Atuagagdliutit - 01.12.1948, Side 11

nr. 23
aTu agagdliutiT
283
Lajla.
(nangitat.)
tamåna tåukununga tamanut iluaKutaussar-
poK; tåssame ukiume aussamilo tugtunut neri-
niarfigititagkat sivnerseråutarnigssait pissarialeru-
jugssflvoK sordlutaoK Norgime nunåinarmiuv-
dlune ugsiutiliussumut ugsigit ukiunerane isersi-
matitarisimassat aussaunerane KåKalingnitinig-
ssåt pingåruteKaKissoK. ugsigime KåKalingmi-
tuåinarnigssanik imalunit igdlorssuarmiutariuar-
nigssanik perKussissoKåsagaluarpat tamåna Nor-
gime nunåinarmiumut ajorKajaraluaKaoK.
Laagje Finlandimititdlune Kavsinik kvæni-
nik imalunit Finlandimiunik nåpitaKartarpoK,
taimaingmatdlo kvænit oKausé nangmingneK
oKautsimingnut erKardliussut kivfanilo påsissar-
pait nangmingnerdlo OKautsimigtut pitsautigi-
ngajagtumik atorsfnauvdlugit, atausiaranilo Fin-
landimit Finmarkimut NorgimTtumnt ingerdla-
nianit tikerårneKartarpoK.
uvdlorme måna tikitdlugo Finlandip avang-
nåta tungånit inuiaKatigiungajagtunik Finmarki-
liartoKartåinarpoK. kvænit nunasissut kanger-
dlugssuaK Botten Kingerdlugo Lapmarkilo avKU-
tigalugo avangnamut Kittilæ ornigtarpåt, tåsså-
ngalo avigdlutik ilait Varangeriliartarput ilaitdlo
Altenimut. tåssalo itsarnisalerssårutit maligdlu-
git KangarssuaK Norgimiut Finlandiliarnerming-
ne avKutingnårissartagåt atulnartarsimavåt. nuna-
siartornikut tamatumuna Finmarkip imalunit
Norgip avangnåta tungåne Saltenip nålagai<arfia
tikitdlugo nunanarfit inersorneKarsimåput. nu-
nasiortornerdle tamåna Kanganisauvatdlangilaii
Europap avangnåmiut sorssunerssuata nalåne
aitsat autdlartineKarame.
Storkyrøme sorssunikut Viborg 1711-me ti-
guneKarmat kingorna Finland rusinit såkutninit-
dlo KunutitausimavoK Europamilo nunanit av-
dlanit tamanit taimam'kut någdliungnartorsior-
nerpaugunardlune. tamåna pivdlugo grev Arm-
felt ima agdlagpoic
»Viborgip tigussaunerata sujornagut kingor-
nagutdlo rusit angalagångamik tamatigut ikuat-
dlagtitsineK kångunartuliornerdlo atortåinarpait
nunavdlo inue pissungitsut toKiitardlugit åniarti-
tardlugitdlunit. Nykyrekiup palaseitarfiane atau-
sTnaussume igdlume atautsime inuit 40 toKiipait
nålungiarssugtllo sap. ak. arfinillnait pisoKåussu-
silik umassoK kisiat iiimataralugo. nunåinarmi-
lo atautsimigdluntt igdlorssuaKarsimångilaK to-
Kutarissanik åniangårtitarissanigdlunit peKarsi-
mångitsumik. inuit pissussutenångitsut papiling-
mut takisumut Kilerssutdlugit ingnerup ikitamik
Kulånut nivingartarpait, uvangalo nangminérdlu-
nga kigdlut taimåitut 5—6 takuvåka. taimåtaoK
mérånguit kisigssåungitsut nunai<arfmgnit åssigi-
ngitsunit autdlanitarpait ikfngitsutdlo nerissar-
dlugit — maujungnaKl tamåna igdlorpånguaKar-
fingme Ilmisimiut nalunaiautigisinauvåt kalmii-
kfme tåssunga pissut Kamutimingne nagsataring-
matigik mérKat toKutat pingasut, tåssa niviar-
siaiKat mardluk nukagpiarardlo. igdloKarfingmi-
lo tåssanerpiaK tåuko pingasut tugdlerigsitdlugit
usimavait nerivdlugitdlo«. atuagkiortordlo avdla
ima agdlagpoic »taimanikut ilåne ajorssarnerup
inuit ajortulianut ilerKugssåungitsunut pisitarpai.
anånaussup idtornarigaluame toKussut mardluk
timait kangnertik pissutigalugo ingminut Kitor-
naminutdlo avdlanut nerissagssångortfpai, anå-
naussuvdlo avdlap Kitorne såkutdt nålaganut ru-
siussumut tunivå taratsunik lissersautit arfinig-
dlit taorsersitdlugo«.
taimaingmat tupingnångilaK Kimasinaussut
tamarmik pingårtumik Sverigimut åmale avang-
namut Lapmarken avKutigalugo Finmarkip sine-
riaisa tunganut Kimarrangmata. taimalo Kimå-
ssorpagssungmata amalo ukiune tamåkunane
amerdlaKissut Ruslandimut autdlariissugaungma-
ta Finland inukitdleriarujugssuarpoK inungmi-
gutdlo 200.000 migssiliuinaleraluardlugit.
uvdlut ilane unuarulerå ilerKOK maligdlugo
Laagjip kivfame ilait mardluk autdlartipai kiv-
fat sivnerseråutarnerat nåpertordlugo ungugka-
nik sujugdliuvdlutik pårssissugssat. Kingmit nå-
lagtiginerussatik Karmariarmatigik tåssflgufnaK
taissait teKerKumingnit anitdlagput maligdlugit-
dlo Kingmenatitik avdlat eiKigsivdlutik uningåi-
nartut. inuitdle inalerugtortut Kingmit aninasuar-
dlutik Kitdliitorssuångorput. Laagje aninasuar-
poK takornartatdlo mardluk tovitup erKånguani-
tut Kingminit ilusimaneKartut takulerdlugit. King-
mit KaerKoriarmagit takornartat angut arnardlo
amågånguaKarunartoK Kanigdliput ilagsingnig-
dlutigdlo.
»hygvææ illaa« (KanortoK linuk ajungitsu-
le) kvænisordluardlune angut oKarpoK, ilerKori-
ssartagardlo maligdlugo Laagje akivoK: »jumal
antakoon!» (KanortoK Gutip perKuliuk).
tåssauko kvænit nuliarit katernaussut Fin-
markimut Norgimitumut ingerdlaniat. tiikuter-
Kuvdlutik Kiniiput. låpit inororsårnertoKingmata
Laagje pisorssussoK mikivatdlangitsumik taimai-
liorpoK. tupermut iserKuneKarput, kigdlutdlo Ki-
ssugtorneKarput igalo tugtup neKånik uvilik ni-
vingarneKardlune. méraK niviarsiarånguaK mar-
dlungnik ukioKarunartoK amåumit pérneKarpoK,
takornartatdlo kigdlut saniåne tamarmik ingmi-
kut tugtup amianik ajiingitsumik ingivfigssaKar-
titåuput. tåssflguinardlo aperssortautdlutigdlo
oKalugtuaKåtautilerput nutånik tusagagssåkiler-
ssårdlutik.
ama Lajla Melletilo makiput, niviarsiarå-
nguarme kvæniusson takuleramiko sinigssaK sug-
ssåkiginalivigpåt. ingmingnut ilaussiingortipåt, ne-
rissagssatdlo Kalarérmata Jaampap pflgutarssuaK