Atuagagdliutit - 30.01.1958, Síða 4

ilångutagssiara måna ånrigssuissup
Jørgen Felbop „Atuagagdliutit“ne ag-
dlauserissainit kamagtutigineKarsi-
mavoK, imaingajagtumik agdlagaicar-
mat: „ingmivtinik ilisaringningipat-
dlålerpugut, nangmineK suliarissavti-
nik ulapinermit inuit avdlat sulivfe-
Karfitdlo avdlat suliarissånik (imaKa
suliavtinut agtumassorujugssfigaluar-
tunik) påsissakipatdlåravta".
tamåna pivdlugo Felbop åssigingit-
sunik suliaKartut kajumigsårsimavai
suliarissatik navsuiardlugit agdlause-
rerKuvdlugit. neriutigalugulo avdlå-
taoK Felbop sujunersutå malisagåt
mana ilagit palasitdlo suliagssåt nav-
suiarniardlara.
suliagssaK atausiussoK — suliag-
ssatdlo tamalåjoKissut.
ilagit suliarissagssåt atausiuvoK, tå-
ssa Giitip nalunaerutigerKussåta na-
lunaeru tigineKarnigsså. taimåi tordie
palasit (imalunit palaseKarfit) sulia-
rissartagait tamalåjoKaut. taimaing-
mat erssendngnerusasoråra sujugdler-
mik ilagit palasitdlo suliarissagssåt
atausiussoK agdlausereriardlugo ki-
ngomatigut palaseKarfit suliarissarta-
gaisa lamalajoKissut ilait erKartulå-
ruvkit.
oKartariaKarpugurae suliagssaK ila-
git kristumiut ingmikorutigissåt atau-
sinaussoK, tåssa nalunaerut tipait-
sungnartoK tusardliutisagavtigo. su-
liagssaK tåuna ilåtigut avisiliortut su-
liagssånut erKainarpoK, pisimassumik
pingåruteKartumik inuit tusardlertug-
ssaugavtigik.
nalunaerumut tamatumunga nalu-
naerut (kristumiussusermut pinane
inuiaKatigissusermut tdngassoK) ma-
jip 4-éne unukut tusagarput åssersu-
siusinauvarput. taimanikut tusagar-
put erKarsautigiguvtigo oKalugiautip
nalunaerutivdlo åssigingissutanut på-
sissutigisinauvarput.
taimanikut nalunaerut inuiaKatigit
danskit (Kavsérpagssuartigutdlo ka-
låtdlitaoK) atugåinik avdlångortitsiv-
dluinartoK tusarparput. akerKavut
ikingutivtinik asassavtinigdlo parnae-
russisimassut åniartitsisimassutdlo a-
jugauvfigineKarsimåput.
taimanikut tusagarput OKalugiau-
taunane nalunaerutauvoK, nagdliutoK
pingårtoK tusardliuneKarmat, oKauti-
gineKartordlo ilisimatusautåinaunane
tusarnårtut inunerånut atugåinutdlo
tungassungmat.
sordlulo nalunaerut tåuna inuiaKa-
tigissusermut tungassoK nalunaeruti-
gineKartoK, taimatut ilagit suliagssa-
råt nalunaerut Kristusimut tungassoK
tusardliutisavdlugo, ajugauneK tyski-
nik aiugauvfigingningnermit pingåru-
teKarnerussoK nalunaerutigisagavtigo,
Kristusip akerKat ukiune ikigtune
Kunutilsisinaussut pinamagit akerKat
inungnik tamardluinarnik uvdlut ta-
taimatut sulissarpugut. I.
„Atuagagdliutit“ normuine
tugdligssane agdlautigissat o-
Kauserissatdlo Kalåtdlit-nu-
nåne sulivjeKarjingnut åssigi-
ngitsunut tungassut ilångune-
Kartåsåput, autdlarKautigalu-
git provst Holger Ballep Ka-
låtdlit-nunåne ilagingne suli-
nermik oKalugpalårissai.
(agdl. provst Holger Balle)
-__________________________________i
mardluinaisa Kunutitsissut ajorssar-
tingmagit, ajortoK tOKulo ajugauvfi-
gingmagit.
nutårsiagssaK atauseK
åjunale avisiliortut ilagitdlo suliag-
ssok soruname miserratiginiångilara
suliagssaK tåuna atausinaussoK sule-
riautsivtigut åssigingitsutigut suliari-
neKarsinaussoK. åssersutigalugit sule-
riautsit uko taisinauvéka: ivangkiliup
nålagiarnerme (kuissutikut, nerdlivi-
pås isimagunigit naj orKutarissagssaK
grikerisut agdlagaunera atuartardlu-
go. taimailiornigssaK oKalussinigssa-
mut ikiutauvdluarsinauvoK. kisiåne
ikiutåinauvoK. måssame OKalussissup
pissutsinik taimanikut atutunik påsi-
ssane ilagingnut navsuiåinaraluarpa-
git tauva tamåna oi-calusaunane (na-
lunaerutaunane) oKalugiautauginåsa-
galuarpoK.
taimaingmat pissutsinik itsamitsa-
nik grikeritdlo OKausinik påsissaKar-
neK ikiutausinaugaluardlutik pingår-
nerpåungitdlat. pingårnerpaussarpor-
dle Gutip månåkut uvaguvtinorpiaK
oKauligiumassånut nålasavdlune.
