Atuagagdliutit - 11.09.1958, Side 7

Kalåtdlit-nunåne mérKat åipa-
ringnerup avatåne inungortartut
(ukiune måkunane OKaluserineKarneranut tapIssutigssaK)
itsaK Kalåtdlit-nunåne mérKanik
åiparingnerup avatågut inungorsima-
ssunik pilersorteKångitsut peKångi-
ngajavigkunarpoK.
Hans Egede atuagkiamine Perlu-
strationimik taineKartume 1741-me
naKitersimassume Klip. 79-åne kalåt-
dlit inusugtut pivdlugit ima agdlag-
POk: „niviarsiat pitaiuitsuput, taku-
ngisåinaravtigik angutinik inusugtu-
nik kussanardluångitsumik ilauar-
niartitdlugit, imalunit taimåitunut o-
Kautsimikut suliamikutdlo mingner-
påmigdlunit malungnauteKartitdlugit.
ukiut 15 Kalåtdlit-nunånisimavunga
arnatdle inusugtut åiparingnerup ava-
tågut nårtulersimassut mardluk pi-
ngasutdlunit kisisa takusimavåka, td-
ssame tamåitut kångunartorssuartut
issigigamikik".
— ajoKersuiartortitaK Hans Egede
Saabye 1770-mit 1778-mut Kasigiå-
nguanisimassoK uvdlorsiutimine ima
agdlagpoK: inusugtut pitaitsulior-
tarnere tåukunane kussanångitsutut
issigineKarput (uanstændige), KaKU-
tigordluinardlo tutsiutardlutik. ukiu-
ne nunånivfigisimassavne niviarsiaK
atausinaK uvigssaminit katitinatik
nårtulersimavoK .
OKauserineKartut sujugdlit Nup er-
Kånut taimane inugtoKissumut tungå-
put, kingugdlitdlo Diskobugtimut ama
taima inugtutigissumut. Lars Dalager
atuagkiamine Relationime 1752-me
naKitertume åma taima agdlagpoK:
„niviarsiat inererKårnermingne tivtit-
suvdlutik pitaiuitsussarput

. pitsaunerpdgi-
nait pigåvut
ukiorpagssuarne tugtussaK
pigsigartoK danskit sikåjutåi-
nut cerutiutåinutdlo pitsauner-
pånut ilisarnautausimavoK. pi-
siniagssamåleruvit tamåna er-
Kaimagiuk.

Deres garanti for
bedste kvalitet
Gennem generationer har den
springende hjort været kende-
tegnet for det fornemste dan-
ske fabrikat i cigarer og ce-
rutter — husk det, når De skal
foretage Deres indkøb.
A. M. HIRSCHSPRUNG
& SØNNER
KONGELIG HOFLEVERANDØR
tamåssa oKautsit KaKutiguinaK Kag-
fagtineKartarsimassut.
tåssame OKautsit tamåko ingassaga-
lugit Kavsit Kularissarsimavait. na-
korsaugalup A. Bertelsenip nunarput
pivdlugo atuagkialerujugssup amalo
tåingitdluinarsimavai. imaKauna ug-
perisimångikai.
tamåko kalåtdlinut tungatitdlugit
taineKarniartut tauva Kamingaortar-
neK itsaK atorneKartartOK encaineKar-
KajåssarpoK, itsardlo kalåtdlit agsut
ilernordlugkunartutut erKarsautigine-
KarKajåssardlutik. åmalume ilimagi-
neKångivigtarpoK taimane inusugtut
inusugtut Kamingaortarnermut ilau-
ssångitsornaviångitsut ilerKorigsusi-
naunigssåt. kisiåne ajOKersuiartorti-
tat ugpernarsainerat Kularisavdlugo
pissutigssaKångilagut. taimåitordle ig-
dluatigut nautsorssutigissariaKarpar-
put taimane kalåtdlit, pingårtumigdlo
inusugtut, soruname isumamikut ka-
jungerissamikutdlo månåkut inusug-
tunit avdlaunerusimanaviångitsut. —
kussanartumigdle pissuseKarniartar-
neK ilerKungmat inuit amerdlanerit
ilerKut tamåko malingniartarsimavait.
