Atuagagdliutit - 30.01.1958, Side 20

PETER FREUCHEN: ------------------------
»K’imuqseriarssuarme
(inuit arne atuagkame agdlagsi-
« massut atuagkap nugtemerane å-
ssilivdluåinagåuput. — nugt.)
(nr. king. nangitaK). — nugt. H. H.
piniartut...
igdluvutdle uterfigalugitdlo påsiler-
parpul Kavdlunåt ikumatigssarsior-
dlutik KanoK iliorsimanerat. Airuna
sujugdliuvdlune nivdlerKårtuvoK. ig-
dlorput tukagssuarmik ulivkårpoK.
Kavdlunåt iseriardlutik suna tamar-
dluinåt agssagsimavåt paninguavtalo
pinguångue tamardluinaisa ilångut-
dlugit tigusimavdlugit. igdlutaoK av-
dlat tamarmik Kinåssivfiusimåput pi-
ngussatdlo „imap ikumarna“nit sanåt
tamardluinarmik tigdligarneKarsi-
mavdlutik. aliatsautiginerpaussarput-
dle tassauvoK iginiufivut orssutivut-
dlo tamarmik tiguneKarsimangmata.
tåssame-uko sunauvfa Kavdlunåt må-
nåkut ikumatitsinermingne ikumati-
gigait.
erninardlumaK angutit tamavta ka-
terssupugut pisimassut OKaluseriniar-
dlugit. niarKuvta OKimåinerssuat er-
Kaimajungnaerparput. oKalugtitdlu-
nga sagdlåiniaraiuarama ajomavig-
poK. kamagkalugtuinarpunga, nunar-
Katikalo oKarfigåka angutit taima i’tut
silaitsuliornermingne kigsautigissar-
tik pineruinardlugo taimailiorsinau-
ssut agdlåtdlume mérKat pinik tigdli-
garsinaussut inoKatigssaujungnaerne-
rardlugit.
angutit ilait pilerput erKortulior-
nerpéusanerardlugo angutit ivkua a-
kutat toKusaguvtigik, utorKauneri tdle
isumatunerussutdlo OKarput pisima-
ssok tamåna erKarsautigivdluarfaria-
Karnerardlugo. sujulivta ilisimåssusiat
taima oKarnermfkut nivtarpåt onara-
mik akutat foKiikaluaruvtigik tåukua
tornait „imap ikumama“talo anersåva
uvaguvtinut nugsinaussut taimalo a-
kunivtine årKiaginginermik pilersitsi-
nåsavdlutik. taima sujunersuinerat
maleruarninalerparput aulaj angerpu-
gutdlo Pilik Kimagkumavdlugo — pi-
niarfipalåungitsoK Kavdlunåt silaitsu-
liornerssuarmikut sujungnaersitåt.
Ku.ianaKaordlunime ardlåinarput-
dlunit angnertumik Kimatulisimå-
ngingmat, imågdlåt nunaKarfigput Ki-
mangnialisaguvtigo uvgorissagssaKar-
patdlåsångilagut. tamavta nagsatag-
ssaKangåsångilagut taimalo tåssugui-
naK autdlalertorsinåusavdluta. åmalo
isumaKatigissutigiguj arput Pilik Ki-
magtinago sule atausiardluta Kavdlu-
nåt oKaluniardlugit. taimailioruvta
imaKa orssutivta ilait utertisinåusava-
vut, sulime upernarKajångitsorssung-
mat piniarniarfigssåungikatdlarmat-
dlo Kulivsiutivut orssugssaKartingit-
dluinaravtigik.
tauva tamavta sermip igartartup
kigdlinganukåvugut. Kavdlunåt taku-
niariaramisigut parssiarpåtigut, ki-
naitdlo takuleravtigik kångusungne-
rat malugingitsorsinåungilarput. å-
nugtorujugssuput åmale kamagsimar-
palugdlutik. ilait autdlaiseKarput, aut-
dlaisiligtaitdlo ujarautimik kigdlingå-
ne KeKardlutik. „imap i krumarne" av-
guarsimavait nalunångeKaordlo av-
guagarsiatik tamarmik ingmikut på-
rivdluarniartorujugssugait. imaKalu-
nime-una ånilångagisimagaluarnerpåt
uvagut åma pileritsagtordluta ujarKe-
rileruvta arsårtinigssartik — måssa
uvagut angussuit inerugtorneruvdluta.
