Atuagagdliutit - 31.07.1958, Side 5

ncKartume billetit 10 pot.-Inarmik a-
kitso rneK a rs i m a n gm aba.
aperKumut sarKumiuneKartumut a-
tatitdlugo ORautigisinauvara angaJa-
lerme Kalåtdlit-nunåne an galanermut
ei'Kainartume, sordlo Norgep kimut
sineriane sinerssornerme nunap kA-
vata pissusaisa ungasissu'tsitdlo Ka-
låtdlit-nunanut e r k a i n a r figi ss a n e s bil-
letit aikinik misigssuineriit takutisi-
magåt billetit aké k'ilometerimut
n au'tsorssordlugit Kai At dli t-nimane
mingnerungåtsiartut.
atuarfik nutåK 1959-60-
ime
aper Kut.
— Upcrnavingme abuarfigtågssap
p'iårnerpamik inerneivarnigsså kig-
isautigigaluaKårpuit. tamatumunga a-
itassumik klinguartornerpagssuit Kat-
sutivigpagut. månåkut atu.arfiu.ssoK
uvdlutinut nalerKukungnaerdlulnar-
poK. ilångutdlutaoK OKauitiginiarne-
KarpoK ardlagdiit tungånit ilisimatit-
si ss u t i gi n e Ka rsiman gm a t KaKugo pl-
niartungorumArtut igdloKarfingme
i n un ermi k »un gi u ssisso rp at dl Arto r-
nigssåt pissufigalugo Upcrnavingme
nerissaKarfiuitigalune atuarfigssamik
pisårnigssaK sila'tusArtumik iliorne-
rusångitsoK.
akissut.
atuartitstinikut pissoiiaKarlit tuinga-
init laningaussanik atugagssanik a-
kuerssissartut Upernavingme atuar-
figtArnigssaK pivdlugo 'sågfigineKar-
simagaluarput samaortugagssanutdle
atugagssat aningaussat kiigdleRarti-
itauvatdlårnerat pissutauvdlune su-
liagssap itamiatuma in Artin iagaunera
i 1 u ag ti si man gilaK.
kisiane agsut pingArtineKarpoK
suliaK tamåna sapingisarnik piårtu-
mik — imaKå 1959/60-ime — nAmag-
sineKåsassoiv.
Upernavingme neriissaRarfiutigalu-
ne a'tuarfiiussugssamik aperKut sule
e rs s e r icigsu mli k p As in ar si m an gila k .
Thulemile atuarfingmit taima itumit
pAsissalt takutipAt atuarl'i t taimåitut
nunaKarfingmut erKånutdlo inalerKu-
itun gorsagausimagunik inusugtungulit
piniartutut inunermik sungiusima-
massaKarungnaerneråni k nagsataKa-
ngi tsorsinaussu t.
aulisagkanik misigssui-
nerit
aperKut.
aussigavta oKåtårutauss-umik Uper-
nav'iup erKane „Greenland" Kérar-
mliartineKarpoK. piArpatdlArtumik 'tå-
kunera pissutauvdlune OKåtårineK i-
luam'ik pigssarsi viungitsorsimavoK.
aulisarnerup Kagfagsarneivann'igssA
pivdlugo pissari aRarsorårput aussa-
mut „Immanuel" „Sujumut“dlunit au-
gustusip KerKanit misigssuivdiune au-
1 i s ar t i n e k å s a ss ok . t ai måin e ra ti gum e
KérKat itAkuterugtortarput umiaussår-
Kanitdlo ningitagarssordlune uvdlor-
mut KérKat 3—4.000 kg pissaussaler-
sardlutik.
inusugtut sulissartutut inuneK ki-
isiait angun.iagagssat’ut piitsaunerpåtut
inautsorssuililerpat. taimAitumik >suli-
isarnermik autdlussinigssamuit inu-
sugtut kajumigsårnliardlugit KanoK i-
Uuse k a r ta riaical e rp o k .
akissut.
aussamut pujortulérKat „Imrna-
inuel“ip „Sujumu't“dlo sinerissap ilA-
ne avdlame aulisarnermik misigssui-
n'igssåt aula j an genn e k a rå rslim a vo k ,
taimalo aulajangislmanerit mana av-
d långortin eK a rsi n åun git dl at.
tugdliutitdlugo oKautigisavara U-
pernav.iup ericAne aulisagkanik misig-
ssuinerit nutAjungiingmalta. 1926—30-
nnile aulisartut Uuliarmiut Ka'lerale-
Karneranik misigssuisitaorérsiimåput.
sorssungnerup kingonnagut Hendrik
Olsc-n distrtktime inutigssarsiutinik
ilisimassaKardluartoK erhvervslederi-
tut atorfinigtineKarpoK. pujortulérKa-
mik atugagssineivarpoK piukungnar-
sorissamiinilo tamane misigssuinig-
'ssamut pisinautincKardlune. Hendrik
Olsonip au 1 i sa g a K å s s u s. i a nik miisig-
ssuiinermine pAsissai, tainiatutdlume
ama iluliarmiut aulisartut påsissait,
sugdlunartusimåput. aulisagaKartOK
pAsigaluarpAt, amerdlangimgArmatale
tåuko tiingavigalugit sulivlUl'iornig-
issaK ajornarsiinavoK.
