Atuagagdliutit - 01.08.1948, Blaðsíða 10

182
ATUAGAGDLIUTIT
nr. 15
Parisimut tikiukame oKauseKarpoK nålagauvfit
ikioKatigingniat ukiune sisamane ingerdlåssiniar-
nerat neriunauteKartitdluarine åmalo nukit kåtii-
tut kisimik suliagssarujugssuaK tåuna nåmagsisi-
nautitdlugulo anguniagaK 1952-ip tungånut angu-
neKarslnautlsagå. pissortaussunik ardlalingnik
atautsiméKatigingningnerane Belgiame ministeri-
nut KutdlersaussoK Spank OKauseKarpoK ukioK
tåuna nagdlerpat Europarne nålagauvfit ikioKati-
gigsut ingmingnut napatlslnaulersariaKartut.
Europarne nunat ardlagdlit ukiamut kater-
ssuivfigdliornigssamik ilimasugput sugdlinerit ilåt
coleradobillimik taineKartoK agsorssuaK kartofli-
nut nautitaussunut ajoKutausimangmat.
Kinap kujatåne uliissornerssuaKarmat inuit
700.000 migss. angerdlarsimavféruput. ulerssuar-
neK ukiut huntritigdlit ingerdlaneråne sualung-
nerpaussutut nautsorssuneKarpoK.
nunavtine.
eKaloKarfik nutåK.
avane sinerlssame avangnarpasigsume Uper-
nivik-kujatdliup Igdlorssuitdlo akornåne nuna
nunaKarfigineKångitsoK angnertoKaoK pujortulér-
Kamigdlo angatdlaviginerane Sigguk (Svartenhuk)
tusåmanerdlungnaKissoK KununaKutigalugo. Sig-
gup iluane kujatlnguane umiarssualiveKarpoK
Maliglssanik atilingmik pitsauvdluartumik. au-
ssaK måna tåvunga angalassut ilåta ilimagiler-
dlugo eKalungnut KagssuteKaratdlardlune misilig-
dlugo Kagssuserfigisimavå påsivdlugulo enalug-
pagssuaKartoK, asulo eKaluit pissait pualavdlutig-
dlo augpatdlarigsunik nerpilitsiarssugivdlutik.
OKalugtuartup onausé nåpertordlugit eKaluit kule-
rilerfiåne Maligissat eKalugpagssuaKartarnerat ili-
manartorujugssuvoK tupingnångitsumigdlo oKalug-
tuartumit angalassut atortugssamingnik nagsata-
Kartarnigssåt agsorssuaK inåssutigineKardlune, ei<a-
lungniarfik tåuna anorimut malingnutdlo torKor-
dlufnarsimavoK taimalo ernumateKarane piniar-
figineKarsinauvdlune, pujortulérårKanigdlo piniar-
figineKåsagune MaliglssanerpiåunglkaluaK — tå-
ssa imartavia Kimagdlugo — tasiussarssuarmik pit-
sauvdluartumik umiatsialivigssaKarpoK. Maligissat
eKaloKartarnerat sujornatigut ilisimaneKångilaK.
unangmissut.
julip 25-åne Ausiangmiut KeKertarssuarmiut-
dlo arssamik unangmlssutinigdlo avdlanik unang-
miput. arssåunerme Ausiangmiut ajugåuput pi-
ngasorårdlutik ardlatik mardlorårtut. unangmi-
ssutit avdlat ima angussaKarfigineKarput: kugli-
mik miloriiissinerme David Broberg K’eKertar-
ssuarmio 11,68 m., Alipa Johansen Ausiangmio
11,18 ni., Hans Alaufesen 10,75 m.. ajoraluartumik
kuglip oKimåissusia OKautigineKångilaK. arpang-
nerme: 100 m-mut Jens Lennert Ausiait 13,3 sek.,
Lars Svendsen lv’eKertarssuaK 13,5 sek., Hans
Lynge Ausiait 13,7 sek.. 400 m-mut Hans Alau-
fesen Seth Lennertilo Ausiangmiut 63,5 sek.,
Karl Møller K’eKertarssuaK 64 sek.. 1500 m-mut
Hans Alaufesen 4,55 min. Jakob Beimer K’eKer-
tarssuaK 4,75 min., Gunnar Lennert 5,03 min..
ilångutdlugo nalunaerutigisimavåt sportit pinguau-
tinut tamanut åssigingmik maligtarissagssaRar-
nigssåt pingårtitdlugo sanassoKarKUgaluardlugulo
unangmiartortut nunaKarfingnit åssiglngitsunit
pissut åssiglngitsunik maligtarissagssaKarajugtar-
nerat ajormat.
kilorssuit.
junip Kåumataunerane Sisimiut pigissåne
Sarfånguane uvdlut pingasut ingerdlaneråne så-
rugdlit 78000 kg tunissarineKarsimåput aulisartu-
nit — merKat tunisseKataussut ilångutdlugit — 70
migssåinit.
pujortulérKamik arfangniat.
Ausiangne piniartorssup Jens Geislerip pu-
jortulérå »AuveK« aussaK måna Sisimiune Kamu-
tiléralersisimavdlune misiligdlugo Kamanermine
julip naggatåne tikågugdligsimavoK, pigingnigtui-
lo nalunaeruteKarput tikågugdlit pujortulérKamit
taimatut alertalingmik Kamutiléralersimassumit
piniarneKarsmauvdluartut.
ajunårneK.
jiilip autdlarterugtorsimanerane Nungme alia-
nartumik pisimassoKarpoK angut piiikiinartut-
siarssuaK ajunårdlune ipingmat. Pavia Lijnge
rådioKarfmgme maskinmesteriussoK atorfingmi-
nilo pikorissuseKangårtoK pujortulérartik angat-
dlatigerérsimavdlugo kisarérdlugo umiårKamik
tunungmukalerdlutik — avdlamik åipaKardlune
— kingusimavoK imånutdlo nigdleKissumut piner-
mine noKartorsimavdlune kivivdlune, taimalo
sule KaKineKarsinautinane ipivdlune. umiårKa-
me åiparisså pereavingmik ånåuneKarpoK.