kamagssamik isumaKarnanga OKar-
figåka „imap ikumarna" nuånårutig-
ssåunginerardlugo. kisiåne tupingnar-
nerarpara Kavdlunåt apererKangivig-
dlutik mérKat pinguåinik ’tigusisima-
nerat, ujarKat taukua naleKångitdlui-
naraluarpume, kisiåne taimailiorneK
susupaginartiparput. mérartavut ki-
ssåput pingussatik tåmaigamikik,
Kavdlunåtdlo tigdligarsimanerat påsi-
sinåungitdluinardlugo, kisiåne inussa-
liuterKingåsagivut OKarfigåka.
taima OKalugtunga tusågaminga
Kavdlunåt erKigsiminerunguatsiarput,
uvangalo OKautsika nanginardlugit
orssutivut iginerdlo taivåka. OKarpu-
nga upernartinago imarortinagulo
auvfangniarsinaunatalo Kernertanik
Kilalugarniarsinåungikatdlartugut,
'taimåitumigdlo tungånut orssuteKar-
tariaKartugut, månåkutdlo ornigune-
rarpuguf ånaissavut kingumut uterti-
niardlugit.
OKautsika tusardlugitdlo Gogol Se-
medelo sivisuatsiåmik ingmingnut
oKaluput, sordlume-una åma Gogol
silagtuaKilersoK. OKausé påsingika-
luarpavut, kisiåne sordluna orssutivta
ilait utertikumatdleraluarai. OKarfi-
gerKigpåka imaKa orssutivta agfait-
dlunit utertlnarsinåusagaluarai't, tau-
va upernarpat puissitdlo sikume Kag-
ssimassalerpata piniagagssaKalernig-
ssavta tungånut ilevKårnivtigut or-
ssuilatsisångikaluaravta.
kingumut Gogol Semedelo sivisuat-
siåmik OKaluterKigpugut, kingunitsi-
ånguagutdlo ilarssue tamarmik ilaor-
Kuvdlutik. tamarmik atautsikorssuaK
OKatdlisilerput — åsit pissutsimigtut
OKauserdlulerdlutik. akunermingne
KanoK aulajangersainerat påsingilar-
put iluamigdlo påsinago ånciagingi-
lemersut. tauvale tåssångåinaK tatåi-
nartumik pissoKarpoK, aitsångflngmat
OKauserineKartut tamardluinarmik
puiomeKardlutik.
Airunångup oKatdligtut tusåginara-
luaramigit Katsutivigsimavai. mérå-
nguvorme, taimåitumigdlo sumik isu-
maKarane KeKartugut Kimagpåtigut
méraKataisalo ilaisa maligpåt. tåsså-
ngåinaK nivdleriutigalune ujarKat su-
ngårtut katerssat ilåt pigsinaK tikipai
inussane akornånitOK takusimariara-
miuk, utertikumatdlerpålo. méraKa-
taisa Kularnångitsumik inussatitaoK
ilisarisimavdlugit maligdlugo ujarKat
katerssat tikiserpait.
Airuna mérångugaluardlune kisiåne
inussane pigissarå — taimailiornerale
tatåinangårtumik kinguneKarpoK ta-
mavtinut aliasutaungårtumik. Kavdlu-
nåt tamarmik ujarautimingnut pigsi-
gautinaK uterput ilåtalo Airuna ta-
liatigut tiguvå. inussamik tigumiånik
arsårpå talinåtigutdlo tigoriardlugo
avungarujutårssuaK nalutdlugo. tug-
kame aulariångilaK kingornalo aula-
riarKigane. tungnermine Kungasi-
nguane napisimavå.
énilårnermit tamavta imunga aula-
riartoKångilagut. KanoK pissoKarnera
Kavdlunåt påsinginguatsiarpåf •— so-
KutiginginguatsiaKåt. ujarautitik ki-
serdluinaisa erKarsautigait pinasuar-
dlutigdlo kaussarfingmiulersulerdlu-
tik. takussara ugperisinåungitdluinar-
para, aliatsangneralo angingårmat
tatdlikalunit kivineK sapilerdlugit. Ka-
tångutigale AgpaleK uvavnit aulaja-
ngeriatåtdlarKingneruvdlunilo pina-
suamerussartuvoK. Kavdlunånut ersi-
nine puigordluinarpå, unåne tigoriutå
nauligpoK. paninguavnik igitsissoK
sakiågut nauligpå, taimågdlåme tug-
kame tunuagut putukame, naulitå a-
KugdlårpoK toKuvdlunilo.
