Atuagagdliutit - 06.12.1973, Page 17

ukiune untritilingne nalivtine uvdlo-
rissat pamiugdlit kussanarnerssåt
ilisimatut agsorssuaK piarérsalerput ukiune untritilingne uv-
dlorian pamiulik KaumanerpåK „ilagsisavdlugo“
Bo Baslyng, København (RB-special)
ukiune untritilingne nalivtine uv-
dloriaK pamiulik KaumanerpåK
atserneKarsimassoK Kohoutek Ki-
langme takugssaulerumårpoK Ka-
nigtoralårssuåkut, taima oKalug-
palårpoK magister Erik Høg Hol-
bækime uvdlorissanik misigssuer-
KigsårfingmingånérsoK Brorfeld-
ime.
inungnit sujanerfigineKakulåsa-
Kaluta nautsorssutigårput piler-
ssårdlutalo unukut nal. akuner-
pålue angmassarniardluta janua-
rip autdlartinerane. inuit sungiu-
tlnalerpåt inuit Kéumasiartarne-
rat soKångitsorssuarmilo pava-
nerssuaK anértalernerat avdlat-
dlo sapitsuliornerit. kisiåne uv-
dloriaK pamiulik nutåK tupingnå-
ngitsumik uitsatigineKarunarpoK.
ingmikukajåK itdluinarpoK uvdlu-
me inussup kiavdlunit åssinga ta-
kusimångingmago.
— nautsorssutigåra uvdloriaK
. pamiulik issåinarnik takugssauli-
sassoK uvdlångorångat 1. novem-
berimit uvdlorissat Regulusip
Spicavdlo akornåne uvdlorissat
åssiliaussat Løvip Jomfrumigdlo
atigdlit nalåne, Erik Høg oKarpoK.
novemberip nålernerane Spicap
kuj atånilisaoK ersserKisaKalunilo.
kisiåne seKernup Kanigpatdlårne-
ra issiginiarneranut ajornakuso-
rutåusaoK. kisiånile ajornavisa-
gunångilaK uvdlunerane Kåuma-
rugtornerane takusinaunigsså.
uvdlorissat pamiugdlit angisor-
ssuit 1843-me 1882-imilo tåkutut
uvdlunerane takugssaussarput,
agssangnik seKineK avssinardlu-
go. decemberime Danmarkime
Kohoutek takugssåusångilaK. ki-
siåne alikutarinardlugo Kinguser-
dlutik uvdloriarsiorumatut ukior-
tåmut Kilanårdlit. uvdloriaK pa-
miulik seKinermut Kaningnerpåu-
saoK 28. december tamatumalo ki-
nguninguagut unukut Kilangme
takugssaulisaoK. pamiorssua ta-
kisoK erssertåsaoK seKernup tar-
rivfigpiåne.
uvdloriaK pamiulik
radarimik misigssordlugo
ilisimatut misiligainigssat ardla-
ligssuit pilerssårusiorsimavait. i-
låtigut misigssorneKåsaoK ameri-
kamiut silåinarssualiartautane
Skylap-imit, entarsautigineKar-
pordlo Kohoutek radarimik mi-
sigssorniardlugo minutialunguit
atordlugit Kingornerisa tikisl-
naungmåssuk. sule Kåumataussa-
mik autdlartitsiviginigsså pitsau-
nerusaoK. kisiånile taimailiorneK
ajornarpoK. pivfigssaK sivikipat-
dlårpoK. pamiulik martsime nav-
ssårineKarpoK, Jupiterip encåni-
lersoK. misigssortuarnigsså pissa-
riaKavigpoK. nalunaeKutap aku-
nerpålunguisa ingerdlanerlnåne
avdlångorujugssuarslnauvoK Ko-
houtek seKinermut Kanigdligune.
takordlorneKarpoK, sarfarniussa-
tut Kilerniussatutdlunit Itut Kau-
manerit pilersitaujortusassut kau-
jatdlagdlugo.
alikutaralugo soicutigingnig-
tut peKatausinåuput
soKutigingnigtut KingusersåKatau-
nigssåt piuminaKaoK, Erik Høg o-
KarpoK åssilivik sunalunit pami-
ulingmut atorsinauvoK, kisiåne
soruname åssilissaK pitsaunerpåu-
saoK ungasigsumut agdlisitsiuse-
råine åssilivigdlo niululerdlugo.
pissariaKavigsoK åssiliviup uni-
ngarKigsårtinigsså, åssiliviup i-
ssausså sivisumik angmatitaria-
Kåsagpat sordlo sekuntip Kulerar-
terutånit sivisunerussumik.