taima itsaK pissusiussut Kalåtdlit-
nunåta såvanit tusartagkavut ama
Thulimit tusartagkavtinut nalerKuput.
kisitsisit sujugdlit Thulimut tunga-
ssut pigssarsiarisinausimassåka 1937-
mit 1946-mut pissuput. ukiune tåuku-
nane Kuline mérKat 115 Thulime inu-
ngorsimåput, tåukunångale mardlui-
nait åiparingnerup avatågut inungor-
simassuvdlutik, tåssalo imåipoK: tå-
vane pissutsit Kanga Hans Egedip na-
låne 1721-mit 1736-mut pissutsit åssi-
gait. aitsåt 1946-p kingornagut ardla-
Karnerussunik inungortoKartalerpoK.
ilait OKartaraluarput tåvane åipaniår-
tarsimanerat pissutausimasoralugo,
kisiåne tamåna kisime navsuiautitut
tiguneK ajornaKaoK.
amalo H. J. Rinkip 1956-me Baffin
Landimlneragut påsissaK tamatumu-
nga tungassumik soKutiginartoK tå-
ssauvoK tamatikartumik inoKateKar-
tarneK tasamane kalåtdlit akornåne i-
lerKungitsoroK.
tauvale Hans Egedip kingornagut
pissutsit KanoK isimåpat?
1850-p tungånut kisitsisinik nalu-
naerssutaussunik pigissaKångilagut,
kirkebogtorKanisagaluarput. 1850-mit-
dle kisitsisit nakorsaugalup A. Ber-
telsenip atuagkiåne Grønlandsk me-
dicinsk Statistisk og Nosografimik
taineKartume (Medd. om Grønland
117) iput. mérKat åiparingnerup ava-
tågut inungorsimassut 1851-mit 1880-
mut 48 promil liuput (imåipoK inu-
ngortunit tusintinit 48). 1881-mit 1900-
mut 59 promilliuput, 1901-mRdle 1930-
mut 50—60 promilliuvdlutik. Dan-
markime ukiune tåukunane KanoK a-
merdlatigisimanersut naluvåka, ki-
siåne Bertelsenip taitsiarpå 1919-mit
1922-mut 109 promilliusimassut.
Bertelsen atuagkiamine OKarpoK
taima nunavtine åiparingnerup ava-
tågut taimane inungortartut amerdlå-
ngissusiat ilerKorissusermik tungave-
KarunångitsoroK. taima OKarame er-
Karsautigisimagunarpai nakorsat nå-
pautipilungnik misigssuissarneråne
påsissaussut ilimagissamit angnertu-
nerusimaKissut. amalo pissutausima-
gunartut tamatuma kingornagut ka-
låtdlit amerdlanerit tamatikartutut i-
sumaKarf igerKa j åneKartarnerånut. —
grønlandskommissionip isumaliutig-
ssissutai åma taima OKausertaKarput,
tåssa Bertelsenip agdlagai tungavigi-
nerugunaramikik. taimåisinauvorme,
tamatumale kisitsit avdlångortingilai.
1930-p kingornagut kisitsisinik på-
sissutigssanik takussagssaeruterKig-
poK-åsit. kisiåne uvdlut inuvfigissavut
atutilerérsimangmata nalungilarput
kisitsisit amerdliartorussåginarsima-
ssut. taimåitordle 1940-t tungånut i-
ngerdlaneråne aitsåt nunavtine éipa-
ringnerup avatågut inungortartut
Danmarkime inungortartutut amer-
dlatigilersimåput. tauvalo aitsåt tamå-
ko pivdlugit nålagkersuissut 1952-mit
autdlartitunik tusagagssiaKancilerput
„Statistiske Efterretninger“ne, naK.