1956-ime kingumut K&raKåssusia-
nik inisigssuineKarKigpoK. misig-
'ssuivfiussut tåssa Upernaviup Ka-
ai gerssu a Mi av dio erKait, 27. augustu-
simit septemberip sisamanut. misig-
ssuinikutdle tamatumuna pAsissat
ama nainaginartusimångitdlat. lAva-
nimiunit tamatumunga pissutautiine-
KarpoK oKåtArinerup kingusigpat-
dlArnera.
misilinerme angussat taima isugdlu-
nartigigaluartut taiimåitoK aussigavta
julip Kåumalaunerane (20-ianit 27-
anut) misilineivarKigpoK. pujortulé-
raK „Immanuel" „Greenland"ilo tA-
vunga atautsikut pisineKarput, tåssa
„Greenland" „Immanuel“ip kalA'tdlit-
dlo aulisartuisa pissåinut tuniorKai-
vfiusavdlune. „Greenland“ivdle tAva-
niinera slviktitsuinauvoK, itåssa ilu-
ngersoraluardlune angussaussut
„ Gr e en 1 an d “ i p a ki gs sai a ut a un er an u t
aperKut.
Nanortalingmiut sivnerdlugit nutA-
nik tusagagssiornerup namaginartu-
miik ArKigssu-neKarnigssAnik aperKut
KalAtdlit- nunAta ministenianut sar-
Kuniuniarparput. sordlo naluneKa-
ngitsoK Nungme radiokut autdlakAtit-
sissutiitAK måna tikiidlugo misilissar-
nerne paka’tsissutausimavok. uvagut
iisumaKarpugut pitsaunerusagaluar-
toK NungmingAnit auitdlakAtitagkat
kortbølgekortin eKartartugaluarpata,
iim al linit pibsa un erpaorivajaraluarpoK
Iv’aKortup Nanortagdliivdlo distrikté
KalAtdlit-nunAta inuisa ikingeKissu't
najugarissait namaginartumik dsuina-
gin e k a rsbn ao r k u v d 1 u giit K’ anor t o k
'såkortusaiiviigtartineKaraluarpat. ra-
diokut autdlakatiitsinerit iluarsi'tser-
dlugiit radioavi.se naRiitoK atå'inarat-
dlartariaKarsorArput kigsautigalugo
rad'ioavise naKitaK K’aKortumit Na-
n o r t a 1 i n gm u t in agsi u n e K ar t As a s s o k ,
itåssa radioavisc naKitaK Nungmingå-
nérsoK aussautitdlugo amerdlanerti-
gut itusåneK ajornarbarmat. 'baimåiitu-
mik Nanortalingme Hane sapatit aku-
nere ardlaligssuit tamatligut tamau-
nAginartunik nutArsiagssanik tuisar-
fiussarpoK ilanilunit lusarfiiungivig-
rtardluine. taimaituinik slilarssuaK ava-
ibiv'tinrtoK atåssuiteKarfigiingitsutut mi-
si gi ssarparput.
akissut.
radiokut autdlakAbitsinerme KalA’t-
dlit-nunAta istatianertAgssaisa suliari-
n e k ale i’K Arn erån ii t ili sim ain eK a rå rsi -
mavoK nunane Europamitunisut nu-
namut tamarmut angumatdluaPtumik
KalAtdli’t-'nunane radiokult autdlakå-
titslissutii tårnigssaK erKaineKarsinåu-
ingitsoK, tåssa aningaussarpagssuit 1-
ma amerdlabigjssut tamatumunga pi-
issariaKåsagaluarmala, agdlAt piviu-
ssungortitsiniigssaK ajornavisagaluar-
dlune. taimAitumik aulajangiingortiit-
sinigssaK ajornavisagaluardlune. tai-
'måitumik aulajangiin-eKarsimavoK ra-
diokut autdlakåtibsineK sinerissamut
kiitdlermut namaginartumik ångusl-
naussoK Nungme autdlakAtitsissuti-
tågssåkut amalo K’erertarssuane PA-
miuinlilo sAkortiu'saivigtigut angumia-
raluardlugo oKåtArumavdlugo. påsi-
narsisagaluarpat 'nunaKarfingne ar-
dlal'ingne ukioK ikaujatdlagdlugo A-
matussiniutåusavdlubik amigardlui-
narmata. sapAtip akunera nAvdlugo
itaimAgdlat KérKat 12 tons pissarine-
Karput, tåssa „Greenland “i p akig-
ssaiautaunane niiorKutigsslorfiusagu-
ine uvdlormut pissaniaKagai ikingner-
påt. kingumut angatdlåmik angusu-
mik tåvane auiisagkamiik ukionnåna
mi si gssu i si t s e r k i s a v d 1 u n e anin gau-
ssaniik itunuleKutagssaKångilaK.