uvdlorissap pamiugdlip pamiua
åssime ersserKingnerusaoK åssili-
viup issausså sivisunerussumik
angmagpat. Kaumanermut ugtor-
taut pitsaussoK atoråine Kauma-
vatdlåmik åssilinigssaK pingitsor-
neKarsinauvoK Kilak ungatånitoK
KanoK KaumatigissoK ugtordlugo.
naluvarput uvdloriaK pamiulik
KaKugo tikerKisanersoK, Erik Høg
OKarpoK. manangårdle oKarsinau-
soraunga inutitdluta takorKing-
naviångikiput. imaKa ukiut 100.000
Kångiugpata tåkuterKisaoK, åma-
le ilimanarsinauvdlune uvagut
seKineKarfigput Kimavisagå.
uvdlorissatdle pamiugdlit seKi-
neKarf ingmioKatigigaj ugpavut.
tamåna uparuarneKarérpoK 1914-
ime professor Elis Strømgren-
imit Københavnime uvdloriarsi-
orfingmit. misigssuinerit takuti-
påt, pamiugdlit seKineKarfingnit
ungasigsunit aggerneK ajortut, ki-
siåne seKineK kåvigdlugo inger-
dlaortartut. uvdlorissat ungasing-
nerssaisa (uvagut seKineKarfivti-
ne) ungaterujugssuane uvdlori-
ssat pamiugdlit ikingnerpåmik
millionit KerKe någssåungitsumik
kaujalukårput taimalo kåvinerat
autdlartisimavoK ukiut 5 milliar-
der migssiliordlugit matuma su-
jornagut, nunarssuavta avdlatdlo
pingornerat peKatigalugo.
åmåtaoK danskiussup uvdlori-
arsiortup ugpernarsisipå uvdlo-
rissat pamiugdlit uvdlorissat a-
naringikait tåssa silåinarssuar-
mit pissut silap pissusianit pina-
tik. 1577-ime Tycho Brahe-p naut-
sorssorpå uvdloriaK pamiulik er-
sserKigsoK Kåumémit ungasing-
nerusassoK.
soKångitsorssuarme uvdlorissat
sananeKautait ikigtoralårssuit tai-
neKartartumik uvdlorissat pami-
ugdlit pujuénit pissut nunarssu-
arnut uvdlorissanutdlo seKernup
Kanitainut tåkutarput uvagut se-
KineKarfivtine. imaKa uvdlori-
ssanit avdlanit ingerdlaorfigissar-
tagartik avdlångortitausimariar-
toK akornusigauvdlune.
ukiut tamaisa uvdlorissat pa-
miugdlit Kulit migssait navssåri-
neKartarput, Erik Høg OKalugpa-
lårpoK. navssårineKartut ingassa-
ngajagpoK oKauseK atusavdlugo,
tåssa tåkutartut uteKåtårtut tat-
dlimat ilisimaneKarérmata. tåssa
uvdlorissat pamiugdlit aulaja-
ngersumik tåkutarfigdlit ukiune
amerdlavatdlångitsune mulussar-
tut, imaKa inup inuvfigissartagait
ukiut migssiliordlugit. sivnerile
agfait ilisimaneKångivigtarput.
atausiåinardlutik takuneKariar-
dlutik — kingorna takuneKångi-
såinartartut.
mardluk atautsikut
uvdloriaK pamiulik KåumarigsoK
tåuna, novemberime tåkutoK nav-
ssårineKarpoK 7. marts ukioK
måna uvdloriarsiortumit Czekiu-
ssumit Lubos Kohoutek-imit, u-
kiorpagssuarne Hamburgime uv-
dloriarsiorfingme sulisimassumit.
tåussuminga navssårnera pivoK
uvdlut 8 Kångiutlnartut avdlamik
taimatutdle soKutiginauteKartigi-
ngitsumik pamiulingmik navssår-
nerata kingornagut. Kilangme
navssågssat mardluk atautsikut
inungmit atautsimit navssårinere
KaKutigortorujugssuput. Erik
Høg-ivdle tåussuma iluagtitsini-
kut navssårneranik taissariaKå-
nginerarpå — tåssauna eKiasui-
ssutsimit, OKarpoK.
uvdloriarsiortut ilaisa autdlu-
nerussarpait aulajangersumik tå-
kutarfeKardlutik pamiugdlit tiki—
tartut kingumut navssåriniarne-
re. atortarpait Karasausiarssuit i-
luaKutigeKissatik tauvalo åssili-
ssat Kilangme avdlånguatdlang-
nernik tamanik erssersitsissut
ingmingnut nalerKutardlugit uv-
dlorissat akornåne pissutsine.