Kavdlunåt ujarautitik puigordlui-
narpait. tamarmik atautsikut aut-
dlaisitik kiserdluinaisa pilerpait —
uvdlordlo téuna ardlalingnik toKusso-
KarpoK. piniardluaKatitoKarssuara
MayaK autdlaivdlugo toKupåt piniar-
tutdlo mardluk arnatdlo pingasut iki-
ligauvdlutigtaoK. uvagut autdlaiseKå-
ngilagut, kisiåne Kavdlunåt mardluk
toKupavut, sivnerilo Kimåssivdlugit.
periassåtdlarKigsunik såkoKaraluar-
dlutik amerdlanerunerput pisimavåt
ujarautitik katerssussapalåginardlugit
sikukordlutik Kimåput — ikumatita-
mik tungåinånut, kingornalo takor-
Kingisåinarpavut.
toKussortavut ilivavut — Airuna
Kitornatuarårput Mayancilo piniar-
dluaKatitoKarssuaråra. toKussortavut
atarKiniardlugit uvdlut unuatdlo ????
Kimångilavut, tauvalo Pilik Kimag-
parput Pitoraivingmutdlo nutdluta,
nauk orssuteKånginavta angalaner-
dlioraluaKaluta. téssane tikipavut
inuit sungiusimassavut — inugsiar-
nersut tatigisinaussavutdlo.
kisa taimaitdlune upernarpoK, pi-
niagagssarigsålerpugutdlo, taimaile-
riarmatdlo Kavdlunåt pingusserivdlu-
tik silaiserinerat puigumivarput. ki-
siåne piugoruminaitsussarpoK, ilagi-
gujavutdlo inusugtut mardluk mar-
dluk Kavdlunåt KanoK pisimanerénik
påsissaKarumatsagdlutik ilungersut-
sagtut. pitsuput angajorKåKaratik tai-
maingmatdlo nangminerissamingnik
piniuteKaratigdlunit KingmeKångit-
sut. Kimugsersårniåsagåine Kamu-
siagssanik KissuteKartariaKarpoK per-
dlågssianigdlo saviminiuteKartaria-
Kardlune, tåukua tamaisa pigingilait,
piniuteKånginamigdlume pilersuiniar-
sinåunginamik nuliaKaratik. aulaja-
ngerput sule Kavdlunåt tåssanitdlutik
silaitsuliornersut åmalo inusugtut pi-
niuteKångitsut atortorisinaussåinik
pigssarsisinåusanerdlutik.
uvdlorpagssuit muluput, uteramig-
dlo OKalugtuagssaKangårput uvavti-
nut erKarsalernardlutigdlo tupigusuti-
ginartunik,
ingerdléinardlutik Pilingmukarsi-
måput, tauvalo nukinginaK umiar-
ssuaK torårsimavåt, sikume ajorsisi-
mavdlune sukutdlunit aserortilersi-
naungmat. Kavdlunånik takugssausso-
KéngivigsimavoK. umiarssup erKå ta-
marme apumik KuagssugkersimavoK,
sordlume inoKångivigsoroK sikulo a-
seroriarpat såveriåinåusånguatsiar-
dlune. umiarssup erKå — ila, agdlåme
umiarssup Kåva teriangniat tumilior-
figisimassorujugssuvåt, nalunarane
uvdlorpagssuit inungnit najorneKå-
ngivigsimassoK.
umiarssuaK misigssorérdlugulo pi-
niarlut tåukua mardluvdlutik Kav-
dlunåt sermip igartartup erKånut ta-
kuniarn i alerpai t. kultilerngu tdlutik
sule silaKarnaviéngingmata mianer-
ssorKigsårnigssaK pissariaKartorujug-
ssusaoK, nalunaKaorme nåpitagssait
såimissångeratarsinåuput. umiarssu-
artik najornago sermip igartartup
kigdlinga Kimatsailiuinalersimang-
måssuk tamatumunga suna pissutau-
nersoK erKoriarneK ajomångeKaoK:
„imap ikumarna“ta pissaunerata sule
angåkuarsimavai.
taimåitumik inusugtut tåukua Kå-
Kinialerput KéKamit sermip igartar-
tup kigdlinga Kavdlunåtdlo alåkarsi-
nåusagamikik. imunga avKutdliorto-
rujugssuput, asulume anordlikaseKa-
lune, upernariartorneratalume-åsit
naligalugo anorssårtalerugtortOK. Kut-
dlariartortitdlugit anorssarigtikiartui-
narsimavoK ilåtigutdlume anorssarig-
sivatdlåtdlarångat ajagpårluinaK i-
ngerdlaniapalårtarsimavdlutik. tai-
maitdlutigdle sermip kigdlinga uja-
ragssuit tunuånit alåkåmissårsinau-
lersimavåt. erninardlo takulersima-
vait Kavdlunåt, sule-uko ujaragsior-
tut. kungup kigdlingane tupeKarput
kunguamilo „imap ikumarna“nik u-
jardlertuånguardlutik-åsit. taiméitor-
me unoréKingmat inarfigssångungaja-
lermatdlo amerdlanerit ikumatitap
kigdlinganérråput.
(nangitagssaK)
21