Atuagagdliutit - 23.06.1966, Qupperneq 27

• ØJ • • ™ P»-W® '^{'v r
mumisitsmeK pisoKaK
sule nutåjuarpoK -i
timikut anersakutdlo mumisitsineK Kinap inuinut 700 millioni-
nut — „aningaussarsiniarneK pivdlugo sulissoKarneK ajorpoK“
ukioK 17 aniguisitaunerup kingorna Kiname avdlångornigssarssuarmut ka-
lerrisårutit tusarssåuput KOKiångunåinardultik sordlo aussaunerane silap
kiangnerata pilersitaisa pujoralait sioricatdlo issit sordluitdlo påmisårait. tamå-
ko sungiusirnaneKångitd.lat, sivitsortordlo aitsåt misigissutsit nalerisineKarput.

akunitarfiup nerissarfianit, tingmi-
ssartut mitarfiåne utarKissarfingmit,
Kimugtuitsut initånit, igdloKånginer-
ssane åmalo „Kilaup erKigsinerata“
igdloKånginerssåne Pekingip KerKane
sujornatigut kaisarit igdlussårssuaru-
jugssuisa kigdlingånc såkortusautinit
nipit KOKernartut tusarssåuput Sin-
kiangip ungasigsup nunatå naggorig-
sarnåK Kinap kujatåta narssaisut
naggorigsutut KorsutigilerKuvdlu-
go. erinarssutiginenarput millioni-
ligpagssuit Mao Tse-Tung-ip er-
falassuata augpalugtup (kommunistit
erfalassuata) atåne peKatigilersimav-
dlutik akerKanut ersingitsut pivdlugit,
amalo mumisitsinerme sapitsuliortoK
mumisitsineK iluaKuserniardlugo inu-
nine akigisavdlugo piarérsimassoK Le
Fung pivdlugo.
atuagaerniarfingne pisiarineKarsf-
nåuput atuagaussiat titartagkat erKar-
tuissut amerikamiunut nunasiaKar-
nianut akiunermik åmalo Chiang Kai-
Shek-ip såkutuinut akerdliliniaruma-
tunut. nåparsimavingme nakorsaK o-
KalugtuarpoK ajornartorsiutit tamaisa
ajugauvfiginiarKUvdlugit Mao Tse-
Tung-ip oKausinit KanoK kajumigsisi-
tausimatigalune inup talia kipisima-
ssok merssusagamiuk, avisine takisu-
nik agdlautigineKartarput inuit pisu-
ssutsimikut nikingåssusé iluarsiniar-
dlugit akiunernik igdloKarfingmiu-
ngorniarssarinermutdlo akiunerit, i-
ssigingnårtitsissarfingne filmertar-
fingnilo ujarKanik natilingne Kissu-
ssunigdlo igsiavilingne, kisiåne inung-
nik ulivkåvigsune, takuneKarsinauvoK
akimaneK itsarnisaK piumatoK soKuti-
gigtaitsordlo inugtarissaminik någ-
dliugtitsissoK, åmalo arnaK inusugtoK
mumisitsinerup erfalassua tigoriardlu-
go akiunermik nangitsissoK angune
pisinaujungnaermat.
„mumisitsinerup erfalassua augpa-
lugtoK atarKisiuk ersigissatcarasilo
sujumukaritse", taima Karmat ilane
agdlagsimavoK. Mongoliap narssar-
ssuine kimitsiniartut erfalassoK aug-
palugtoK nåparsimavåt erinarssordlu-
tik Kitigdlutigdlo issigingnårtitsissuti-
galugulo mumisitsineK autdlarnersi-
massoK nangineKartugssardlo.
„kigdlingnenardlunga
Kuvdlililerpunga“
iliniartOK 25-nik ukiulik kineserit
kineserisuinåungitsoK OKalugsinaussu-
tuat ilåt kivdlisimarpalugdlune oKa-
lugtuarpoK nåpitsinerminik uvdlui-
narne sapitsut ilånik Chiao Yu-Lu-
mik, partime agdlagtussoK, tingung-
migut ajoKissumik nåpauteKaraluar-
dlune ilungersunartumik suliaKalersi-
massoK nunalerinikut sumiginagkap
naggorigsarneKarnera sujulerssorniar-
dlugo.
