Atuagagdliutit - 13.03.1958, Síða 21

MERARTAVTINUT
erKaimåinaleravkit
agdl. Ole Kreutzmann,
Kangåmiut.
(normomit Kang. nangitaK)
tauvalo angutit igdlumingnut tua-
vlnavik isåssarput. aitsåtdlo isersugi-
niardlugit Kangale kapiterérsimavdlu-
lik anialisaput, autdlariartortut Kajar-
pagssuit, uvagutdlume Kajalugkat ka-
jaitsångisanata. tauvalume toKorar-
nerssue tugdliutardlutik. åma taimait-
dlune atautsikut Kilalugkanik 84-inik
pissaKarmata, avguartaramingme ig-
dlukutårdlugit ilivitsut avguåukait,
agdlåtdlume uvagut Kajalugkat agfa-
kungnagdluta, soruname orssue pina-
git. ilame tamåko inusugtut kinguliv-
ta mérKatdlume naluvdluinarpait.
Agpamiutdle Kilalugailitdlaramik
pujortulérKamik ungordlugit pissar-
pait igdluisa atånlkamik Kagssussue.
ilame tupingnartumik Kilalugarpag-
ssuit, agdlåme KangåmiuliartoKartar-
poK erKåussissugssanik KaerKussissu-
nik. Kilalugaivdluartitdlugit kujåmu-
kardlune tupingnåinartarput Kangå-
miut ikerat tulagdlugo. Agpamiut tu-
ngånut siluliagssaK ajornarungnaer-
tarpoK neKikorssuarnik sarpigssue ta-
marrnik atassut Kångiatåginardlugit
neKerssuarnik asule piumåravta. ila-
me ukiunut mékununga nalerKiutdlu-
git tamåkuninga pigssaKamarsimaga-
luaKaoK. pujortulérKamik ungorissar-
neK kigdligalugo Kilalugkat tåmarput,
imaKalunit imartik ajorilivigsimane-
ramiko takugssaujungnaerput.
aprile majilo Kåumatauleriartut pi-
niartut natserssuit sangmilersarpait
pissaKardluartaKalutigdlo. mérauv-
dlune nuåneriåinartarpoK. ilimanar-
seriartut KåKamit atisaiussartarpugut.
Kamassutdlume avdlame Kamåsanatik
kisiåne sujoråne, uvagutdlume nasig-
tut utanuså neKinik igaussardluta. —
atorssauvdlune silageriartoK kalåtdlit
ilerKorssutåinik KåKap Kånit émut
erinarssoKåtårdlune suname akornu-
tigssaK, åmalume sivisujåmik atuar-
neK ajoravta, tasamångalo Kåinat ti-
mukariarlut alartaiseriåinalersarpa-
vut. tåunaKa sukåiput, sunauvfame
ardlalingnik kalitaKaramik. natser-
ssuartOK ilaKartitdlune aulångåt igdlo-
Karfingmut iulåusinåungilå, kisiåne
KeKertame pilagdlugo. nasigdlune ta-
måne avativtine KeKertane pilagtor-
ssuit. pilarérsutdlo avdlat kingoråra-
rait. kalingilsut sujugdliuvdlutik tiki-
tarput useKalutik, téssame natser-
ssuaK ugpånagtaramiko kujagssua ilå-
ngutdlugo, agdlåtdlume tulimårtali-
ngåtsiartardlugo. téssale tamåko ta-
marmik tåmarput.
atuartunera.
atuartugatdlaravta månåkutut atuå-
ngivigpugut, taimanikut atualersar-
pugut arfinilingnik ukioKardluta.
atuagaråvut ABD-t mikissunguit, ajo-
Kersutit OKalugtuatdlo. Kavdlunåtut
iliniartitauneK sumitauva nalånipa?
atuarfeKarpugut OKalugfiup Kalia-
ne. KencampoK nerriviussarssuaK. ki-
ssarssutå mikissunguvoK sorunalume
KianartaKalune, agdlåme kamigdlar-
Nævn 8 lande, hvor I er sikker på, at disse dyr lever! eller: Hvor
mange af disse dyr lever i Indien? eller: Hvad hedder disse 8 dyr?
