Atuagagdliutit - 11.09.1958, Síða 8

ROMEO “JULIE
Tomip sukulåtiliai igdlingnartut mardluk
Toms to lækre chokoladeplader
kungiku-
nut
niuvertartoK
"Jorifr
is ilte Gin
Gine
uitsaviungitsoK
TOKALON ROSA SKIN FOOD
med Biocel — dem nye, miraku-
løse natcreme, der glatter ryn-
ker.
TOKALON SKIN BEAUTY be-
skytter huden i al slags vejr.
Den hvide, fedtfri TOKALON
DAGCREME gør huden blød og
smuk og er ideel som underlag
for det verdensberømte TOKA-
LON PUDDER.
TOKALON ROSA SKIN FOOD
Biocel’imik akulik — natcreme
aitsåt sarK&mersoK, tupingnåi-
nangajagtumik am eringnard lu-
ne kmame eningasulingnernik
manigsaisinaoK.
TOKALON SKIN BEAUTY tåu-
ssuma silamut Kanon ikalua-
mutdlunlt amea igdlersortarpå.
TOKALON DAGCREME KaKor-
toK semgftncK ajortoa amermut
RitulinaKalunllo ameringnaaaoK,
TOKALON PUDDERinutdlo si-
larssuarme tusåmassaussunut
kiname atdleKutagssaririgdluar-
dlune.
Forhandles af „Ole’s VarehusGodthåb — Nångme „Ole’s Varehusuip taimåitut
åma niorKUtigai.
En gros:
amerdlasungordlugit pisiariniaråine:
WILLY RASMUSSEN & CO
HOVEDVAGTSGADE 6 - KØBENHAVN K
Kalåtdlit-nunåne mérKat..
(Kup. 7-mit nangitaK)
ngugdlerne 25-ne mérKat åiparingne-
rup avatågut inungortartut Danmar-
kime amerdlåssusiat nagdlersimavar-
put, agdlåt Kångersimavdlugo. tuså-
massaunerput agdlautigineKartarner-
putdlo pitsåungeKaut, kalåtdlit tama-
tikartumik sujuaissamingnit kingor-
missamingnik ima imalo pissuseKar-
nerarneKartarput.
amerdlivfiunerpaussut ilagåt Nuk
erKålo. itsaK åma tamåne pissutsit pit-
saunerusimagaluarput. tamatumane
erKaivéka tacrigkåka Hans Egedip
OKauserisimassai, tåuko najorKutara-
lugit arnane inusugtune taimane u-
kiumut 2 promilliusimagunéngingma-
talunit. tauvale Hans Egedip kingor-
nagut tamatumunåkut pissutsit ukiut
100 migss. tutsiusiméngitdlat. tauvalo
tusarKigkavtigik 1851-mit 1900-mut
sule ajungeKaut 18 promillinaugamik.
ukiunile tugdliussune 1900-mit 1930-
mut tåssångéinangajak pingasoriåu-
mik Kutdlariarput 69 promillingordlu-
tik. tauvale ama 1930-p ltingornagut
tamåko pivdlugit tusagagssiaeruter-
KigsimavoK. nangminerdle påsiniarsi-
massåka najorKUtaralugit 1931-mit
1940- mut 100 promillit erKåiniput,
1941- mitdlo 1948-mut 200 promillit er-
Kåine, kisalo 1951-mit 1954-mut 300
promillit sivnerdlugit. taimåitordle
1955-mit 1957-mut pissutsit pitsaune-
rulålerKigput 250 promillit erKåinåni-
leramik.
sorme-tauva-una kisitsisit 1900-mit
1957-mut taimarujugssuaK Kagfaria-
tårsimassut 18-inausimagaluardlutik
300-ngorsimagamik? pissutsit ajule-
riarujugssuarsimaKineramik? tamåna
tamåkuninga suliaKartugssautitaussut
akisinaussariaKarpåt. pissutsitdle Kag-
dlit Kiviaråine takussariaKarpoK ig-
dloKarfit angnerssåta tåussuma ag-
dliartorujugssuarsimanera, ukiune ki-
ngugdlerne 25-ne inue tatdlimariåu-
mik amerdlisimavdlutik. tamatuma
pissutå tåssa Nungme sulivfigssaKar-
neruvdlunilo akigssarsiorfigssaKarne-
runera, taimaingmatdlo inusugtorpå-
lugssuit — mingnerungitsumik arnat
— Kalåtdlit-nunånit tamarmit Nung-
mukåssarsimavdlutik, amerdlanerit
kivfauvdlutik, iluamik torKåmaveKa-
ratik, ilagissatik ikingutitigdlo unga-
seKalugit.
