Atuagagdliutit - 05.12.1963, Side 2

atuartartut
agdlagait
nipangersaissoKarniaraluarpoK
sordlo G-60-ip ilaussortai kalåtdlit
iliortut ATUAGAGDLIUTINE 7. .no-
vember 1963 naiutume ApolloraK Mo-
gensenip OKalugiautå såssutinarnago
kisiåne åma Kalåtdlit-nunåta radiua-
tigut Atuagagdliutitigutdlo sarKiimer-
neKarnera agssuardliutigalugo.
Danmarkimikuvta Kalåtdlit-nunå-
nlkuvtalo inuiauvugut kivfåungissu-
seKartut. grundloveKarpugut, åma
nangminérsinautitaunermik inatsisit
pigåvut. kivfåungissuseKarpugut naKi-
simaneKarnata OKalungnigssamut, ag-
dlagaKarnigssamut isumavtmigdlo er-
ssersitsinigssamut.
OKalugiaut isumani'k aulaterissoK
tåuna kialunit OKauseKarfigisinauvå
— igdlersordlugo imalunit agssortor-
dlugo. — taimalo kalåtdlit G-60-er-
miut OKalugiåumut tåssunga akerdli-
ligamik isumaK nangmineK .pigissar-
tik tungavigalugo pissusigssamisortu-
mik iliorput. kisiåne OKalugiautip ra-
diukut avisitigutdlo sarKumerneKar-
neranut .nangartuinerat såkortunerpå-
mik tunuartitariaKarpoK.
kinåussusersiornerit Kuj anarniar-
neritdlo ukiune mékunane Kalåtdlit-
nunåne erssialårutaussut erKarsauti-
gingivigdlugit ApolloraK Mogensenip
OKalugiautå taimatut issigalugo OKa-
lugiautauvoK torratdlagauvdlumar-
toK. OKalugiaut inuit OKalugiatdlåmåt
pissarneråtut OKalugiartup nangmineK
pissusilersorneranik tungavilersor-
dluagaussumik éssersusiordluagaussu-
migdlo inuvdlo .nangminerpiaK isumå-
nut erssiutaussumik suliauvoK, tåssa
i inup nangmineK isumåta inungnit av-
dlanit arsåringnissutaussariaKångitsup
erssernera. imåisinåungilaK ApolloraK
Mogensen atorfinigkiartordlune Ka-
låtdlit-nunånut pisagaluarune sume
inungorsimanermut ilisarnåumik tu-
nineKartugssaugame månangåK nipa-
ngersitariaKartoK. — Kanorme ilivdlu-
ta inuniarnerput sorssfitigisinåusa-
var.put tamatumunga periarfigssaKar-
nerput sume inungorsimanermut ili-
sarnåumik tamatuminga kigdliligaug-
pat?
ima isumaKångilanga ApollorKap i-
sumaminik.erssersitsiniarnerminut tu-
ngavigissai åssersåtigissailo tamatigut
akuerigavkit igdlersorniariga. kisiå-
niuna isumaK nangmineK pigissane er-
ssersitå atautsimut issigalugo isuma-
Katigigavko isumaKalersunga agdlag-
tariaKalerdlunga.
sujumut issigerérsinaussariaKarpar-
put sume inungorsimanermut ilisar-
naut tåuna G-60-ip Kalåtdlit-nunåne
tamanut angertitsissutå kalåtdlinut i-
.nusugtunut, angutinut arnanutdlo,
Danmarkime angisumik iliniagaKar-
dlutik KavdlunåtordluinaK pisinauler-
simassunut jerntæppitut Kalåtdlit-nu-
nåliarnavérsårutaulerumårtoK taimalo
Kavdlunåt udsendtit Kalåtdlit-nunåne
atorfigssaKartitaunerat agdligalugtui-
narumårtoK.
taimåitumik ApollorKap ilimagisså
kalåtdlit måne nunavtine ukioK 2000
KanoK issikoKarsinaujumårtut inger-
dlauseK månåkutut aulajangiuneKar-
simajuåsagpat uniordluinarsimasinåu-
sångilaK, mingnerungitsumik moder-
ninik atugarigsårutaussut taimani-
kugssardle sujorKutdlugo Kalåtdlit-
nunåne — måna autdlartitdluarérner-
migtut — ima nalinginautigilerérsi-
magpata Kalåtdlit-nunåne inuneK
Kavdlunånut OKilivdluinarsimåsavdlu-
ne, åipåtigutdle inuneK inuniarnerup
KagfaseKissup nagsatarissånik ani-
ngaussanik akiligagssat tungaisigut
kalåtdlinut OKimåinerulersimåsavdlu-
ne, åmalo erKarsautigisagåine inuit a-
kigssagdlit aningaussanik unigtiteri-
sinaussut igdluliortiternerme sagdliu-
titaussalernigssåt.