navssårneK autdlartipoK Lubos
Kohoutek-ip uvdloriaK pamiuli-
toKarujugssuaK Biela arajutsina-
vérsårdlugo misigssuingmat, pa-
miulik tåuna kingugdlermik ta-
kuneKarsimassoK 1852-ime. tai-
manikut aserutulivigsimavoK, ta-
månalume ilimanarsisimagame.
pamiulik aserungajarérsimavoK
seKernup saniorKutarnerine 1846-
me, 1872-ime 1899-imilo nunar-
ssuarput uvdlorissat anarpagssui-
nit nalåuneKarpoK, ilimanavigsu-
mik Bielap aserKorigunagai, må-
na pamiuinångorsimagunarpoK
KaumassoK sikumernit ujaråluit-
dlo ingmingnut maligtitertut.
Kohoutek-ip Biela naningilå,
kisiåne ujaragpagssuit, asteroidi-
nik taineKartartut, tåssa imåipoK
nunarssuamernit imalunit KåKat
silåinarssuåkortut, tåukulo inger-
dlaviat maligtitdlugo uvdlorissat
pamiugdlit nanivai, takuniariar-
magulo agsut uvdloriarsiortut pi-
sångatigilersimaKåt.
aput mitdlusiaK ipertoK
Kåumatine aggersune uvdloriar-
siornikut misigssuinigssat påsi-
ssutigssanik iluaKutaussugssar-
pagssuarnik uvdlorissat pamiug-
dlit pivdlugit tuniussaKartugssåu-
put, Erik Høg OKarpoK. uvdlori-
arsiortut pamiulingnik ilisimassa-
Kangåtsiarput ardlaKaKautdle su-
le påsineKarsimångisåinartut.
pamiulik åssersuneKarsinauvoK
sordlo aput mitdlutigssiaK iper-
toK avKusinerme ipertume nukag-
piarKap mångersagå ujarKanik
mingnerussunik angnerussunig-
dlo ilalersordlugo.
angissuseKarsinaussarpoK 100
km silingnerme nalågut iluliar-
ssuneruvdlunilo. en billion tonsi-
nik oKimåissuseKarsinaussarpoK.
sumut kigdligsinaussarnerat
nautsorssumisårneKarsinaussar-
poK pamiugdlit nunarssuarnut se-
Kinermutdlo nutsuinermikut su-
niuteKarneK ajormata.
pamiugdlit seKineK ungasigsor-
ssugångamiko pamioKarneK ajor-
put, kisiånile kissarneK Kanigdli-
gångamiko ailarssuaKalersarput
ujaråramernitdlo pujoralångor-
dlulik katagalersarput. pamiua
150 millioner km-inik takitigisi-
naussarpoK. åssersuneKartarpoK
arnap cykilertup nujainut isivi-
simassunut. kingumut ivsulaneK
ajorpoK kisiånile seKernup anorå
najorKutarissardlugo suaråréngu-
arpagssuit seKinermit autdlakåti-
tat elektricitetigdlit anoritut su-
nissarmata uvagut seKinivtinér-
sut.
uvdlorissat pamiugdlit atertik
komet pisimavåt grækerit nutsa-
nut taigutånit, sorunalume isu-
magineKardlune nujaussarssuat
imalunit pamiåssarssuat. Kangau-
nerussoK pamiullnarnik taine-
Kartarsimagaluarput.
ånilårutaussartut
KangarssuaK ugperineKardluinar-
simagaluarpoK uvdlorissat pami-
ugdlit pissugssanik amilårnartu-
nik nåsårutaussut. issigineKartar-
put Gutimit nalunaerutaussutut,
måna tåssa inuit inunerdlugtut
pitdlarneKautigssartik erKortoK
pissugssångoråt. ilagit pissortaisa
erKumitsut tamåko iluagteriar-
nigssåt påsivdluarsimassarpåt.
måna ugperinérupoK pamiug-
dlit nåsåjussut, Erik Høg OKar-
poK. kisiånile tyskit avisé tupåt-
dlagtitsiniutit atuardlugit ånilår-
narKajåsinauvoK, upernåK ag-
dlangmata Kohoutek nunamut a-
poriartulersoK. taimåingitdluinar-
poK. pamiugdlip ungaseKaluta se-
KineK Kanigdliartusavå.
uvdlorissat anainit nunarssu-
avta erKorneKarsinaunera ilima-
nångitdluinangajagpoK. kisiåne
ungasigpatdlångitsukut taima pi-
ssoKarsimavoK. civilingeniør Vagn
Fabritius Buchwald, Danmark
tekniske Højskole, silarssuarme
uvdlorissat anåinik ilisimassaKar-
nerpåt ilåt, OKalugtusimavåtigut,
junime 1908-me Sibiriame aseru-
inerssuaK uvdlorissap anarujug-
ssuanit pissuteKångitsoK, kisiåne
uvdlorissåmit pamiulingmit.
