Atuagagdliutit - 02.05.1974, Síða 20
ulapinex taimaititdlugo
måna pivdluarnialerta -
REKORDSLUGERE. De to
sovjettiske piloter P. M. Os-
tapenko (tv) og Boris A. Or-
lov har sat nye verdensre-
korder i flyhastigheder. Os-
tapenko nåede 30 kilometers
højde på 243.6 sek. og Orlov
20 kilometer på 169.8 sek. —
sukanerpåt. rusit tingmissar-
tortartue P. M. Ostapenko
(såmerdleK) ktsalo Boris A.
Orlov silarssuarme sukaner-
pauvdlutik tingmissartorsi-
måput. 243.6 sekuntit inger-
dlaneråne Ostapenko 30 ki-
lometerinik Kutsfssus'iling-
mut ångupoK Orlovilo 169.8
sekuntit ingerdlaneråne 20
kilometerinik Kutstssusiling-
mut ångutdlune.
nut kikut nålagkersuissungorne-
rat najorKutarinago.
— uvdloK nagdliutisagaluarpat,
atautsimut, kivfåungitsungortitsi-
ssumik, tarnivtigutdlo pencing-
nartumik sulivfiussoK, iluagtitsiv-
dluta misigissutsivtigut inunerput
inugtut piginaunerput tamåker-
dlugo atorsinaulersitdlugo misi-
givfigput, tauva kingumut Kivi-
artariaitarumårpugut månåkut
uvdlut pitsuvfigtut, kussanaitsu-
tut nåkigtaitsututdlo issigalugit,
Mogens Jacobsen OKarpoK.
taimanikut tupigusugkumårpu-
gut inuit taima ajortigissunik a-
tugaKaraluardlutik napasinaung-
mata: encarsautigisigik KanoK ti-
mertik aulagsarissusertigdlo nuå-
nårutigisinåungikåt. erKarsautigi-
sigik ingmingnuinaK isumagalutik
issertukulugdlutigdlo arnap angu-
tivdlo atoicatigingnerat atoråt. er-
Karsautigeriarsigik suleicatigit su-
livfingmingne festenartitdlutigdlo
nåpeKatigigtartut ingmingnut so-
Kutigingivigkaluardlutik ilisarisi-
malernigssamik kigsauteKaratik.
ernarsautigisigik sulerusugsi-
naungmata erKarsautigigåine su-
lerulungnertik taima angnikitsigi-
ssumik nuånårutigssarsivfigigalu-
ardlugo, inugtut kissartumik inu-
nermigdlo nuånårutigingningner-
mik misigivfigingikaluardlugo, er-
Karsautigisiugdlo pinguarnertut
nuånersumik misigineK ajoralu-
ardlutik.
imaKalo aliasugpalungajagtu-
mik — mitagdlerpalugtumik ilåta
ilåsavå: — kisiånime bilinut av-
Kusinipilorujugssuit sanavait".
— Mogens Jacobsenip misilingni-
arsimavå politikere sujugdleK i-
nup asassariaKarneranik pingår-
titsiniartup OKalugiarnigsså KanoK
imaKåsassoK.
OKalugiarneK autdlarnerpoK i-
maKartumik ulapipilungnerssuan
atorungnaersitaussoK.
politikerip oKalungnine nangi-
på inugpapilorujugssuit atautsi-
méKåtåunerat nuna tamåkerdlugo
pissoK oKalugtuaralugo, pendng-
nigssamut navianartut „nunap
pisa“ ikiliartortitaunigssåt ani-
ngaussatdlo atugagssaugaluit nu-
nanut kinguarsimassunut ikiuti-
ngortitåusassut.
tauvalo neriorssuivortaoK nå-
lagauvfiup sanaortorungnaernig-
ssånik, inungnut nuånårnermik
pilersitsisinaussutut OKautigine-
Karsinåungitsunut tamanut inuv-
dlo inugtut tarnimigut agdliartu-
tigssaringisåinut kommunérar-
pagssualiane tamane.
OKalugiautip naggatigå serKuat-
dlagtunguamik, imaKalunit OKa-
råine pitsaunerussoK Kaertartu-
mérinermik taissariaKartoK fæl-
lesmarkedip Kaertorutigssånik
fællesmarkedime taineKartarmat
pisut klubiat:
— ernarsautigisimavarput mar-
dlungorpat Bruxellesime fælles-
markedimut ilaussortat atautsi-
minerisa angmarneKarneråne
Danmark ilaussortaujungnaertoK
nalunaerutigisavdlugo, politikere
OKarpoK. månale takusinauvara
tamåna pissariaerutoK. uvdlume
ilaussortaorKujungnaerpåtigut
nal. 16,42 nalunaerutigissamikut.