•I rapun as ’8
■jamotpsæti So uo^uBjaia ‘uajagii ‘uagueis Z
•(BiiTjjv) uajepauioja ‘(uaipui) uajagij, ‘(bjiujv) uaj
-jbijo ‘(pueiuøjo) uaujøfqsi ‘(uaipui) ua^uBjaia ‘(uaip
-ui) uaguBts ‘(Bjpjjv) uaoqasæjvi ‘(puGi^s^i) uøAseH X iguiusøi
1. nunat arfineK pingasut ukuninga umassoKarsorissatit taigorsi-
nauvigit? 2. umassunit tåukunånga KanoK amerdlatigissut India-
mipat. 3. umassut tåuko arfineK pingasut supat?
•}IJIPJIB| inssBunsgeipgB aui-x ’g
oxpaossisgis sosxtBngABU ‘Haaagjx ‘^nssjpuaxBind -g
•(auiBJjiJjv) JtojgBgnBH ‘(auiBipux)
»aragiX. ‘(auiBJjujv) xosrosegunH ‘(auBunu-X!ipxBp;yi)
xoueu ‘(stucipux) Hos;iBngABU ‘(3UIBTPUI) xnssjBuax
-Bind ‘(auiBJirjjv) sossisgis (aunpuepis.if.i,) nBiuguBiaal q ifinsspiB
_______________________________________________________
terdluta isigkavut kissarssumut agtu-
ssardlugit unagsertarpavut, soruname
iligsungnerssuaK kisimiussarpoK. tå-
ssalume akuneK atauseK inordlugulu-
nit inigissarparput, ukiordluarångat-
dlume ajoKip igdluanut nutarpugut.
atuagåinavivtinik atuariardluta ani-
ssarpugut, inuime aulaneK ajoramik,
uvfale Kavdlunåminerukasagdluta,
månalume igfiarsunerssuaK mama-
runartåssusia! taimanikut Kangåmiu-
ne igfianik niorKutigdllt sujugdlersa-
rigamikik. kissartumik KiterKutarse-
riardlune mamaK. tiguvdluariardlugo
mikissuararssuångortaraluarpoK ima-
Ka imerpalassarsimanerame. tåssale
atuarfingme erKartugkavne soruname
åma KulutsorssulårneK ajornangajag-
tarame. ingmikununa pissagssaKarta-
ravta alardluta, ardlarput atualerå-
ngat pissagssavut atuartaravtigik ma-
langaniarneK ajoravta. sanileriårta-
ravtame tåssunga nerriviussarssup
Kanut atuagkavut magpersimavdlugit
atånutdlo pulatilårtardlugit. soruna-
me nalugaluaruvtalunit atuvfarigkuv-
ta kukuvingneK ajornai-poK, kisiånile
ajoKivtinut påsissortitdlune ajorpoK
navérsingitsorfiunginame, ajoKerput-
dlume tusilarmat issertutaravtigo.
mérKanutdle asangnissusia nagdlerne-
KarunångilaK. — taimanikut agdlag-
tarfik kisingajåt agdlagfigissarparput.
ajoKerput OKartarpoK: agdlagfigalu-
nga nangmineK agdlangniaritse. iner-
tugutdlo atualerångamigit agdlagka-
vut erKordluinardlugit, ajoKerputdlu-
me ilångutdlune igdlartorujugssussar-
dluta. — soruname atuagkavtinik
atuartitdluta naluvatdlårångavta ili-
niarKigtarpugut. asulerdlutalo tugsia-
riardluta anialerångavta sordlo aitså
ngungmat tugsiartungitsut, iliniandg
tortarput nivdlerratigalugo ajagtauti-
galugo, sunauvfa taimåitugssaulårata.
Kangarnisauvdluniuna måssåkut atu-
artunut ugtutdlune iliniartitaunerput
suvdlunarsimagaluaK. méssåkutdle a-
tuariartortut issigalugit nagsataisa a-
merdlåssusé, ilåne artungajavigdlugit
nangmagkait. taimanikut ilavut ’tai-
matut atuagaKaraluarunik imaKa ku-
ngiussarssusagaluarput.
Ole Kreutzmann, Kangåmiut.
KBip frokostimut imiårå —
kimikitsoK mamartordlo
GIILD BARRE
sukulåt silarssuarme tamarme tusåmassaK
den verdensberømte chokolade
kungikunut niuvertartoK
22