Atuagagdliutit - 06.12.1973, Side 15

(norm. kingugdl. nangitaK)
NålagaK puiungisåinartiguk på-
sivdlugulo.
Kéumatit nukigdlångavdlune
nåparsimavingme uninganeK, ki-
gaitsumik ajorungnaeriartorneK
ånilånganeic ånernartut Kanilår-
nerdlo atordlugit, neriutaeru-
nerup nipaitsumik nukigdlårtitsi-
ssarnere, uvdlut åssigiåginait, ki-
siåne inussugssatut Kinigausima-
vutit, Kinigausimavutit Kutsing-
nerussumit encartussineK inger-
dlatencerKuvdlugo, påsissagssan
pissariaKartoK atauseK kisimitoK
påsitiniåsavdlugo: pissortanut a-
kerdliuniåsångilatit, kisiåne nå-
magigtardlutit niarKut sikitiguk
SrKigssugkamut ikussausimassu-
mut nålagdlutit, pissaunermigdlo
pigingnigtut erKarsartausiat ilini-
aruk. tåssa avKutigssatuaK. tå-
ssunåinaK imaKa aitsåt Kanugo
naligigsitauneK angujumårparput
nangminerdlo aulajangersinångo-
rumårdlugo inunerput, tåssauler-
dluta niuvertOKarfiup sujarnanik
sujanertut.
nåmagigtardlune Kasusuisårta-
riaKarpoK kåmatigalugitdlo sia-
nitsut tamatuminga påsingnigsi-
nåungitsut kisiånile nangmingneK
piumåssusertik kisiat erKarsauti-
gigåt sujornatigututdlo isumaku-
luteKaratik inujumåinardlutik.
kalåtdlit sianitsut, taimailiort.it-
dlutik nålagångornaviångitdlat
Kavdlunåtut.
Jens:
avdlat Kuianartumik OKalugtuag-
ssaitarfigissariaKarput.
perKusileKinåinartumik iliorti—
tauvdlune uvdloK tamåt Kingmi-
mik igdlut akornåne malerssui-
sitauvdlune kiserdliornaKaoK, av-
dlanit ingmikortitauvdlune. seKi-
neK kitånut ilivoK, Kilak Korsor-
palungajagtumik Kalipautilik nu-
iardlo takisoK augpitdlarigsisima-
ssok, augpalugtoK Kernertordlo
sordlo apume alångortatut. uv-
dloK ingerdlasimavoK, ivdlitdlo
kisimlputit. Kame Kingmit aut-
dlainiaruk inungnut silarssuar-
mutdlo utertuatsiåusautit.
avdlat, avdlat Kanon iliorpat?
samane sigssiugkamlput, igdlut a~
kornine, niuvertarfingme silatå-
nilo, unigtardlutik oKaloKatigig-
tardlutik imalunit kangerdlung-
mut avamut Kinertardlutik. ava-
seKalutik angutit mardlugsuit a-
ngatdlatcranguanik piniarniar-
dlutik angalåput, pujortuléraK
mikissOK angutialuit nukagpiar-
Katdlo mardlugsuit ilaussoralugit
autdlarput KåKatdlo ungatåinut
tarritdlutik, nagsatarait Korortut
lingmiarsiutitdlo tingmiarniutig-
ssat. uvaliartOK pujortuléi'Kat
mardlugsuit tikiput, Frederik An-
tutdlo, puissisimåput. arnat nu-
liaussut ingmingnut pulaortarput
imalunit niuvertarfingmukartar-
dlutik sunigdlunit mikissualung-
nik suliagssanardlutik anissardlu-
tik, inugsiarnerdlutik ingmingnut
Kungujugtarnerat många agdlåt
issigineKarsinåuput, imalunit i-
maiginarnerpoK ilisarisimangå-
ravkit Kungu.jungnigssåt nalu-
ngingnermit Kungu.iungnigssåt
nalungimagit? tåssa tauva Ani-
ne tuaviortumik pisugdlune apu-
tikut samane ingerdlavoK. suaor-
sinaugaluarpat, ornigsinaugaluar-
dlugulo. s6k taimailiungilatit? sor-
dlo inungnit avigsårtitausimaga-
vit.