kingumut Kivialåginarsinauvugut.
sorssungnerssuaK kingugdleK soraer-
mat nunavtine — K’utdligssat Ivig-
tutdlo erKarsautiginagit — elektricite-
teKångilaK, avKusiniaKångilaK, central-
varmeKångilaK, imermik enctissaKå-
ngilaK, kiagsagkanik sutdliveKångi-
laK. taimane kina isumaliorsinauva
KavdlunåK erninaK Kalåtdlit-nunå-
nut nunasiartusassoK? — kisiåne uv-
dlume pissutsit KanoK-ipat? — åjuna
kalåleK Kavdlunånit avdlaussumik pi-
neKartariaKartoK Kalåtdlit-nunåne i-
nusimagame. agdlåt OKarKussaujung-
naersiniagaugaluarpoK grundlovip i-
nugtutdlo nangminérsinaunerup Kav-
dlunåt uvagutdlo atautsimut pigissav-
ta atåne.
G-60-ip sulinerata ingerdlanerane
uvagut kalåtdlit piumåssusérukiartor-
nermut ingerdlåneKariartortutut misi-
gisimajartort-itdluta ApollorKap OKa-
lugiautå pivfigssamigut pissariaKartu-
mik pissutsinut akuleruneruvoK. na-
lungilaråtaoK OKalugiaut tåuna måne
kalålerpagssuit akornåne tikitdluar-
KuneKartoK, kamagsårutåungitsmnik
kisiåne isumap .noKitagssaujungnaer-
tup ersserneratut.
suna suleKatigingnermut ajoKUsi-
ssugssaviussoK tåssaussarpoK suleKa-
tigingneK igdluinarsiortumik inger-
dlåneKartoK suleKatigit ardlåt kisime
OKartugssaulerångat éipåle isumamik
sarKumisinaujungnaerdlune. taimåi-
tumik sulissdneKartut ilåta sumut i-
.ngerdlåniarneKarnine påsilerdlugo i-
sumane erssersigpago tamåna suleKa-
tigingnermut ajoKusissugssavigtut na-
KineKarsinåungilaK. påseKatigingnig-
ssamut avKutauginartugssauvoK sule-
Katigit ardlåta isumane tamåt ku-
laerdlugo erssersigpago.
ApolloraK Mogensen påsinerdlung-
.niaKinago, uvagut kalåtdlit inugtut
pisinautitaunerput akuerineKarsi-
mangmat, kalåtdlit inuiagtut avdlatut
Kåumarsagaussutut angussaKarsima-
tiginerat akuerineKartariaKarmat, a-
kuerineKarnerdlo tamåna naKisimane-
Kåsångigpat mamaitsut ilångutdlugit
sarKumertariaKartåsangmata.
PETER NIELSEN
A/s Motorfabriken DAN
Adgangsvejen Esbjerg . Telegramadresse: Danmotor.
DAN-NORMO semi DIESEL
type T og Z leveres fra 80 til 280 HK som 2, 3 eller 4 cylinder motorer.
type T åma Z tuniniarneKartarput 80-init 280 hk-nut motorit 2-nik, 3-nik
imalunit 4-nik cyllinderigdlit.
Større KRAFT
på mindre PLADS
nukik angnerussoK
inigssame mingneru-
ssume
lettere BETJENING
bedre ØKONOMI
suliarinerat OKine-
russoK
siparnarnerussOK
Vælg DAN-NORMO
til den nye båd.
Kineruk DAN-
NORMO pujortulér-
Kamut nutåmut.
Prisliste og brochure
på motordepotet,
akit agdlagsimavfiat
nalunaerssutitdlo
motorinik uningatit-
sivingme.
