Atuagagdliutit - 16.04.1948, Page 3
nr. 8
ATUAGAGDLIUTIT
87
puigortariaKångilarput kalatdlit arnartait pivdlu-
git ingmfkut iliornigssaK. sujiinersutit nutat ma-
ligdlugit atuarfingnut tamanut atuaKatausfnauti-
tåusåput, tamanale erKartoréravko taissavnik mi-
nitaKarumananga taiglnarpara. arnanut ingmf-
kut ilfniarfiussugssatut sujånersfitigineKarput ni-
ngiugssanut ilfniarfigssat mardluk atulersfneicar-
nigssait K’aKortume Ausiangnilo efterskolinut
atatitdlugit. arnat inusugtut efterskolimérérsut
atuaiKigtugssåungitsutdle piumagunik ningiug-
ssanut ilfniarfingnut pisfnaorKuvdlugit ukiordlo
atauseK tåssanitdlutik. ukiume ningiugssanut
ilfniarfit atorneKångivfiåne sivikitsumik ilfniar-
titsinerit atulerKuneKarput. tåukunanilo kfkut-
dlQnit angnerussumik ilfniarsimångfkaluartut
ilausfnautitåusåput.
påsfsavdlugo pissariaKarpoK nutat tamåko
tamarmik kajumingnermit ilaiwfigissagssaung-
mata, pfngitsailissiimigdlo pilersitaKartoKarniå-
ngingmat. taima angajori<åt kigsautigtnglkuniko
mérKamik A- B-skolit B-rtåine atuarnigssait A-
rtåine kalatdlit oKausmåine atuivfiussune atuar-
tlslnauvait. taimåikaluartordle méricat tåuko pf-
korigkunik efterskolitigut ingerdlandgfigssaKarsf-
nautitåusåput. KaKutigulnardle taimailissoKartå-
saoK. igdluatungågutdle atuarfiup aulajangigag-
ssarlsavå méraK B-me atuåsavdlune piiikunar-
tunersoK, imåipoK piukunarnersoK danskisut ag-
sut atuåsavdlune tåukulo atuartitslssutine ardla-
lingne pigssarsiaKautigalugit atorslnauvdlugit.
tåssunåkut ilane ajornakusoruteKartåsagunarpoK
angajoi Kåt påsisfnaujuåinartångingmåssuk mérar-
tamik mernat avdlat KagfaseKatiginerai. taimåi-
toKartarnerale Danmarkime nalungilarput tåssa-
ne angajornat nangmingneK aulajangerneK ajor-
måssuk merartik mellemskolimut pisanersoK mi-
siligaunerata aulajangertarmago. tauvale mellem-
skoline privatiussune atuartineKarslnaussarpoK.
tamåkua tamarmik danskisut iliniartitsine-
rup pitsångorsarneKarnigssånik sujunertaKarne-
russut (sorunalume ama ajungmerussumik ili-
niartineKarnigssamik sujunertaKartut) saniatigut
erKartorneKarsinauvoK atautsimititat sujiinersu-
tigisimangmåssuk skoledirektionimik kalatdlit nu-
nåne atuarfingnut tamanut sujulerssorneKarfig-
ssamik pilersitaKarnigsså, tåunalo NungmisassoK
ilaussortaralugitdlo provste, landsfogde landssko-
lekonsulentilo (atorfik nutåK). skoledirektionime
tåssane sut atuarfingnut tiingassut kalatdlit nu-
nanit tamarmit pissut suliarineKartåsåput, kmds-
skolekonsulentivdlo soruname atuarfingnut tii-
ngassuinait suliarinerussåsavai. atuarfit angne-
russut skoledirektionimit tåssånga ama sujuler-
ssorneKåsåput, tamatumanile imaiia seminariame
sujuligtaissoK peKatigalugo.
eraortumik oKartariaicarpoK pissariaKalersoK
atuarfingne sulissussut (iliniartitsissut) kalatdlit
nunåne atuarfingne sujulerssueKataulernigssat.
tamånalume mana amerdlanerit påsinguatsiarpat.
mana skolekonsulenteKarfiussut atåinåsåput, ag-
dlame sujiinersfitigineKarpoK Avangnåta avang-
narpiå ingmfkut konsulenteKalerKuvdlugo, tåssa
pingasujungnaerdlutik sisamångorKUvdlugit, tau-
vale åma landsskolekonsulente kalatdlit nunåta
KerKanut skolekonsulentifitigfsaoK.
pissariaKauaoK påsisavdlugo skoledirektion
sujunersutigineKarmat ilagit atuartigdlo avigsår-
tfniarnagit, kisiåne tamatuma akerdlianik: avig-
sårtfkumanagit. tåukume mardluk ukiune 2(M)-
ne atautsimorsimassut katfngåinaiKuvdlugit su-
junersut sarKumersimavoK. Kavsit isumaliortar-
put ilagit atuarfiuvdlo avigsårnigssåuik oKalung-
nei< ajortuliatungajak issigissariaKartou. soruna-
lime amerdlanertigut taima issigissariaKångilaii.
avigsårnigssamik OKalungneK ajortuliorneningi-
laK, taimalo isumaKaråine iluarsartussivdluar-
nigssamik påsisimassaKångfneruvoK. Kanordle
tamåna kalatdlit nunane pisfnaunerpa? KanoK
nunaKarférånguame ajoneKardlunilo illniartitsi-
ssoKarsfnaunerpa? någga, ilagit atuarfigdlo KaKii-
gorssuarmut Kilerutinik Kajangnaitsunik kipiler-
torneKarsfnåungitsunik kipineKåsångitsunigdlo i<i-
lerssorsimåsåput.
kalatdlit nunåne ilagit atuarfigdlo irtgming-
nut atåput, oKåtårniåsångilarputdlo avigsårtfniar-
dlugit. tamåssalo styrelsime atuarfit pivdlugit
atautsimititat piumångisåt. tamåssauvoK ataut-
simititat pfngitsorniarsiniassåt sujiinersutigigamf-
ko skoledirektion ilaussortaKartoK ilagingne atuar-
fingnilo atorfilingnik, ilaKartitdlugitdlo landsfogdi-
nik pissariaKåsagaluarpat isumaKatigigsitsiniarsf-
naussumik.
taima atuarfit pivdlugit atautsimititat suju-
nertariuåinarsimavåt sujiinersuteKarnigssaK atuar-
fingnut sujumukautausfnaussunik, åinale ilaging-
nit avigsårtitsissugssåungitsunik.
M■ Gam. (nugt. A. Ly nye. I