Atuagagdliutit - 01.06.1949, Blaðsíða 11

ATUAGAGDLIUTIT
nr. 11
135
upernåme erKaimassagssat ilait.
méråungilagut tamatigutdlo tfnersartuartaria-
Karata. taimåitordle indvugut puigortartut, ki-
nguartitsissartut pmgitsoratik suliarissariaKavigka-
luartunik pineK ajulersartut.
nunaKarfiup igdlue Kiviaruvtigik takungitsor-
sfnåungisarput tåssa igdlut ilarpagssue Kalipar-
Kigtariai<armata. åmako Kalipagsimagaluardlutik
inerneKångitsut, Kaliata kigdlinga iningajagsima-
galuardlugo inuleriardlugo taimaitlnarsimassut,
ukiordlo ilivitsoK l'maKalunit ukiut ardlagdlit
taimåituåsavdlutik.
nunaKarfivta isstkorigsunigsså pingar titag-
ssavta ilagat. igdlutdlo KalipangneKångitsut, Ka-
lipautilugpatdlårtut namagsineKångitsutdlo nuna-
Karfingmiunut tamanut nikanarsautåuput. tai-
måipordlo niuvertoKarfingne niuvertoruseKarfing-
ne asimioKarfingnilo.
soruname KalipautigssarsineK sapivigsut tå-
ssfina pineKångitdlat. manale Kalipautit kingu-
mut ajornarungnaeriartorKilfnguatsiarput.
taimatut kommunerådit nunaKarfingmiutdlo
avdlat kfkut tamarmik erKaimagilissuk agtat na-
magsineKarnigssåt, mana nunasarfit fmai<a ta-
mangajangmik evidluersårnigssamik perKussute-
Karaluarungnarsiput maligttnerdle ajornardluina-
ngajagtunik inuit nangmingneK peKataujumångt-
ssusiat pissutigalugo. nunaKarfitdle ilait sujuar-
simanerussunik inugdlit tamatumunåkut sujuarsi-
manerussarput, tdukualo nunaKarfé aussaK ma-
na ama evKilufnerujumårput. ukule inue oKat-
dlorigsorssflgaluit tamåkua tunganut aulariarneK
sapersut Hans Egedip nalanisut takuvstinartigiua-
rumarput.
tyskinit tigussausimaneK.
(nangitat.)
uvdlut tatdlimat uningasmardlunga ortuparip
21-dne tigussat avdlat 100 ardlagdlit ilagalugit uv-
dlakut nal. 4 franskit umiarssuanit Aarhusilidune-
Karpugut, tassångamt Kamutinik Flensborgiliarpu-
gut tåssane unuivdluta. anaguane rdmugtuitsunut
ilauvdluta Hamborgfkordluta Berlinime gesta-
pup najugaKartianut Alexanderplatzimut apupu-
gut. tåssa aperssutsiåinardlunga taggarlnarmut
parnaerdpanga. uvdlut 5 Ki'mungmata nåparujug-
ssuarpunga 40 rnguvdlugit kissarneKardlunga. sa-
patip akunera nåvdlugo toKup inuneruvdlo akor-
nånituarpunga. nakorsap ujakatdlatsiarpanga,
OKautigålo torKussårdlugtunga suliaringivigdlu-
ngalo, nuagdlugpungale. toKumut Kaningneruler-
sungalo nakorsaic avdla tåkiipoK nåparsimaving-
mutdlo pisfneKarKuvdlunga. suliarinei<augivig-
punga. taimågdlat igfiamik kilitamik atautsimik
tapisiaKalerpunga, iluaKutigfngivigparale, tåssame
isisfnaungivigkama. Kåumatip åipå-KerKa nakor-
samit ikiornenångivigdlunga nakorsauteKarnanga-
lunit unfngavunga, taimågdlat ajorneruvdluinale-
rångama niaKorigsautinik tunineKartarpunga.
perKigsiminerugama — tåssa kfssarnériikama
— SachsenhauseniliåuneKarpunga Berlinip avang-
nåne 20 km-nik ungasissusilingmut. tåssa disim-
parip 15-åne, erninardlo nåparsimassut tikerKu-
ssåungitsut inigissartaganukarpunga. igdlorssuit
mardluput, inuiaitdlo åssigingitsut Kavsit tåssa-
nlput. ukiflgame fssangiussarsimavdlune nuna
marugdlunerugtorsimavoK. fsseKaoK anordlerdlu-
nilo, nazistitdlo piåralutik silardlugkaluaKissoK
silame KeKåinartipåtigut.
ajungtneruvoK najugkame måne pfssutsit ili-
nialeréruvsigik, uton<aunertaK taima nalunaerpoK.
akunerit pingasut KeKartuarpugut. atissarå-
vut Kardlit kavaiardlo sanimukartunik nimeruår-
tut aligtortut ilårtornikoKissutdlo. idssungnigdlo
isigangmåKarpugut alersenaratalo. amerdlanissut
atorKavigpåt. kisalo »kumaiaissarfik«mut isertf-
ner<arpugut nerumagtumigdlo Kordlortumit Ka-
KorsauteKångitsumik uvfarnei<ardluta. tigussat av-
dlat kivssarpåtigut. najugagssavtinut apukavta pi-
gissavut tamarmik tigunenarput, atsiorti'neKarpu-
gutdlo ugpernarsåumik najugaK måna Kimåsa-
guvtigo tigorKigkumårivut. pigissama tiguneKar-
tut ilagait Gøteborgime sakivnit katfkavta tunf-
ssutisiavut, avdlatdlo supajuit katitdlutik korQni-
nik tusintilingnik ardlalingnik naleiiartut. tamai-
salo takoridngisåinarpåka, nalungilarale Belseni-
liåuneKartut.
igdlut tigussanut inigssiat ilagåt igdlo arna-
nut inigssiaussoK. tåssane tyskit niviarsiat .‘50 par-
naerusimavait. arnat tåuko ldkiinitdlunit ikatigi-
neKarsfnåuput akililårdlugit. arnat tåuko Poleni-
miuput, kinalo tigussaiv sulivdluarsimassoK arna-
nut isissutigssaminik akilerneKartarpoK. rusit po-
lenimiutdlo kisimik taimailiorajungneniput.
nerissavut perdlernavérKutåinåuput. uvdlor-
mut angutit 6 igfiaK atauseK, tåssa indp atautsip
kilitat pingasut. sapåtip akiineranut atausiardlu-
ta margannamininguamik pissarpugut KaRutigut-
dlo pølsiminfnguaK, kisalo imeK kissalårtoK su-
piuniaraluaK, aulisagaminfnguitdlo asiussut, ku-
janartumigdlo uvagut danskit Røde Korsinit nag-
siussarsissarpugut.
najugkavtfne tigussat 30—40000-uput. sinig-
fik atauseK mardlTitarparput, amerdlanerugångav-
talo madrasit arfinigdlit atautsimortitdlugii 15-uv-