKarpunga) ujara-
KarpoK napassunik sisamanik teKerKulingnik oKa-
lugtuarineKarnerat maligdlugo Kiimut ingigigsiar-
tortunik avKutigssamutdlo nalunaeKutaussunik
talilingnik, isumaKarputdlo (kalåtdlit) uvagut
inuiaKativta sanårigait, kisiåne ilisimassavut nå-
pertordlugit inuiaKativut taima avangnarparsima-
tigtngisåinarput. kalåtdlinit (Eskimaus) Grøn-
landimut perKårtunit sanausimångtnerdlutik?« —
»avdlap oKalugtuarnera maligdlugo ujaiKat tåu-
ko Kåmtkut alteritut torKigsfisimåput«. (Poul
Egede, »Efterretninger om Grønland« (»kal. nu-
nåt pivdlugo nalunaeruline«) 1721—1788,
Klip. 155).
tåssånga Poul Egedivdlo uvdlorsiutainit su-
le pigineKartunit (Continuation af Relationerne)
kalåtdlit nunåt pivdlugo nalunaerutit (Meddelel-
ser om Grønland) 120-åne, 1939, Klip. 71—72-me
naKiterneKartunit ersserpoK Poul Egede tamatu-
miinga ugpernarsautaussumik kalåtdlinit mar-
dlungnit Diskobugtime nunalingnit tusagaKarsi-
massoK. ilimanarpoK oKalugtuariniagait inugsu-
sassut Kiimut tngigigsiartortut Kåmikutdlunit tor-
Kigsflssut avKutigssamik tfkuartussissunik »tale«-
Kardlutik (Kissungnik?). kalåtdlit Kavdlunåtsiå-
nut sanårisorait. Poul Egedip Kavdlunåtsiait
Norgimiunik (»de Norske«) taivai tåukunigssåt-
dlo Kularalugo, tåssa taima avangnarparsimatigi-
nerat pivdlugo agdlagsimassoKarsoringinamiuk
(månale taimåitoKartoK naliingilarput). eskimu-
nut (sujugdlerpåjugunartoK oKauseK tåuna dan-
skisut atorneKarpoK) sanårisangaltpai agdlagka-
mine naKitigagssiamine (Originalmanuskript)
OKauseK »Americaner« (Amerikamio) atorsima-
vå, nangildlunilo: »nuna kitånitoK ima Kanigti-
gingmat KåKantngånit takuneKarstnauvdlune, si-
kutdle ptssutauvdlutik ikårneK ajornarsorineKar-
dlune«. taima agdlagkame isumagtnguatsiarpå
avanerssuaK Smithssundime sinerfssat igdlugig-
dlutik takugssaussut.
ikerasak tåuna aitsåt tulungnit 1853-me(Kane)
1876-imilo (Nares) navssårineKarpoK. ikerasak
tåuna (Strat imalunit Pas) pivdlugo Hans Egedip
1741-me agdlagåta (Perlustration eller Naturel-
Historie) autdlarKauterpiåne ima agdlagsimavoK:
»kalåtdlit avangnardlerpåt navsuiainerat najor-
Kiitaralugo kalåtdlit nunåta Amértkavdlo akor-
nåne ikerasånguaKarpoK nerukitsoralånguamik«
imalunit kal. nunåt Amerikalo agtfimassardlutik,
kisiåne Egedip pingårnerpåtttutut fpå taimani-
kut kalåtdlit ilisimaneKartut avangnardlersaisa
(Disko-Bugtimitut) kalåtdlit nunåt KeKertauso-
ringmåssuk, kujåmut sarfaK såkortQngmat, ka-
låtdlit inuit igdlua’lungimingnit pissut oKalutar-
matigik suaortartardlugitdlo åmalo »OKausé åssi-
gigdlutingoK .... ikerasaup nerukitsup avigsår-
titaunera ima angnikilsigalune, agdlåt igdlugfg-
dlutik fmap kigdlingane KeKarsinauvdlutik . . . .
aulisagkatdlo (tåssa puissit arferit aorritdlunit)
erKautdlugit«. Poul Egede ukiorpagssuit tama-
tuma kingorna niuvertoKarfiup Upernaviup av-
dlorniussap sanimukartup 73-p (ungavilerneKar-
nerane agdlagpoK: »nuna .... kalåtdlit OKalug-
tarnerat maligdlugo avangnamut kangimut atar-
Kåriardlune kangimflnerussoK sangussoK . . . .
avangnarpasingnerussume avdl. san. 75-åne ino-
KartoroK il. il..«
»kalåtdlit nunåt KeKertauvoK avangnarpiami-
gut Amerikamut ikerasånguaK amilsoK kisiat
avigsårutigalugo«. OKautsit uk. 1700 autdlarti-
ngåtsiåinarneråne OKauserineKartut taimåitut tu-
såsavdlugit nuånersllvoK, tåssame ukiut 100 sivn.
Kångiungmata aitsåt Europamiut påsivåt kalåt-
dlit nunåta sineriai sumorpiaK sangmjveKartut.
imungarssuaK tamåna pivdlugo erKungitdlutnar-
tunik erKarsauteKarput. Poul Egedile 1736-mile
kalåtdlit nunåta sineriai ungasingnerpåt avaner-
ssuarmTtut pivdlugit (erKortunik) tusagaKarta-
rérpoK.
(nangitagssat.)