ingangmik inatsisitåt kingornatigut
nunarput piorsarneKalermat sanåli-
orneK angnertusisimaKaoK, Kavdlunåt-
dlo håndværkerit Nungmltut amer-
dlassarsimaKalutik. agdlåt aussat ila-
ne — taimane Nuk 1500 migssiliuinar-
dlugit inaKaratdlarmat — håndværke-
rit 400 encåine Nungmisimåput. hånd-
værkerit tamåko Kularnångitsumik i-
nuput inungnit avdlanit avdlåussute-
Kångitsut, kisiåne åipagssiatik åipatig-
dlo ungaseKalugit sivisumik inuniå-
savdlutik. inuitdlo pissusiat najoricu-
taralugo tamåna håndværkereKångi-
nerata nalånit angnertunerussumik
kinguneKångineK saperpoK. tåssame
sumilunit silarssup ilåne taimåitarpoK.
anguterpagssuit aggiassut kikusimaga-
luarpatalunit taimåingitsortugssåungi-
laK, kalåliusimagaluarpatalunit pit-
saunerugunångikaluarpoK.
taimaingmat KularnauteKéngilaK u-
kiut nutåt nutångorsaiviussut piumå-
ssuseringisamingnik tamatumånåkut
pissutsinut ajorsaissoKatausimassut,
tamånalo Nuginarme ingilaK, åma Ka-
låtdlit-nunåne tamagingne taima ipoK.
taimåikaluartoK erKortuliorneruså-
ngilaK ukiut nutåt kisisa tamatumiinga
pissutikaluaråine. tåssame sujuline
taineKartunit ersserérpoK åiparingne-
rup avatågut inungortartut amerdliar-
tornerat nutångorsainerup sujuneru-
jugssauagutdle autdlartisimassoK, tå-
ssa Daugaard-Jensenip nalåne, agdlåt
tamåna sujorKutdlugo. sunalo aperKU-
tip tamatuma inonatigingnut pingå-
ngitsungeKissup pissutigisimanerå kia-
lunit nåmagtumik akisinåungilå.
sapiserdlune akissuteKarniåsagåine
isumaKarKajånarpoK kalåtdlit nang-
mingneK pissusiata avdlångornera, i-
noKatigingnermingne pissusittoKaisa
aserortigaunerat tamatumalo inungnik
soKutigigtaitsungortitsinera pissutao-
Kataussut ilagisimåsagåt.
tåssame tamatumunåkut pissutsit
avdlångorsimaKaut. Hans Egede Saa-
bye kalåtdlit itsaK igdlumingne pissu-
sé pivdlugit ima oKarpoK: nauk (ig-
dlumingne) pigissamingnik pigingne-
Katigigkaluartut atissaKartångikalu-
artutdlo igdluine akårnaitsumik a-
sangningniartoKarneK ajorpoK. åipag-
dlit åipaKångitsutdlo tamarmik ing-
mingnut igtorissutut iput, sutdlo iler-
Korigsårdluarnermik (velanstændig-
hed) akornusxsinaussut igtoritigait".
ajoraluartumik Kavsérpagssuit piv-
dlugit uvdlune taima oKarneK ajor-
narsisimavoK. Hans Egedep nalåne i-
nuit „kångunar“tutut issigissait inuit
ilarpagssuine taima issigineKarung-
naersimangmata. tåssalo tamånåinar-
dlunit kalåtdlinut inuiangnut ima i-
kigtigissunut imalo agtigissumik ilu-
ngersornartorsiordlutik nunamingne
inuniartariaKartunut pissutsitdlo aju-
ngitsumik årKigssusimanigssånik pi-
ssariaKartunut ilungersornartuvoK.
