Atuagagdliutit - 16.10.1947, Side 10

230
nr. 25
ATUAGAGDLIUTIT
nåtdlagtarneranigdlo tusarnautauvdlunilo takor-
nautauvoK.
Manitsup ernåne Isortup auvfåne.
tugtuniat Isortup auvfå tugtuneriarsimassu-
tut maluginiarpåt, imalo ilåt oKalugpalårpoK:
sujornagut sinånit aussiniardluta auvarfigi-
ssartagkavtfnut pigångavta akornuteKarata inger-
dlåinarsimagångavta aussap uvdlue isuvkårdlu-
git ingerdlavdluta uvdlot pingasut sisamatdlunit
atordlugit orningniagarput tiktstnaussarparput,
tåssångånitdlo auvartalerångavta ilåne uvdlup
åipagssåta unungnerane tuglusisfnaussardluta.
aussardle måna auvarfigssavtlnut pigångavta alå-
karterinardluta uvdlorrnut pissaristnaussavut na-
magtttarpavut. alapernaerssuinardlutalo utarKl-
narniartaraluaruvta ama pissaKarstnaussåsaga-
luarpugut, pissaa alertorner ujumassarnerputdle
pivdlugo alåkarteriniutigissarparput. tugto pi-
ssarigåine avdlamik Kininardlune tåssaussaraoK,
ilan ilo atautsimltut ardlaKartaKalutik.
agdlautigingnigtordlo ima nangtpoK: Major-
KaK Isortup Ktnguala avangnå-tungånltoK kdg-
ssuas umiamik majordlugo Kangånitdle tugtii-
niarfiussarpoK. uvdlut sisamat tatdlimatdlunit
majorneKartarpoK, kfigtusisimårtitdlugule sap.
akunera nåstnaussardlugo. ilåtigut siorarssuit
nuisassarput, santnguisigutdle tåssångåinaK iti-
seriarneKartardlune sarfartorujugssuarnik. umia-
ligtaerungmat ukiune ardlaligssuarne majorfigi-
neKåsaeraluarpoK, månale umiaussiordlutik ma-
jorfigerKigtalerpåt.
. MajorKaK nunauvoK amitsukujorssuaK nuna-
rujugssungitsoK kisiåne tugtut inivigssuat. tugto-
KaraluaKalunile perKigsåruttngikåine tugtue inar-
dliortfneKalerstnåuput.
tugtoKarnerarpåt; tamanigoK aulålutnarlar-
put. tugtut ilait sermit nåkåssartut erKåinltarsi-
massut igerpatdlangmik KimåniuteKångitdlutnar-
tartut OKautigait. aussaK måna auvariat piniar-
figssikångamik nagsarstnaussamingnik toKoraigl-
nartarsimåput uningaorfingmik encåne, pissaussut-
dlo penatigigdlutik agssartordlugit avguanatigig-
dlugitdlo.
Kangerdlugssup auvfåne.
Kangerdlugssuarme auvartut ilåt inusugtoK
oKalungusiarpoK aussaa ilorpasigsume auvarsi-
mavdlune. tugtusivfigineKarKartardlutnartume
tugtorpagssuit tikisimavai. issigalugit eraainar-
nerarpai låpit tugtfllaisa OKalugpalårineKarlarne-
rånut åssinginutdlo takussarsimassaminut; uvfa-
gOK nuna najugartik tålungtkaluaKalugo Kalerig-
dlutik Kimånialeramik, avaut atauslnaa atorniar-
simaneramtko, kapilagit sujulimingnut akingmi-
gardlutik aimåniarnerat ajorssisårlutut issiko-
aarpoK.
fasen KaertoK.
taserssuaa llulialik Majoraaup pånitoK ilisdr-
ssunguatsiartcK ukiut Kulit migssiliordlugit iluli-
ssanik ImertarpoK ulivkårnigssame tungånut.
1937-me 38-milunit KaerpoK; aaerångamilo per-
KartarsimångeKigame sarfarssua Manitsumut
ångåtarpoK ipugtariåinarssortunut ingerdlavigiu-
minailsorssuångordlune, agsutdlo aulisagardler-
narsissarpoK sikuniartorssuångdlaussardlunilo.
tasea tåuna Manitsumit milinik 12-nik ungast-
ssuseKåsasimavoK Isortup afnguane avangnar-
dlermitdlune.
ukiaa måna Ortfiparip 11-åne KaertorssQsi-
mavoK. Kaernerata seraornera igtulårnerssualo
Kangerdluarssungmiut nunaKarfingmingnildlutik
tusåsimavåt, oKauligåtdlo asaguane uvdlåmitdle
iluliarssuit anilerérsut. ama Kaernerata aKagua-
ne Manitsup imå isortutnarssuångorérpoK sar-
farssualo ånguterérdlune, aulisariåme ilait ipug-
dlutik majoragtut pujortulérKamik aissariaKarput.
aKUgtoK Flink.
(nangitat.)
taKarsiuineK itsaK nakorsautauvoK nåpauti-
nut åssiglngitsunut tamanut atukulårneKartoru-
jugssuaK, manale oKåtårneKajuitdlivoK. Grafton
nangminea pistnåungilaa agssane sajugtarmata.
Flinkip suliarissarianarpå. Graftonip såkugssat
saraumerpai, Williamivdlo talia sukangassumik
nimerneKarpoK. taKaa suångariarmat Flinkip
kuvdluminik naafstnardlugo taKarsiorpå. ilua-
mik suliarå Williamivdlo aua ilångangåtsiarpoK.
tauva talia nimerneKarpoK tnarterKingneKardlu-
ne. aKagukut sule taimatut ktssarneKapilugpoK.
sule atausiardlugo taKarsiorKigpåt. — arnåta pår-
Kutigivdluarpå, kigaeKissumigdle pitsaunerujar-
torussårpoK, uvdlorpagssuitdlo igdlunguamingne
nuånårdlutik Kimavdlutigdlo intissut mana av-