— nangminigssarsiornera peKati-
gingnermutdlo iluaKutigssatut pigdli-
uterujugssua atuaravko kivdlisima-
ngårama Kuvdlilivunga, taima oKar-
poK ikinguput, tamåna tikitdlugo inu-
nera pivdlugo ilungersortumik erKar-
sartarsimångilanga, taimåtaoK inune-
rup sumik isumaKarneranik, månale
Chiao Yu-Lu pivdlugo sut tamaisa a-
tuaravkit ingminut neriorssorpunga
tåussumatut inuniarumavdlunga, av-
dlångortitsiniartunut ilaujumavdlunga
ilungersortoK. tamåna ajornaitsungi-
laK, ingminut sulissutigissariaKarpoK,
isuma ilusilersorniarssaralugo tauvalo
nangminiussuseK puiordlugo avdlatdlo
sulissuniarssaralugit.
timikut anersakutdlo
mumisitsineK
isumap erKortup pilersineKarnigsså-
nut ilungersortumik suniniarneK uv-
dlut tamaisa pingitsorneK ajornarpoK
Kinap inuinut 700 millioniussunut,
tåukume „aniguisitaunerup" kingorna
— tåssa 1. oktober 1949 Kina tamå-
kerdlugo pissauneK kommunistit i-
ngerdlatarilermåssugdle — misigissa-
Karsimangmata timikut anersakutdlo
mumisitsinermik. mumisitsinerme ti-
mikut angussarissat kineserit iking-
nerit kisimik nåmagingisinauvait. tåu-
kuame amerdlanerssait uvdlormut su-
lerulortuput angingitsumik akigssar-
siaKardlutik, kisiåne tamarmik suliv-
feKardlutigdlo, igdloKarput, nerissag-
ssaKardlutik atissagssaKardlutigdlo.
„aniguisitaunerup sujornatigut" ukiu-
nik encaimangnigtut puiorneK ajor-
pait ajungitsutit Mao Tse-Tung-ip
ingmingnut pilersitai.
kisiåne anersåkut mumisitsineK ti-
mikut mumisitsinertut pingårtigigu-
narpoK, unéinardlunit plssutigalugo
ilumut avdlångortitsiumavdlune isu-
ma mingnerussumik sunerneKartar-
mat inunerup Kagdlikut imarissainit
anersåkut imarissainingarnit.
tamatuminga iliniartineKarpugut
Pekingip ånorågssiorfisa ilåne vicedi-
rektørimit arnamit:
— sulissartup akigssarsiagssai au-
lajangerneKåsagångata suliagssatigut
pikorissuseKarnere kisisa tungavigineK
ajorpavut, kisiåne åma tungavigissar-
pavut sulinermut inunermutdlo isu-
må. ingminut erKarsautiginerussunut
åmalo inuiaKatigingnut soKutigissa-
Kångitsunut åmalo sulissoKåminut so-
KutigissaKångitsunut ilaugpat tauva
igpingnartoKarsimavoK, akigssarsiailo
KagfangneKarsinåungitdlat.
Denne to-værelses bolig i et af Shanghais arbej-
derkvarterer huser tre voksne og tre børn. Fami-
liens samlede indkomst er 720 kroner om måne-
den, til mad bruges 420 kroner, og der sættes
100 eller 200 kr. i banken hver måned, som glad
stilles til rådighed tor Kinas hjælp til andre na-
tioners „befrielseskamp". Huset tilhører fra gam-
mel tid tamilien, der har ret til at sælge det. 5000
kr. ville være et forhandlingsgrundlag, mener
fruen, men her har myndighederne det sidste ord.
Shanghai-p sulissarfuisa najugaKarfitoKåne igdlo
tåuna mardlungnik inilik iniginexarpoK inersima-
ssunit pingasunit mérKanitdlo pingasunit. ilaxuta-
rTt Kåumåmut aningaussarsiait katitdlutik 720 kru-
niuput, nerissagssanut atornexartarput 420 krunit,
xaumatitdlo tamaisa 100 imalumt 200 kr. aningau-
sserivingmut ilineicartarput nuanårutigalugit inuiait
avdlat „nangminerssortungorniardlutik akiunerå-
nut" Kinap ikiutigssainut ilångutfsangmata. igdlo
ifsardle ilaKutaringnit piginexarpox tunisfnauvåt-
dlo. ningiussoK isumaxarpoK 5000 kr. isumaxa-
tigfngniarnigssamut tungavigssåusassut, kisiåne
oxartugssautitat tamatumane aulajangissugssåuput.