OKalugiausiorniaråine pivfigssaKar-
neK ilisimassaKarnerdlo (imalunit ili-
simassagssarsiorsinauneK) aperKutau-
nerussarput. kisiåne inflp suliumane-
ra ilisimassaKarneralo OKalusigssior-
nermut nåmångitdlat. taigdliortuviu-
ssut misigissarpåt taigdliaK nang-
mingneK „sanasinaunago" taigdliamik
„ tunineKartari aKardlutik“ imalunit
„ anersåmit tikineKar tariaKar dlutik".
taimatutaoK OKalussissup OKaluseK
piumassaminik „sanasinéungilå“, ki-
siåne nålaordlune Gutip månåkorpiaK
uvaguvtinorpiaK OKauseriumassånik
tunineKartariaKarpoK, OKauseK una
maligdlugo: inuk sumik tigusisinåu-
ngilaK, pavångale tunineKartariaKar-
poK".
* n '
% ;’
- ■ , ■> .
w' V ‘
palasit suliarissait, nuanå-
rutait ajornartorsiutaitdlo
ssaisa åssigingissutåt: avisiliortut pi-
simassut åssigingeKissut tusardliu-
ssagssarait, ilagitdle nalunaerut av-
dlångujuitsoK nalunaerutigissagssaråt,
tåssa Kristusimik nalunaerut. akerKa-
vume tåuko Kristusip ajugauvfigissai
sule piunérussaunatik uvdlut tamaisa
(ilåne sarKumissumik ilånilo issertor-
tumik) sassutarpåtigut. taimaingmat-
dlo Kristusimik, akencanik tåukuni-
nga ajugauvfigingnerérsumik uvdlug-
ssaminilo tåukuninga piunérussivdlui-
nartugssamik, nalunaerut (ukiut 100-
rpagssuit ingerdlaneråne tusardliune-
Karsimagaluardlune) akerKanit tåuku-
nånga någdliugtitaussunut sule nu-
taujuarpoK. kisalo sianigissariaKar-
parput inugpagssuit milliunerpagssuit
sule nalunaerumik tamatumlnga na-
lunaerfigineKarsimångingmata. (ilagit
suliagssåt tåuna radiokut ingmikut
oKalugiautiginiaravko månåkut ang-
nerussumik erKartusångilara).
ilagit kristumiut nuénårutigissag-
ssaråt nalunaerut taima tipaitsung-
nartigissoK tusardliussagssarigamiko,
ajornartorsiutigåtdlo inuit ilaisa na-
lunaerutip tåussuma ingmingnut tu-
ngåssusia nuånissusialo misigingitsu-
tut itarmåssuk.
OKarama ilagit suliagssåt atausinau-
kut oKalussinikutdlo) tusardliussaune-
ra, bibilimik atuainerit, oKaloKati-
gingningnerit, nåparsimassunik av-
dlanigdlo pulårnerit, ajOKersuiner-
dlugtut ajoKersutånik akerdlilineK.
oKalusigssiorneK
OKalussissup namagsiniagagsså nav-
suialåriardlara: OKaluseK soruname
OKalugiautitut navsuiautinik ilaKarsi-
nauvoK (ilaKartariaKartardlunilume);
• taimåitordle oKalugiautauginamane
(navsuiautauginarnane) nalunaerumik
iusarnårtunut lungassumik tusardliu-
ssissugssauvoK.
kisiåne Kristusimik nalunaerut na-
lunaerutigineKarKårane inungnut u-
vaguvtitut ikaluardlutik taimåitoK
Kavsérpagssuartigut avdlauvdluinar-
funik atugaKartunut nalunaerutigine-
KarpoK måssame jutit nunane Kristu-
sip inunerata nalåne pissutsit månå-
kut Kalåtdlit-nunåne pissutsinit aner-
såkut itunit timikutdlo itunit avdlao-
Kaut), kisalo jutit grikeritdlo oKausé
atordlugit nalunaerutigineKarpoK.
taimåitumik OKalussissugssap su-
liagssarissarpå pissutsit taimanikut
atutut sapingisaminik ersserKigsumik
påsiniésavdlugit, grikeritdlo OKausé
4