Skjoldungimiut Kungmiunut nugterniarput
Angmagssalingmiussugut tamavta
nalujungnaerparput, åmalo landsrådi-
me naluneKångilaK — skjoldungimiut,
Angmagssagdlup niuvertoruseKarfisa
pingårnerssånut, Kungmiunut nugter-
.niarpalulersut. soruname kikutdlunit
OKinerussumik inuniarnigssaK suju-
nertaralugo nunaKarfingmingnit nu-
naKarfingmut avdlamut nugter.niar-
tut ilalernartaKaut, skjoldungimiut-
dlume nugterniarneråne Kujarupavut.
tusagkavut najorKutaralugit skjold-
ungimiut akigssarsiortuarungnaersi-
mangmata puissitigut, ersserKigsu-
migdle påsisiméngikaluarpara auli-
sagkatigut iluanårtigissarnersut, su-
junigssardle isumagalugo skjoldungi-
miut OKinerussumik inuniarnigssartik
norKåissutigalugo Kungmiunut nug-
terniarput. ilaKutaritdlo nugtertugssat
sujugdlit aussaK måna nungniarpa-
lugput igdlugssåt Kungmiune sana-
neiialerérame, skjoldungimiutdle bo-
ligstøttemit taorsigagssarsivdlutik ig-
dlutårtiteråramik imailiatdlåinaK
Kungmiunut nugtertinigssåt ajorna-
kususaKissoK akisungåtsiåsaKissordlo
nålagkersuissunit naluneKångerérpoK.
piniartutume inuniarneK ilungersu-
narsiartuinarpoK. nungniartungoK pui-
ssaerukiartormat nånutdlo ikiliartui-
nardlutik, måssa ukiut 25 matuma su-
jornagut Angmagssagdlup entåne pi-
niartoKarfingnit åssigingitsunit .nugfi-
gineKarKårame taima imaKa ilimagi-
neKarsimångikaluardlune.
piniartututdle inuniarneK tåssa su-
junigssaerupa? atagule tusålåriarsiuk!
sule piniartut akornåne inussoKarpoK
piniagagssanik sule malerssuissunik.
piniartoK atauseK ukioK måna sila-
siorfeKarfiup T.ngmiarmiut kanger-
dluane ukisimavoK, karsikunik ilaKu-
tame ukioK nåvdlugo najugagssånik
igdluliorsimavdlune, tåssalo tåuna u-
kivigalugo ilaKutarit tatdlimauvdlu-
tik, ukinermine tåssane 14-inik nå-
nusimavoK, 12 pissarisimavdlugit
mardluk umavdlutik ånuame Kimå-
simagamik, tåukualo saniatigut pui-
sserparujugssuit pissarisimavdlugit,
erneratalo 15-inik ukiugdlip puissit ar-
dlalialugssuit åma pissarisimavai, ug-
ssungnut agdlåt nukagpiaricap tåussu-
ma pissaKarfigisimavdlugit.
Kanorme ajoKit?
Kalåtdlit-nunåne ajoKit 75-iuput
Nungme iliniarfigssuarme iliniarsi-
massut.
seminariame iliniartitsineK måna
pitsångorsaivfigineKarsimavoK peKati-
galugulo åma akigssarsiat pitséngor-
tineKangåtsiardlutik. akigssarsiatigut-
dle pitsångorsaivfigineKarsimassut u-
kuinåuput Kanigtukut iliniarsimassut
„kalåtdlit iliniartitsissunik" taineKar-
tartut. ajoKit akigssautiminingue av-
dlångortineKångitdlat, ajoKit ilaKuta-
mingnik inussutigssaKartitsiumavdlu-
tik sulingivfingmingne aulisariartari-
aKardlutik pinialugtariaKardlutigdlu-
nit. tamatumunåkut iliniartitsissut
kalåtdlit mardlungordlutik avigsimå-
put utorKaunerussut inusungnerussut-
dlo, utorKaunerussut misigissarKortut
akigssautikitsut inusungnerussutdlo i-
nerdlångaj ait akigssauterKortuneroKi-
ssut.
pissutigssaKångitsungilaK tamatu-
mane paitsorneKartåsagpat nåpertuiv-
dluångitsumigdlunit pineKarnermik
misigisimanerup ajoKit suliagssamut
pingitsorneKarsinauvfigingisånut ka-
jumigkungnaersisagpagit.
ajoKit atorfigssaKartipavut mérKat
atuarfininåungitsoK, åmale aftensko-
lime taimatutdlo OKalugtitut kulturiv-
dlo tungåtigut suliniarnerme.
ki'kunuko tåuko ajoKit pissortånit
taima akilugtorfigineKartigissut? tåu-
ko atuaratdlaramik ilamingnit piko-
ringnerpausimåput, efterskolimut aut-
dlartugssångortmeKarsimavdlutik, ef-
terskolimitdlo ama torKarneKardlutik
seminariamut autdlartineKarsimav-
dlutik, taimane Kalåtdlit-nunåne
angnerpaussumik tåssane atuartine-
Karsimavdlutik!