KRYOLITSELSKABET ØRESUND
A/S
KØBENHAVN
kisiåne ilungersulerune sordlulo u-
kiup atautsip Kångernerane pitsaune-
russunik erKarsautexalerune tauva a-
kigssarsiai Kagfåsåpat?
aperissoK tupigusumerdlune issigå
akivdlunilo:
— soruname någga. mumisitsiniar-
tungorneK ajornaKaoK aningaussar-
siorniardlune, socialismelo pivdlugo
sulineK aningaussarsissutaussångilaK.
sulissoKarneK ajorpoK aningaussarsi-
niardlune, kisiåne nunap piorsarne-
Karnerane mumisitsineruvdlo inger-
dlaterKingneKarnigssåne sulinerme.
perorsagaumkut sulineK
angnerulersartoK
aningaussarsiornermik ilisimassa-
KardluartOK nunanut avdlanut niu-
vernerme viceministeriussoK Yung-
Lung-Kuei, sulineK åma akigssarsiat
pivdlugit ersserKingnerussumik nav-
suiaivoK:
— nunamut socialistikiussumut nå-
magsiniagagssat pingårnerssaråt inui-
aKatigissutsimut tungassutigut avdlå-
ngortitsineK narKa tikitdlugo inger-
dlatisavdlugo — aningaussarsiornikut,
nålagkersuinermut tungassutigut,
kulturikut erKarsartautsikutdlo. tai-
maisiorpugutdlo. naluvara anguniagaK
tåuna KanoK sivisutigissumik angu-
niarumårnerigput, kisiåne silarssuaK
avdlamut ingerdlångilaK, inuiaKati-
gingnut kommunistiussunut.
inuniarnerme atugkat Kagfagsarni-
arpavut niorKutigssiornerup Kagfari-
artornera peKatigalugo, kisiåne inuit
sulerulornigssånut kajumigsårusungi-
lavut angnerussumik akigssarsinig-
ssånik neriorssordlugit. taimaisiortar-
put Sovjetunionime nunanilo ani-
ngaussautiligssuaKarfiussune avdlane,
avKut tåuna atorniångilarput, taimåi-
sagpåme avdlat uvagutdlo åssigingi-
ssuserput susagame?
Tre generatio-
ner, der alle
skal være revo-
lutionære i den
nye verden.
kinguårit pi-
ngasut silarssu-
arme nutåme
tamarmik mu-
misitsiniartug-
ssat.
inuit avdlångortitsiniarusungnerat
nakussagsarniarparput perorsainikut.
avdlångortitsiniardlune isumaKartoK,
inuiaKatigingnut sulissussissoK nang-
mineK soKutigissaminuinaK sulingit-
sok ilungersordlune sulissugssauvoK.
Kagdlikut kajumigsårissariaKångilaK
sulerulomerunigssamut, imåingilardle
pingernavérsårtusassoK ilerKorigsåsa-
ssordlunit. inuniarnerme atugkat Kag-
fangneKartugssåuput tamåko ajorna-
rungnaerpata, atugarigsårnerulerner-
dle tåssåungilaK Kagdlikut atugarig-
sårnerulerneK, kisiåne åma anersåkut,
kingugdlerdlo sujugdlermernit pi-
ngårneruvoK. taimåitumik iliniaga-
KarneK perorsainerdlo ukiut tatdlimat
pilerssårusiame nutåme ukiortåmit
autdlamersume pingårnerpåuput.
nalunaerKutap akunerine sisama-
ngajangne viceministere navsuiaivoK
Kiname inuiaKatigit ineriartornerånik
anguniagkanigdlo ilungersutigissanik,
inungnigdlo perorsaineK pivdlugo a-
perKut uterfigerKigtuarpå.
— mumisitsinikut perorsaineK pi-
ngårneruvoK, taima OKarpoK. påsisa-
varput sulinerup sujunertå, sutdlo su-
liarissavut tamarmik mumisitsiner-
mut kivfartussissusåput. inuit erKar-
sartautsikut perorsagaunerat pingår-
nerpauvoK.
agssangminik nerrivik tigdluarpå o-
Kautsinilo ilavdlugit:
— kinguårit sujugdlit mumisitsini-
artuput, kinguårit tugdlit åma mumi-
sitsiniartuput. kinguårit pingajue si-
samåtdlo åma mumisitsiniartusåput.
Pekingime mumisitsineK pivdlugo
Kimerdlortitsivingme nalunaerutigine-
KarpoK mumisitsineK 1840-me aut-
dlarnersoK. tåssalo kineserit sujuler-
ssortaussut atarKinåssuseKarnerat su-
le nutåjuartoK, ajornartorsiuterujug-
ssuatdlo tåssauvoK atasinåussusiata
pigmarneKarnigsså.
tag
En G&J flødekaramel er den herligste opmuntring
og forfriskning, De kan give Dem selv — og andre!
kukarnåt G&J’ip sanåve tåssåuput Kimagsautigssat tu-
månguersautigssatdlo pisinaussatit avdlanutdlo tuniu-
sinaussatit pitsaunerpåt!
en opmuntring
Fås
med
chokolade-
smag eller
med smag af
lækker, fed fløde i
60-stk. kartoner. —
G&J flødekarameller kan De
slet ikke undvære —
hav altid lommen fuldi
— alt godt fra
— tdua uvånga pistut
27