Kå KingmeK autdlainiaruk. tai-
ma siingitsigissoK unigfigissaria-
KångilaK, autdlaeriaruk, isumang-
naertuatsiåusaoK.
kingornale. Kanon iliusavit?
kivfåungitsuginaråine erKarsa-
ranilo. ilatit orningniåkit, kingu-
leriårdlugit nåpitardlugit OKalo-
Katigitsiardlugitdlo, ilagsivdlugit,
suaordlugit, OKaruseKatigitsiar-
dlugit, ugpernarsiniåinardlugo a-
vigsårsimånglkitit, ingminut Kat-
sunarsitinane imalunit Kimang-
navérsårpatdlårnagit, tåssa isser-
torane ikingutigigtut najutsiåi-
nardlune.
— hallo PitaK, ajungilatit? ig-
pagssan Kavsinik miterpit?
— amerdlångitdlat, iluagtitsi-
nginama, pissarnivtut sianitdlio-
ramåsit, ikardlup isuane avat-
dlerme imunga uningavunga, ki-
siåne tunorKuagamik. tåssalo tu-
norKuaniåinartut påsigavko tårsi-
lerérsimavoK. tåssalo sarssua.jung-
naerdlutik. uvavnime silatuneru-
gamik. pingasoråginarpunga, kisi-
åne a.iungilaK imågdlåt igdlauti-
gissagssaKalernarmat, tåssalo ig-
dlau.tigissagssaKartitdlunga uma-
sinaugunarpunga.
-- ahllo Alioak, KanoK ipitV
nuånflrpit?
— å aperKut tåuna akineK a-
.iornakusårpoK. tåssame anorer-
ssuarmal pujortulérara såvigsi-
mavoK Såtuldlo akornånut tipi-
simavdlune. igpagssaK Jåkup pu-
jortulérånik aivarput. iluagtitsi-
vigsimavunga, ajoKusersimångi-
vigdlune pugtavoK motorialo a-
jungivigsumik autdlardlune, tau-
va angerdlamut autdlarpunga,
Jåkulo piniarniarniardlune Kima-
gupoK. kisiåne Omånap kigdli-
nguane unigtorpunga, tåssalo tiv-
sukarama ulerugtortoK Kingmit
KåKånut tipivunga pujortulérar-
dlo kangartisinaujungnaerdlugo.
sule taikanipoK Ku.ianavigsumik
Jåko tunungmukardlune takuvå-
nga angerdlautdlungalo. kisiåne
OKarsinåungilanga nuånårnerdlu-
nga ugguarnerdlungalunit.
— hallo Jens, arrå neKimik pa-
jugputit-åsit, åma, ila angissusia.
åp ivdlit ilaKutatitdlo tukoKigav-
se, KujanarssuaK ilatit Kutsavigi-
tiniarigit.
— hallo Mpria, arrå kåkåk uv-
dlume pilerinaravit, kilårdlavkit?
susa ulussåkuinardlunit?
— nåmik ersigåvkit kågpalug-
patdlåitigavit.
— takuvdlutime kåjumernaKi-
game. kilåginardlutit? taima itu-
mik uluanardlutit ajoKutiginavi-
ångilat?
— kina kinamigut kitikusung-
mat, Kingmit ornigdlugit ikaKati-
giniåkit.
— avdlåkut kitikusungneruga-
vit?
— sukut kitisagama?
— OKarnigssara kissigilerpara.
,'”'igo avKusinermitdluta OKat-
dlisigi.ovarput?
— tauva neKimik nerissagssa-
mauteKarniarna, sule taima kåg-
tigiguvit ersivunga.
— hallo, Jonathan, tikikavit?