KérKatdle arnisa kingumut silar-
ssuarme tunissiivigssaKalerKingnig-
ssAt handelip tamaviArutdlugo vsuli-
issutigA. taima norKaiiniarnenit iluag-
tisagalu'arpata 'soruname Upgrnavdup
distrtktiane KérKat amé tunissaulisa-
galuarput. itaima KérKat amjinik tu-
niortu'ineK nerpindk Kiingminut ne-
ruvkaubigssatut panertiterinermut a-
itatitdlugo — KérKat nerpindk paner-
titertnigssaK uvdlumikut ama soru-
name ingerdlåneicarsinauvoK - i<é-
raKardluarsimagpait inutigssarsiorne-
rup tamatuma Kagfagsarnigssanut
t ii n ga vi gss au v d lu åsagal ua r p o k .
Upernaviuvdle distriktiane inutig-
ssarsiornikut ajornartorsiutaussut i-
llsimavavut, erKarsauitigisavdlugulo
plu ni å s suse k a r p u n ga in u ti gssarsior-
neK KanoK ikiiorsinikut lilivdlune Kag-
fagsarneKarsinaunersoK; taimåitor-
dle ilisimassariaKarpoK auldisaraieK
p i gssamé rs u mik Inge r d 1 å n eRalersi-
inåungi.ngmat aulisagkat amerdlassu-
siat nfun an gigpat.
malo uvdioK kaujatdlagdlugo nålaor-
niarneK nåmaginartuå'inångiitsoK tau-
va 'tamåna miisigssordlualerumArpar-
put, tåssane nålaorniarnerup ajorna-
ku som eran i k m alun a e rs s ui si tsi n i ku t
dngmikutdlo itumik ugtortainikut på-
isisinaulisagavtigo nalaorniarneK su-
me namaginanginersoK. tamatumu-
nga ata'ssumdk pingArtumik K’aivor-
itume Nanortalingmilo pissu'bsiit ala-
pernaiserpåk'a. iisumaKarpungale nA-
laorniarnermut tungaissut ukiut mar-
dluk ingerdlaneråne alapernaiserKAr-
tariaKartut pissutsit P'iitsångorsar-
niardlugit sanaortugkanut nutAnut a-
ningaussat atornialersinagit. åmåtaoK
itaima påsindaivdluarKårnikult ui.tsAt
p Asi n e k a r s i n aule rum a rp o k m ell e m-
b øl giti gut såko rtusåiviigt Art aria k ar-
nersoK imaluinit kortbølgiitigut lau't-
dlakåti'tsissarneK s Agfi gineKa in åsa-
nersoK.
ikisalo Ama taineKåsaoK radioavisc
naKincKartartoK pérukaluarpaitdlunit
NungmingAnit numaKarfingnut tusa-
gagssat telegrammikut autdlartine-
Karsinaujuåsangmata.
1956-ime elværkertåK?
aperKut.
ungaslngitsukut Nanortalik ingnat-
diagissiorfigtasanerdlune?
akissut.
Angmagssagdlup ingnAtdligissior-
fiata angerKatAnik sigssiupkamut pi-
siniarfingmutdlo ungasingitsume i-
nigssitaussumik Nanortagdlup pisår-
nigssA piarérsautigineKarpoK.