åmale imåitoKarsinauvoK ajoKe ing-
minut aperissariaKalersinauvdlune: a-
jOKitut sulinåsaguma ilaKutåka nå-
magtumik pigssarsiorsinaunerpåka i-
malunit avdlamik sulivfigssarsiorta-
riaKåsanerpunga?
Danmarkime ama seminariat tu-
ngaisigut nutåmik årKigssussineKarsi-
mavoK tamatumale kingunerisimångi-
lå uvagut ukiut 15 matuma sujorna-
gut iliniarsimassugut Kanigtukut iner-
tunit mingnerussumik akigssarsiaKar-
titaulernerput, inerdlåningme ming-
nerussumik akigssarsiaKartitåungila-
gut.
sulissartut nangminérdlutik sungiu-
sarnermikut iliniarsimassut måna Ka-
låtdlit-nunåne kursuseKarsinautitau-
lerput taimalo nal. akdnermusiåt ang-
nerulersinaulerdlune, ajoKitdle sule
såriarfigssaKalersineKarsimångitdlat
kalåtdlinik iliniartitsissunik taineKar-
tartutut agtigissumik akigssarsiaKa-
lernigssamut. Hanne Thrane
ima oKarnata piniagagssaenikiar-
tuinarpoK, imale påsiniartigo, pinia-
gagssat-ukua piniarneKarnermikut
avdlamut nugkiartortartut, taimalo i-
neKarfigtåmingne Kangatut amerdli-
artorKilersardlutik. piniartoK tåuna
erKartugara ukivingmine tåssane u-
kérKingniarpoK Katångune åma pi-
niartussoK ilagalugo. Katångutigit tåu-
kua nangminerissamingnik 16 fodsi-
mik pujortuléraKarput, erKarsautigi-
simagaluardlugulo mardlussamingnik
angnerussumik angatdlatitårniardlu-
sumik pineKarångavta periarKigka-
suarnigssarput noKineK sapiussartar-
parput. s. i., Ilulissane kommunalbe-
styrelsep isumaKatigissutigisimaKissa-
minik Danmarkip nunanut avdlanut
sangmissutigut ministerianut akerdli-
linermingnut kommunalbestyrelset ta-
maisa iligssarsiorfigisimagajt. nuå-
nårtorineKarsinaugaluarpume atautsi-
mitartut tamåkiutdlugo isumait av-
dlåussuteKarsimångivigsimangmata.
avdlauvordle avdlanit KanoK ilagsine-
KartigisimåsassoK.
Ausiait tungåt erKarsautigalugo —
kommunalbestyrelserne akissugssau-
titdlunga — nunaKarfiup nålagkersui-
ssuinut ilaussortaussut atautsimordlu-
tik OKauseKartinigssåt tugdluartisimå-
ngilara. patsisigissavtut OKautigisi-
nauvåka, ilaussortat isumaKatigivi-
ngitsutut tamarmik isumaKatigigsutut
OKartisavdlugit tugdluartinginavko,
åmalo tusagkat radiukuinaK issuarne-
Kartut tungavigisavdlugit angnikipat-
dlårmata, tåssame tutsiutut nålagker-
suinerme isumaKatigingisanik såssu-
tagssarsiuerpalugtumik nipeKarsori-
narsinaungmata, avisip sarKumiiisser-
patdlagtup sussusia tusarsimavdlugo.