Neringitdlarmiut KanoK ipat?
— sordlo taima ateKartoK, ne-
ringitdlat, imlnarput.
— taikane arnaK nåpisimassat
KanoK ipa?
— åp pissarnivtut-åsit iliorpu-
nga, avdla nåpipara, Jakobina,
tåssalo sut tamarmik ularutdlu-
git.
unungne igdlunut avdlanut pu-
laordlune, igsiaKatigigdlune ig-
dlartardlunilo, nuånårdlune eri-
narssortardlunilo, imalunit erKar-
sarujordlune igsiaKatigigdlune si-
visumigdlo nipikitsumik OKaloKa-
tigérussårdlune suna tamarme
nipaitdlerugtortoK. nipit nipigtor-
tardlutigdlo nipikitdlissartut, o-
Kautsit isuvssukånersumik sag-
dlaitsumik kigaitsumigdlo nåssar-
tut, imalunit igsiåinardlune sivi-
sumigdlo erKarsardlune nipanger-
simavdlune, nipangersimaneK si-
visåK ernigsisimanartordlo, tåssa
inusinautitauvugut piumassavti-
nik avdlat OKalorKilersinagit. i-
malunit unuit nuånavfiussut, eri-
narssoKåtårdlune Kitigdlunilo ig-
dlartardlunilo, arnat inusugtut i-
låt silamut unuaugaluardlune
Kaumassumut aneKatigalugo, Kå-
Kat ungatånut paornaKutilingmut,
pinguaKatiginiåinardlugo, arnap
nalungivigpå KanoK iliusavdlune,
kisiåne ingmingnut sangmerujor-
dlune imatut iliornavérsårdlune
kinguneKartinavérsårdlugulo, i-
maKalo ingassagtajårerKajånarsi-
nauvdlune taimåitumigdlo piu-
måssuseringisaugaluamik pisug-
tuartutut misigisimavdlune måssa
taimåingikaluartoK. imaKa uni-
ngavdluåinarsinaussarpoK, tauva-
lo nålåinavigdlune, imaKale pi-
lt igsinaussarpoK tamaviårsorinar-
dlune måssa pikigkusungikaluar-
dlune. tamåko tamarmik sangme-
rujornerup ilagssarai, OKauseKå-
ngikaluamik. sumik ajortoKångi-
laK, ingmivtinut iluarivdluaravta,
nuåninarpoK. tamavta ingmivti-
nut ilisarisimavugut issertugaKa-
ratalo, tamåko tamarmik peKati-
gingnivtinut ataput. ataKatigig-
pugut ingmivtinut iluareKatigig-
pugut tamatigunga.iagdlo niviar-
sissat nuånarissardlugit, måssa
ardlåinavtalunit nalussaraluarå
KanoK sivisutigissumik ingmivti-
nut sangmisanersugut, kisiåne ta-
måna akornutigssåungilaK. tåssa-
me åiparigtut erKigserérsimassu-
tut ingilagut.
(norm. kingugdl. nangitaK)
Broun tænder elektronisk
"Ingen hjul. Ingen sien. Intet, der kan svigte. Avanceret
teknik i funktionelt design. Braun lightere findes i mange
forskellige farver og udførelser."
Postbox 105 . 3900 Godthåb
iiiiiiiiimmiiiimmiiiiiiiifc
Bo godt og billigt i
København
Stærkt reducerede vinterpriser. ■
Hotel Viking byder Dem alle
moderne faciliteter fra værelser
u/bad til værelser med eget
bad og toilet. Tlf. på alle
vær., 1 kl. restaurant, bar, TV.
Kun 2 min. fra Amalienborg,
5 min. til Kongens Nytorv og »Strøget«.
HOTEL VIKING S
Bredgade 65, DK 1260 Kobenhavn K.
Tlf. (01) 12 45 50, Telex 19590
Rekvirer brochure og prisliste. ■
4iiiimiiiiiiiiiiiiiiHiiiiiimP
15