1956-me nr. 69.
kisitsisit Danmarkimut tungassut
taimanernitsat (1930-p kingornanér-
sut) statistiske Årbøgine ukiut tamai-
sa naKitertartune iput. promillingor-
titausimångitdlat, kisiåne nautsor-
ssorpéka 1926-mit 1930-mut ukiumut
90 promillit erKåinisassut, 1945-vdlo
migssånit ukiumut 60—70 promillit er-
Kåinisassut, tåssa ikiliartorsimavdlu-
tik. taimåikaluartoK Bertelsenitut o-
KarneK ajornångilaK: måna Danmar-
kime mérKat åiparingnerup avatågut
inungortartut amerdlångissusiat iler-
Korissutsip erssernerigunångikå, ta-
måname ukiune kingugdlerne misig-
ssuissarnerit åma erssersxsimangmå-
ssuk.
nunavtine distriktit ingmikutårdlu-
git misigssoråine takussariaKarpoK
kisitsisit avdlångoraKissut. 1851-mit
1900-mut Nungme erKånilo åiparing-
nerup saniatigut inungortartut 18
promilllnåuput (erKaerKigdlugo: tu-
sintinit 18-inait), åmalo Kasigiångua-
ne, Ilulissane, Agpane KeKertarssuar-
milo taima ikigtigaut. sulile Ausiang-
ne ikingneruput 14 promilllnaugamik.
Påmiutdle 138-nik promilleKarput
KaKortordlo 103-nik. tåssalo erssipoK
suna pissutausimanerdlune distriktit
kujatdlit amerdlanerussunik promille-
Kartut.
ukiune 1901-mit 1930-mut kisitsisit
åssigingnerulerput, inungorfiuneru-
ssut 98-nik -nginerussutdlo 21-nik
promilleKaramik. nunap såvata kuja-
terpiå inungorfiunerujuåinarpoK, å-
male igdloKarfit angnerussut (niuver-
toKarfit) inungorarfiuleKalutik. uv-
dluvtine pissutsit åma taimåiput, må-
nale Danmarkime inungortartut amer-
dlåssusé Kångerujugssuarérpait, ag-
dlåt sisamariåumik amerdlåssuseKa-
lerdlutik. taimåitordle taima Dan-
markime pissutsinut nalerKiussinerme
erKaimassariaKarpoK atortorissat når-
tutitsinevérsautit atorneKånginga j ag-
dluinarunarmata (niuvertarfingne tu-
nineKartartut ikeKingmatagoK), Dan--
markimile tamåko atugaunerat inu-
ngortartunut ikilisautauvdlune.
tamånale uvavtinut tugpatdlersau-
tigssartaKångilaK. itsaK kalåtdlit inu-
sugtortaisa pissusiat ilerKorigsårnerup
tungågut kussanartumik pissuseKarni-
artarneK tåmarérsimavoK. ukiune ki-
(Kup. tugdl. nangisaoK)
aningaussat
atordluaruma-
gugkit
pavfingmkit mångertomerup arlugai, Ka-
jamgnaitsut ervngup KerdlaerneK sapigai
— ukiup atautsip ingerdlanerane ake-
Kångitaumik iluarsarrtisjinaussat. 85 kr.
— mardluk 150 kr.
arnat pavfingmiue 20-nik ujaragtagdlit,
ukiup atautsip ingerdlanerane akeKå-
ngitsumik liluarsartisinau&sat 85 kr. —
mardluk 150 kr.
nalunaeKutat igkamltut (roskopanker-
gang), ukiup Kersata ingerdlanerane a-
keKångitsumiLk iluarsartisinaussat atau-
sok 25 kr. — pingasut 00 kr.
pinersunik karsertagdlit 35 kr. — pi-
ngasut 90 kr.
piumagåine utertineKarsinåup ut.
annonce Kioriardlugo pisiariniagkat a-
vatågut nalunaeKutseruk fingalo nagsi-
utdlugo:
AXEL HANSEN
Vigerslev Alle 7 — København — Valby
Danmarkime
makarina
niorKutigi-
neKarnerpau-
SSOK...
ima atekarpoK:
MARGARI^
7