nålagkersuinerme sulinermut peKa-
tigigfeKaraluaruvta taimåitunut o-
KauseKarfigingnigtåsagaluarpugut —
atautsimortumik OKauseicarniarångav-
ta. taimåitoKångikatdlartitdlugule a-
jungineruvoK nålagkersuinermik på-
sisimassaKartuniartut nangmingnér-
dlutik — ilagssarsiorKångikaluardlu-
tik — OKauseKartarpata, tåssame
nangmineK isumaliortauseK påsing-
ningnerdlo atordlugit pissGtitaunig-
ssamut akissugssåussuseKardlune åma-
atuartartunut
måssa OKausigssåka tugdleringika-
luartut ilångutagssilårniarpunga Ka-
ngale pilerssårtarsimagaluardlunga
taimaitinartarsimagavko åmalo uvav-
,nut kinguarsartarsimavdlunga, tåssa-
me avdla pissunane ingmut nikagi-
.nerssuaK. måssale imaKa ardlagdlit o-
Kausigssåka akerdlerisagaluaråt tai-
måitoK åma Kularingilara isumaKa-
teKångitsusananga, suname sarKU-
miuniagaK kimitdlunit ima isuma-
KatigineKartarmat åmalo akerdlerine-
Kartardlune. månauna uvanga erKar-
sautfkut nimårutigissaraviko, sordlo
ima OKardlanga: tåssane ilångutag-
ssavne mardlungnik patsiseKardlunga
ilångussilerama. tåssame nalungilar-
put KanoK tamavta radiumut Kujau-
tigssaKarnåssusia sualungmik uvdlu-
ne eriniussårfingne åmalo unuartusi-
artulerneragut, tåssane takussaravtigo
erKigsitdlune tusarnårtarneK nuåni-
ssusia. taimåikaluartitdlugule åma a-
juatdlagtOKartarmat soruname una
pivara uvdlune nåpitagkavtine sua-
lugtumik ilånguit toKussortagdlit tu-
sardlugit KanoK nagdlingnartigissut å-
ma tikitdlugit oKaloKatigdsinaunagit.
tåunale kigsautigissånguamiik aut-
dlartitsigåine OKausertalerdlugo åmalo
ørimik taima agtigissumik akilivdlu-
ne tauva autdlartineKartarmat OKau-
sertai tamaisa minitdlugit. tauvame
tåukua aké sumut pisåpat imaKa av-
Kutåta ingerdlaneranut akiliutaussar-
nerput? tåssa tåuna kimilu-nit ku-
ssanånginame, sordlo ukua erKai-
låka nagdliutorssuit tåssane jdtdle
porskilo .radiulerissut ulapitaKingmata
kigsautigissat issorineKåsångitdlat o-
Kausertalersornagit autdlakåtitarma-
tigik, kisiånile sapigånguit inuvigsior-
nerine åmalo uvdlut aliasugfit piv-
dlugit tåuna kussanångitsumik issi-
gissaravko åma 'kigsautigissanik taor-
seraivatdlårnerssua« kussanånging-
mat sule navsuiauteKarama kéngu-
sutigisimassavnik. soruname erKar-
sautigalugo kångunångitsungingmat
uvanga uvigalo tamavnuk blå
korsiugavnuk ukioK uvivnut inuv-
dluarKussutiga taima kångunartigi-
ssumik taorsermåssuk taimanile piler-
ssålersimavunga ilångutagssiumav-
dlunga uvanga pisinautitdlunga ima-
lunit umatitdlunga uvinguara unatar-
dlugo anisikumångikaluaKigavko kia-
me åipe silatånut tårnerssuarmut a-
jagtorumåsanerpå. imaKa isumalior-
put kigsautigissanik atuartartut ki-
tik, sujornale ingmikut mikinerussu-
mik angatdlatitåratdlarsimåput. ili-
manarpordle ungasigsorssungitsukut
angatdlatitårumårtut. Skj oldungenip
piniagagssaKarnerunera pivdlugo u-
kiut 25—26 matuma sujornatigut kap-
tajn Ejnar Mikeklsenip piniartunik
Angmagssaliup erKåmiuinik nugter-
titsinera taimailivdlugo Katångutigit
tåukua matuma kingorna atarKinarti-
simavåt, nangmingnerdlo piniartoKa-
timik akornåne atarKinautigalugo.
Simon Jørgensen Angmagssalik
lume inugtaussut kikutdlunit pisinau-
titauvfiat atordlugo — naKisimaneKa-
rata isumavtinik sarKumisinaugavta
— sarKumiussaKardluarsinaunerussa-
ravta — .nangmineK isumarput er-
ssersinerusinaussaravtigo, taimaing-
matdlo torKardluta sangmineKarsi-
naunerussardluta.
matumuna åma tugdlualerpoK a-
tuartitsissup ApolloraK Mogensenip
orKagsårisimaneranut G-60-ime ka-
lagtaussut nunavta radioanik atua-
gagdliutainigdlo akissugssautitaussut
„naKisimaniarpaluleraluarmatigik".