Nanortalingme pissuitsiit ukionnåna
misigssordluarneKAsåput, taimaiiiv-
dlune elværkertAgssap sananigsså
imaica 1960-eKalTnartoK autdlartine-
KarsinåusaoK, tåssa aningaussat pi-
ssariaKartut akuerssissutigin'eKarsi-
naugpata.
katerssortarfik
aperKut.
katerssortarfigssamut utarKiilussAr-
simassamut tap i v f i gi n e k ar n i gs sa k il i-
magiss'ariaRarpa ?
akissut.
aperKut akiuiiiinait'suvoK, tåssa pi-
ingårtumik nalagauvfiup aningaussa-
'tigu't atugagssatigut KanoK pigssaKar-
itiginera katerssortarfi: akikitsungiit-
isut isainaneKarnigssanut 'sananeKångi-
■ni gss An u t d 1 un i t a ula jan gi sisu gss au-
sangmait, isumaKarpungale sujuinig-
issamisaoK nålagauvfingmit 'tapivfi-
giin eKartarnigssak aj o rn å'sångiIsok .
soruname mimis'teriap nalungi'lå
Nanortalik lnimaKarfigpagssuiit av-
dlat Assigalugit katenssortarfiingmik
agsut atorfigssaKartitsigaluarmat. su-
jugdlermigdle k'aiterssortarfiigssaK
pivdlugo Nanortalingme peKatigiu-
issut tamaltuminga KinuteKameK
ilandshøvdingikorbitdlugo mi ni.s te ri a-
mut ingerdlatinialensinago kommu-
nalbestyrelse landishøvdiingilo oKalo-
Ka'tige l’K A r t a ria k arp a'iit.
angalavdlune tapivfigine-
KarnigssaK
aperKut.
pcKatigit KalAtdlit-nunane sum il u-
inlit atautsiiminermut aitauitsimigiarti-
taKarlul tapivfigineKarsinåupat?
akissut.
ku litu r rå dip K al Atd iitdlo-n un Ata
iand'srådiata peKaitigit KalAtdlit-nun At
tamåkcrdlugo atautsimitiitsi'ssut ilåni-
kut tapissuteKarfigiissairsimavai't, tai-
mAitumik sujunersutigiumava peRati-
git tapivfigin'CKarnigs'saiinik erKar-
isauteKartut kulturrådimik landsrAdd-
inigdlunit sågfigingnigtåssut.
imeKarniarneK
aperKut.
aperRutip aporfiiussup åipå tåssa'
Nanortagdlup nåmagtumdk pitsaussu-
migdlo imeKartiniarnera. inuit per-
Kissusialta pitsångorsarnigssåmut ta-
måna pingArdluinartuvoK aulisame-
ruvdlo angnertusarneKardlune pior-
isa rn e Ka rni gss Anu t p in giitso rne k ars i -
naunane.
Nanortagdlup igdloKarfiata suniiu-
teKardluartumik iimeKarfeKalersinau-
nera misigssorneKarsiimava?
akissut.
ligd'loKarfiup avangnåne kiitåne 'ta-
sck imeKarfigssaitut lerKarsautiginc-
Karpoiv. 1957-iime itaitsip tungånut av-
KusiniorneK autdl arn ern eKarsimavoK
avKuslniardlo tamåna ukiormåna i-
nertugssatut nautsorssutigineKarpoK,
ineriarpa'tdlo bildnik taseK imertarfi-
gin eRarsiin angusaoK.
taserdle ikaKiingmait bilinarmigdlo
latortoKardlune irri eKar tilsind arneK
inamaginarane, tåssa påsineKarérsut
najorKutaralugit igdloRarfiup inuisa
■ilåinaisa liluaKUtigi'Ssagssaringmå-
ssuk, tauva namaginartuimik imeKar-
litsdiniås'agåine måko pissariaKåså-
pu't:
kuata AriAtigut amalo avangnåtu-
ingAtigut sapusiornikut amalo itis-iler-
neKarneraitigut salingneKarneratigut-
dlo tatsip imartusarneKarnigsså. tat-
sip kigdlingagut imcKarfit avdlat a-
tortorissåinik pilersugkamik igdlu-
liortariaKåsaoK suvdlulingnigdlo ing-
nåtdligissamik n er umagsim år t i t a n i k
imeK avKusiorncKartariaKåsavdlune.
taigorneKartut tamåko ingnåtdla-
giaKångitsume atorsinåugingmata
ingnAtdligissiorfeKalernigssaK avdla-
lut ajornartumik utarKissariaKåsaoK.
piarérsautaussuinik onisigssudnerit
aUtdlartisimåput, itatsivdie itisiler-
niamera pissariussungmait imisigssui-
neK piårnerpåmik 1959-ime aitsåt i-
n e rn eKarsi n å u saoK.
'sanagssat migssangiumik 1%—2
'mill. kruninik akeKåsaingatineivartut
sa n a n eK As an ersut aula junge rn i a li vig-
itinago pi aré rsautaussum i k miiisig-
'ssuinerit itåukua KanoK dnern'OKarnig-
'ssåt UtaricerKArtari akåsavarput.
(Kup. 20-me nangisaoK)
Nanortalik
radiomik tusarnårniarnerup ajornakusornera
o