Atuagagdliutit - 01.02.1949, Blaðsíða 6

30
ATUAGAGLDIUTIT
nr. 3
rumårtoK.« tåssa manåkut suliagssaK — inuitdle
pfnatik — sulfssutigissagssångorpoK.
tamatumane direktørip nangmineK avdla-
mik isumatårnera takugssauvoK, tåssa agdlagari-
ssartagkamigut OKauserissartagkamigutdlo isuma-
gisimassame akerdlia isumagilei’simangmago.
tamånale tikitdlugo ajoraluartumigdlo ang-
nertunerungitsumik landsrådit kigsautait inger-
dlasimåput. statsministerip aperautai angnertu-
nerujugssuarmut atagaluarput, sulilo [inuiaKatigi-
nguane 20.000-fnaussune kalåtdlit nunåta sine-
riåne isorartoKissume najugaKartune ånilånga-
nei< isumatdlo ingmfkut pfssuseKartut erssiput.
landsrådfme oKauseKarpnt — kingusingneru-
ssukut ilaussortat nuimanerussut ilarpåluisa oKa-
loKatiginerisigut tamåna ugpernarsarneKarpoK —
danskit erKartussissarnerata — pingårtumigdlume
pitdlaissarnerat erKarsautiginerugunardlugo — kal.
nunåne atulernigsså kigsautigineKångitsoK. tai-
måitoK tamåna peKatigalugo kigsautigineKarpoK
inatsisit ingmfkut ftut kal. nunane atugagssat sa-
nassariaiiåsassut tåukulo atulerpata kfkutdlumt
nålagtariaKåsagait, avdlatut oKautigalugo kalåtdlit
Kavdlunåtdlo åssigingmik pineKalfsassut. tamå-
ssåuput OKautsit pingårtitat oKausingnårineKartut,
tåukulo atordlugit nutåmik ingerdlanialerfigssa-
rfut isernigssaK kigsautigåt. sulile anguniagag-
ssaK ungaseKissoK ajoraluartumik ilumornerar-
tariaKarpoK nauk issornartorsiuinerup sujuler-
ssuissut issåinik angmaerérdlunilunit suliagssa-
nik tfnersaerérnerata kingornagut pitsångorsaine-
KaréraluaKissoK. ilumungfnerarneKarsfnåungilaK
kal. nunåta Danmarkivdlo akornåne iterssaru-
jugssuaKarnera Kavdlunånit ardlaligpagssuarnit
taimaigfnartfneKartumik pilertortumigdlo naling-
magterneKarsfnåungitsumik.
(nangitagssat).
arnaussugut angutitavti'nut
ikiunerussariaKarpugut.
soruname agdlalerama arnåinait erKarsauti-
gfngilåka. angutftaordle agdlagkama ilåtigut isu-
magilersarpåka. sorunalime arnat isumagineru-
gavkit arnanut tungatfneruvdlugo Kuleicutserpara.
nalungilara arnarpagssuaKartoK ima isuma-
Kartunik: ila arnaKativut usornåssusé angutita-
mingnut tapersersuivdlutik sujumukarnigssap su-
lfssutigineKarnerane atuagkiortardlutigdlo oKalu-
giartalersut sut inuiaKatimingnut iluaKutausori-
ssatik sarKumiutalei’dlugit. arnatdle laima OKar-
tartut nangmingneK taimatut iliornigssamingnut
sapiutlnalersiinassugajugtarput (agdlåme uvanga
nangminérdlunga taima oKartunik tusagaiiartar-
simavunga). taimalo isumaKartut ima onauti-
giumavåka: sorme kalåleKatingnut iluaKutaussug-
ssaK sulfssutigfsagugko sapiutfsavit? erKarsautit
ajungitsugpata inuiaKatingnutdlo eKérsautaussug-
ssanik iluaKutigssaussunigdlo ilaicarpata sorme
taKlnåsavit? taianartarnerdlo inungnut sujumu-
karumassunut naleraupa? ilerKOK tamåna ta-
mavtfne soraerutdlufnartariaKarpoK iluaKutigssa-
mik matåinerungmat.
Marie Hard isumaKatigissariaKarparput ima
agdlangmat: »atuagaK KanoK nikanarsagautigiga-
luarångamilumt iluatingnartua matorneKninnr-
neK ajorpoK.«
uvagut arnaussugut taiunartarnivtigut ilua-
Kutigssavut matortuåinåsanerpavut? KanoK agti-
gissumik angutitavta neriugfigåtigut suliamingnut
lapersersuissugssatut? angutitavut neriutåinik pa-
katsisftuåinåsanerpavut? pakatsisftuåinarumana-
gitdlo ikiunigssamut piumåssuseKaråine uninar-
tariaKångilaK; sapfngisamigdle ikiutariaKarpoK,
måname uvdluvut tåssaungmata sujumukarusule-
rugtorfiussut. taimåitumik pigfnåussutsit isser-
tornago sarKumiutarniaruk! inuk pigfnåussutsi-
minik issertufnartoK utananarpatdlårtordlo ilua-
Kutigssamik angussaKarnigssaminik neriuteKarta-
riaKångilaK. utarianarneruvme inuk piumåssu-
siagut pigfnåussusiagutdlo nukigdlåriartortfpå ag-
dlåt suleKataunigssamut pigfnåussusérutivigsf-
nauvdlugo.
nalungilara arnarpagssuaKartoK suleKataunig-
ssamut piukunauteKalerersimagaluartunik utanu-
nartunigdle. taimåitumik arnat nålagkersuinerup
tungåtigut Kinigaussalernigssåt aperKutigineKar-
mat uvavnufnaK eriiarsautiginanga arnaKaterpag-
ssuåkåtaordle erKarsautigalugit akfssuteKarfigisi-
mavara neriutigalugo tåukunånga isumaKatigine-
Kåsavdlunga. Kavsmingme agdlåt utoritatsfssuti-
gissutut itdlugo arnaussugut angutitavta nålag-
kersuineK pivdlugo sulineråne ikiåtfngfpatdlår-
nerput utarKinarpatdlårnerputdlo erKarsautigi-
ssarsimavara. soruname angutitavut atorfine
ingiarnaviångilavut, sordlule nunane sujuarsima-