Atuagagdliutit - 01.05.1949, Blaðsíða 11

nr. 9
ATt'AC.AGDLIUTri'
111
KésanersoK ukiunilo tugdliussune sut suliarineKåsaner-
sut. 3. KanoK iliortariaKåsanersoK silasiorfiup Thulimut
inigssineKarsimanerata kingunipilugisinaussai raigdlisar-
niardlugit. N. O. Christensen isumaKarpoK sulinerme
atuagagssanik aulajanginiartoKarsinåusassoK Knud Ras-
raussenip ingerdlatsinerme atuagagssaritiniarsimassai
pitsåungitsumik ajoKutauvdluinåsassumigdlunit kipitina-
git. kigsautiginåsagaluarpoK niuvertumik pigssaKarpat
kalåtdlisut oKalugsinaussumik ukiorpåluit ThulimititaKa-
raluaråine, Smålo palase pivdlugo taima ilioraluaråine,
pingångineruvordle nakorsat taorseKåtåunerugaluarpata.
pissariaKavigporme niuvertorutsit ajoKitdlo nikeKåtåu-
patdlånginigssait perKigsårdluartumigdlo KinerneKartar-
nigssait. nåparsimaviup agdlinigsså pissariaKaKaoK na-
korsaKarfingmitdlo mana kigsautigineKardlune.
imderkommissionit h-ala ingmikut atautsimititai isu-
maKatigigput pujortulérKanik kalåtdlit piniagainik auli-
sarnermut atortugssanik aningaussalersuissarneK mana
atortoK pujortulérKanut mingnerussunuf atorneKåinåsa-
ssok, imåipoK 10 tons inordlugit usitussuseKartunut, una
kisime avdlångutåusavdlune akiliutigssat amiåkue ernia-
lerneKdsavdlutik. kalåtdlit aulisartue aulisarnermik mo-
derniussumik avatåne aulisarsinaulersitsissugssanut su-
ngiusarumavdlugit sårugdlitdlo kal. nunåta sineriainit
pérutisagaluarpata malingnaisinaunigssamut sungiusaru-
mavdlugit udvalgimut ilaussortat pingårteKåt aulisartut
kalåliussut kajumigsisiniarneKåsassut pujortulérKanik
angnerussunik imarsiutdlaridngnerussunigdlo piniarnig-
ssamut. pujortuléraK aulisariut 10 tonsenartoK 50000
kr.-nik akeKåsassutut nautsorssutigissariaKarpoK, naut-
sorssutigineKarsinauvordlume ton 5000 migss. akeKartå-
sassoK.
pujortulérKanut atortugssat sumit pineKartarsinaunig-
ssånik oKaluseringningnerme atautsimititat sujiinersuti-
giumångilåt peKatigingnik (selskab) kalåtdlinut pujortu-
léraerniarnigssaK sujunertaralugo pujortuléraliortitsissar-
tugssanik autdlarninigssaK, isumaKaramik styrelse pujor-
tulérKamik pisissugssamut umiatsialiortumutdlo akuner-
miliutujuåinariaKartoK.
aulisartut 3—4 peKatigigdlutik aulisariutigssanik pu-
jortulérarssuarsiniarajugtåsangmata atautsimititat isuma-
Kångitdlat pujortulérKat 10 tonseKartut pisiarinenarnig-
ssane pisissugssat akigssåta 15 %-ia aningaussångordlugo
ernlnaK tuniutåsagpåssuk tamåna kigaitdlagsautåusassoK.
kalatdlitdle pujortulérarssuarnik sule angnerussunik pi-
siniarnigssane kigaitdlagsarumanagit atautsimititat akue-
råt akiliutigssat 15%-isa tuniuneKartarnerat migdlineKå-
sassoK 10%-ngordlugo.
taorsigagssarsiagssat årKigssuneKartarnigssanut tu-
ngassumik isumaKarput pissariunerusassoK pissortaussut
taorsigagssarsiagssanik akuerssissartugssat Danmarkimig-
pata. taimaingmat atautsimititat sujunersutigåt kal. nu-
nåne taorsigagssarsisitsivingnik (lånefond) pilersitsisso-
KarKuvdlugo, tåunalo nålagauvliup aningaussai atordlu-
git aningaussaKartitsissåsassoK.
sujunersutigineKarpoK pujortulérKat 10 tonseKartut
angnerussutdlo.ima aningaussanik taorsigagssarsivigssa-
KartineKåsassut. taorsigagssarsiaorKårtugssat pujortu-
lérKap akigssåta 45 procenté finansministeriamit taorsi-
gagssarsiaritineKåsassut, 20 procenté nålagauvfingmit
tapissutauvdlutik, 20—25 procent Grønlands lånefondi-
mit, pisiaralugo akiata 10—15 procentia aningaussångor-
dlugit tuniutdlugit.
aningaussat taorsigagssarsiaritineKartugssat sujugdlit
finansministeriap tuniussagssai ama Grønlands lånefondi-
mit akuerineKåsåput. tåussumalo åma erniagssaisa aki-
liutigssatdlo pivfigssaK erKordlugo tiiniuneKartarnigssåt
sianigissagssarisavå, pujortulérarssuitdlo tåuko nåkutigi-
ssarisavdlugit amalo aulisarnerme såkfitigssarsiniarner-
mut taorsigagssarsiviusinåusavdlune. — tamåko ingmikut
atautsimititat sujunersutigissait underkommissionit 4-åne
OKaluserineKåsåput.
ajunårneK amilårnartOK.
porskip uvdluata aipane Upernavingme amt-
lårnartumik ajunartoKarpoK, tAssa uvdlakut nal.
8 erKane Ukuardlungme (umiarssualiviane) nav-
ssarinei<armat sikup Kane Kaungup kigdlingane
inuk Kingmit nerigåt. sunauvfa tåssa inusugtoK
Upernavingmio 18-inik ukiulik Edvard Tliomas-
sen. atdlerna amiåkoKartilårsimavåt isigailo si-
ngernere Kulautitsiardlugit nerisimanagit, ilale
tamåt kivkantigsarsimavdlugo, kisiåne ingmikor-
titernago.
ajunarneii tamana KanoK ilivdlune pisima-
nersoK nalunaerutigineKangilaK.
t a m a I å t.
tusagkat kingugdlit maligdlugit ukioK mana
januarip 1-åne pujortulérKat iina amerdlatigissut
kalåtdlinit pigineKarput:
Sisimiut 79, Ausiait 64, Iv'aKortoK 29, Ma-
nitsoK 15, Nflk 10, K’eKertarssuaK 10, Ilulissat 10,
K’asigidnguit 10, Påmiut 7, K’utdligssat 2, I per-
navik 2, Thule 2, UmånaK 0.
cigaretit kal. nunane ukiumnt atorneKartar-
tut amerdlåssuseKarput 12.500.000-nik. 1947-me
Nftngme atorneKarput siikulåtit 14000 kg. K’ut-
dligssarmiut inuit 1000-ussut ukiumut nungi'itar-
pait siikuarKat 100.000 kg, anernerigsautit (bis-
marksklumper) 6000 kg, sukulatit 5000 kg, kon-
fektitdlo 1200 kg, ktsalo siikut 100.000 kg.