åmale pissutaussut ilagigunarpåt pi-
niagagssaerukiartorneK patsisigalugo
ilaKutanik pilersuinerup oKimaitdli-
artornera. inusugtut Kangatut katiår-
tigissarungnaerput, åmalume nalivtine
igdloruj unguanik j ordhy ttértugéinik
igdluliorneK nakerineKarungnaermat
inigssaileKineKalune. nålagauvfiup,
boligstøttip kisime aulajangertalerpå
kikut, Kavsit, sume Kanordlo igdluliu-
sassut. åipaneratåinaugaluit ilait nu-
nane avdlanisut sivisumik utarKissari-
aKartalerput inigssaKånginamik, åma-
lume katikumårnertuneK ilåinit mo-
derniussutut issigineKartalerdlune.
amalume pissutsit ima imalo iliar-
tornerånut suniuteKångitsutut issigi-
neK ajornaKaoK nunavtine suliagssa-
nut angnertunerussunut tungassut i-
larparujugssue kalåtdlinit tigumine-
KarneK sapersimangmata pisinaussut
amigartarnerat patsisigalugo, pingår-
tumik suliagssat iliniardluarsimassari-
ssat teknikimutdlo tungassut, taimåi-
tumigdlo nunanit avdlanit aggersita-
nut tigumititariaKartarsimavdlutik.
suliamut tamatumiinga utorKauneru-
ssut atorneK ajornangajagsimåput nu-
navtine sulineK angalanerdlo peru-
lugsiornardlutigdlo imåinåungitsor-
ssungmata, taiméitumik atorneKarne-
russariaKarsimåput inusugtut, åipa-
Kångitsut isumaitdliorKajåvfiup nalå-
nérugtortut, asulume mod'erniussumik
erKarsartauseKaramik tamåko tungai-
sigut soKutigigtarpatdlårtångitsut. na-
lungilarput nunavta inuisa akutaussut
pilersineKarsimanerånut ilarpagssue
åiparlngnerup avatågut akissugssao-
Kataungmata. inuitdlo nuimanerussut
KanoK iliortarnere inuit nalinginait
issuarumatussaKait, pingårtumik ag-
gersitaussut maligagssiuineratdlo ag-
torumaneKarpatdlårtångingmata. tai-
matut åma imigagssat atugaunerat o-
KautigissariaKarpoK.
igdloKarfingne europamiut arnat a-
ngutitdlo atoKatigingnerisa tungaisigut
ukiune kingugdliussune erKarsartau-
seriligåt erKuneKariartorsimavoK, tåu-
kunångalo asimioKarfingnut tunit-
dlåusimavdlune. arnat angutitdlo pi-
ngortitåussuseK najorKutaralugo ino-
Katigingnerat Kanga ilerKussutigut, i-
nuit amerdlanerit ima imalo issiging-
ningneratigut nunaKatigingnit naju-
mineKartutut kigdlilersugaussutut o-
KautigineKar,sinaugaluartoK mana eu-
ropamiunit sunerneKarnikut imailer-
simavoK: inuit avdlat sussagssaringi-
såt, inersimassut ima imalo iliorniar-
pata inuit avdlat kagdluvfigissagssari-
ngisåt.
erKarsartautsit taima itut kingune-
re imaKa inuiagssuame sujuarsima-
ssune malungnarpatdlårnem ajoralu-
arput, taukunane taima itut issertor-
niamere ajornångmerussarmata, å-
malo atortoKartardlutik kigsautiginå-
ngitsumik mérKiornigssamut akornu-
sersutaussunik. inuiangnutdle miki-
ssunut sordlo kalåtdlinut ajoKutaune -
russaKaut, ikeKigamik tamarmik ing-
mingnut ilisarisimangmata sujuarsi-
manerussututdlo sujumut erKarsar-
patdlåsanatik åmalo atortoKåsanatik
mérKiornavérsautaussunik.
åmale ajornartorsiutaussut måna i-
lagisimavåt: måna Kavsit tamåna ti-
kuartorumassaKåt mamiatsautigissar-
dlugulo, kisiåne angnikinerugatdlar-
mat angnertusiartortoK nalungikalu-
ardlugo KanoK iliuseKarniarsimångit-
ingmut nålagkersueKataulerneK de-
mokrati erKiineKaraluarpat, aningau-
ssarsiat amerdliartuinaraluarpata,
diat. tåssame tassångåinartumik téku-
simångilaK, kigaitsumigdle tamanut
erssitdlune angnertusiartorussårsima-
vok. imiartortarneK imigagssatdlo si-
(Råp. 17-me nangisaoK).
8