Mogensenip oKauserisimassai månåkut
agtungikaluardlugit måna tupigiku-
lugpara issoralugume, G-60-ip kalå-
lersaisa suleKatauvfingmingnut tåssu-
nga ikutdluarsimatigissusiat — tåssa-
me nalivtine suna tamarme tåussu-
många „aulajangigagssatut" erKaine-
Kartalermat — suliagssanut kikut ta-
mat isumagineKautåinut atatitdlugo
taimåissusiat ajungikaluaKissoK, sunik
tamanik Kulangisimaniarpalugtumik
pissuseKalersimasorinarmata, agdlåt i-
.nugtaussut kikutdlunit Kanordlo o-
KauseKarsinaunerånut inertererpalug-
simavdlutik! — anersa G-60-ime su-
liait taimatut anersåKarsimanialeKi-
ngitdlat.
ivko nålagkersuinermut piukunar-
nersiugkat tusagkanut sarKiimersunut
taimåitunut nåmagtumik akissutigssa-
KåinarsimassariaKaraluarput, inugtåta
isumaminik sarKumiussisimanera pi-
ssugssausimassariaKångineråinarnago.
neriugpunga tåuko oKauseKaleramik
ilåinakumik tusarsimåsångitsut.
simik OKartugssauvdlutik. una soku-
tåungilaK inua issigingingmat imåi-
tumik taorseraluaråine, uvfale åma
navsuiaissoKartartoK. tåuna kårna i-
laniartOK kimutdlunit kingorna inuv-
dluarKussutåungikune aju.ngineru-
voK. tåssungale taigdliortumut nagga-
tårutauniarile asulime Kuianarane ni-
kanarsautauginarpoK. atuartugssat
tamaisa inuvdluarKuvåka.
Lydia Brandt.
agdlagkat angmassut
asassara provste
sujugdlermik: kåkåk narrujumine-
rit angisimaKaoK. silarssuarme KeKer-
tat angnerssåne provstiuvdlutit jut-
dlip normuanut någgårstnaugavit,
A/G-ip årKigssuissuanut paitsuinerit
pissutiginardlugo.
åipagssånik: „Kalåtdlit-nunåta ra-
diua“ såssupat tåssagoK Mogensenip
OKalugiautå autdlakåtisimangmago.
„Kalåtdlit-nunåta radiuata“ foredragit
tamaisa iluatingnartutut ilivdlugit
autdlakåtitagssångortisimangmagit.
„kisalo: „uvagut Kavdlunåt taima i-
ngassagtigaugut? sok pinerdlugtutut
naKissusertariaKarnerpugut?“ ilivse
Kavdlunåt tamåkerKajarnase taima
pissuseKarpuse, kalåtdlinut åmut issi-
gingningnerujugssuaK ilavse pigåt —
ilaile taiméingitdlat.
agdlagkangne taivat „akerdleringi-
vigkit isumat ersserKigsumik sarKu-
miuneKartar.nigssåt,“ sunale-una piv-
dlugo A/G-ip ilångusså kamautigigit.
isumat ersserKigsumik sarKumiune-
Karput årKingnigssaisalo tungånut ni-
putigineKartuésavdlutik. provstip na-
lungilå Danmarkip Kalåtdlit-nunånik
pigingnilerKårneranit uvagut kalåtdlit
KanoK erKartorneKartartugut ajiingit-
sunik ajortunigdlo. kisiåne ukiune ki-
ngugdlerne danskinit nunavtinisimav-
dlutik angerdlartunit agdlagarineKar-
tartut ila, narrujuminartaKaut. tai-
måitumik Mogensenip agdlagå ersser-
Kigsuliutine kisiartavigssugunartoK
A/G-ip radiuvdlo ilångusimangmå-
ssuk issoriniarneK ajornaKaoK, taimai-
livdlune nauk nipanginarnerup pia ig-
ssortuleraluartoK Kujanartumik imer-
patdlagtineKarpoK.
provstip akiugkane nipangissarami-
git ilerKuliutisångilå, puigusångilålo
agdlåt provste paitsorsmaungmat. tai-
ma agdlangnikut provstimut atar-
Kingningnera migdlisarneKångilaK.
inuvdluarit.
Jokum Skifte, Nuk.
nålagkersuinermut tunga-
ssunik OKauseKartarneK
Ado Lynge, Ausiait.
2