silåinaK unartorujugssuaK uja-
ragtaKångitsordle orpingnik upi-
kåtitsisimavoK milinik ardlaling-
nik angnertutigissume. ilumutdle
nal. akuneranik atausinarmik ki-
ngusinårtumik ingerdlasimagalu-
arune Skt. Petersborg erKorsimå-
sagaluarpå, tåssa måna Lenin-
gradimik atilik.
isumaKarpunga Buchwald ilu-
mortoK, Erik Høg OKarpoK. 1961-
ime misigssuinerit takutisimavåt,
kugssup Tunguskap erKåne Sibi-
riame „igalåmernit angmalortua-
rarpagssuaKartoK", tåssaugunar-
dlutik iluliarssup silåinarmltup
ujarårartaisa pujoralaisalo aung-
nerat.
tåuna uvdloriaK pamiulik mi-
kissuararssuvoK. 10.000 tonslnar-
nik OKimåissuseKarpoK, tåssa 100
millioneriåumik pamiuligssuarnit
mingneruvdlune.
„putut Kemertut“
Kanigtukut erKarsauterssutinik
avdlanik nutånik sarKumersoKar-
simavoK Tunguska-me nåkarsi-
massoK pivdlugo. tåssa amerika-
miut relativitetsteorimik ilisima-
tut (erKarsauterssut uvdlume ili-
simatussutsimut tungaviussoK a-
tominik Kaertartorssualiorsinau-
nermut silåinarssualiartarner-
migdlo ajornarungnaersitsissoK
relativitetsteorimik taineKartar-
poK jutimit ilisimatumit torrat-
dlataK Einsteinimit. nugt. ilång.),
A. P. Jackson fima Michael P.
Ryan navsuiåiput, imaeratarsi-
naussoK nåkartoK tåssaussoK „pu-
to KernertoK11, Sibiriamik erKuisi-
massoK nunarssuarputdlo putui-
nardlugo ingerdlåinarsimavdlu-
ne, Atlantikukut anitdlagdlune si-
låinarssuarmut soKångitsumut i-
ngerdlåinarsimassoK.
puto KernertoK tåssauvoK uv-
dlorissap seKiniussup sivnikua se-
KineK KamisimassoK, imalo må-
ngerterutdlune mikitigilersimav-
dlune kilometerit ardlalialuinå-
nguit angitigilersimassoK siling-
nerpauvfingmigut. erKarsauter-
ssutit nutåt maligdlugit taima
migdliartortuarsinauvoK tuping-
nåinartumik oKimaitsorssuvdlune
„siorånguatut" angitigilersima-
ssoK, gigatonsit kisigssåungiu-
ssartut OKimaitsigalune (tonsit
kisigssåungiussartut) uvdloriakut
taimåitut taineKartarput „putut
Kernertut (tårtut), tåssa Kauma-
nei-mik nerissutut itarmata. oKi-
måissuatångåramik Kåumarnup
Kingornere nutsugdlugit unigti-
tarpait ingerdlariarKigsinaujung-
naersitdlugit.
tamåna ilumorpat, nunarssuar-
put issinik takugssåungingajag-
tumit „putumit Kernertumit" er-
KorneKarsimassoK 1908-me nuå-
nårutiglnagagssarårput sukasupi-
lorujugssusimangmat ingerdlåi-
narsimavdlunilo. unigsimagaluar-
påme una agdlagaK atuarneKar-
sinåusångikaluarpoK — imalunit
pamiulik Kohoutek issigingnårsi-
nausimésångikaluarparput.
Ung pige
(glad for børn) søges til dansk-
grønlandsk familie, to voksne
og eet barn. Henvendelse:
Smedemester Ole Egede, Box
6, NarssaK.
Frimærke - bytte
Indtil 100 stemplede grønland-
mærker — mod samme fra
øvrige Norden, Tyskland, Hol-
land.
O. Petersen,
Jes Jessensgade 19,
DK-4800 Nykøbing F.
merarsiagssaK
KavdlunåK iliniartitsissoK pigssarigsårtoK Kitornarsiartåru-
sugpoK 0-3 ukiulingmik ajornångigpat niviarsiarKamik.
kalåtdlisut Kavdlunåtutdlunit akissoKarsinauvoK unga:
Lærer Elisabeth Petersen . Skolen . 3912 Sukkertoppen.
17