Energikrisen har også sine gode sider, mener overlæge Mogens Jacobsen. Den kan bringe mennesker nær-
mere hinanden, som det altid sker i vanskelige tider. Her arbejder en barbermester i London ved en petro-
leumslampes skær — i januar 1974!
oliamik amikisårneK åma ajungitsortaKarpoK, taima isumaKarpoK nakorsauneK Mogens Jacobsen, inuit ing-
mingnut ikioKatigingnerulersisinauvai ajornartorsiulerfingme taimalissarmata. auna uvngiaissartut nålagåt petro-
liutortumik Kutdlilerdlune sulissoK — januarime 1974!
agdl.: Jens Jørgen Kjærgpard, København (RB-special)
tarninut nakorsauneK, Mogens Ja-
cobsen, københavnimioK, isuma-
KarpoK nutånik politikikut angu-
niagagssat pilersitaulisassut, sule-
rulungneK akerdleralugo nunap
pisigut „ajungitsorsiarinigssait"
pinardlugit tamånalo taorserniar-
neKalisassoK anguniagaKalernikut
erKarsautitigut nuånårnermik å-
malo nuånersumik inugtut inoKa-
tigingnigssamik. — uvdlume pi-
ssutsit tarnikut pitsuput, nåkig-
taitdlutik, namaginaratik, nakor-
sauneK OKarpoK. — imaKa oliag-
ssaileKilernerup erKarsautinik nu-
tånik erKarsalernigssamut ikiusa-
våtigut...
— anguniagkamik avdlamik
angnerussoKångilaK tarnikut i-
ngerdlavdluarnigssamik angunia-
gaKarnermit, taimåitumigdlo o-
liagssaileKilerneK tamavtinut piv-
dluarKussutauginarsinauvoK, na-
korsauneK Mogens Jacobsen Set.
Hans hospitalimérsoK, Køben-
havnime OKarpoK.
— påsiuminarsangårdlugo OKar-
sinauvunga, oliautiligssuit arabe-
rit pissortaisa tunissiumajung-
naernerata inuit ilimagingisa-
mingnik periarfigssipai asule ula-
piniaussarnerssuarmik unigtinig-
ssånut.
måna endgsivdluta erKarsar-
dluarnigssamut pivfigssarsivugut.
taimatut ulapiniarnerssuaK ilua-
Kutiginerparput? måna tikitdlugo
pissauneK pisussutitdlo piniarsså-
risimavavut. måna inuit ilarpag-
ssuisa påsilisavåt, ingmingnut a-
jugauvfiginiarunik — inoKatitik
peKatiginiardlugit piumanerusi-
naugigtik. atautsimut ajornartor-
siutit inuit peKatigilersitarpait.
agdliartorneK, silångajårneK
pigssarigsårnerdlo
ukiortåp nalåne Mogens Jacob-
senip atuagkiårånguane sarKU-
mersipå ateKartoK „agdliartorneK
(naujartorneK), silångajårneK pig-
ssarigsårnerdlo (inuvdluarneK)",
téssanilo uparuartorpai ingming-
nut ataKatigingmata agdliartorsi-
naunermik amigauteKarneK ula-
pikalugtuinarnerdlo pigissaKaru-
sungnerssup sujunertaKångitsup,
ilåtigut inoKatigit påsiuminaitdli-
artuinarnerånik kinguneKartoK
ingmingnut ataKatigingnerat pi-
ssåKatigigdlutik.
erKarsautime ingnerisut taimåi-
tugssauginartutut ersserKigsarpå,
aitsåt såkortumik pissariaKavig-
sutigut erKarsartautsivta avdla-
nik pingårnerutitaKalernerisigut
ilungersortumigdlo Kamånga ta-
måko nuånitsumik ineriartorne-
rit soKutigalugit akiorniarnerisi-
KORT NYT — tamalåt
atuagkiortoK Niels Fenger fjern-
sy nikut autdlakåtitagssiorsimavOK
Jørgen Brønlundip ilisimassag-
ssarsiorneranik 1906—1908, Brøn-
lundip tOKuneranik naggateKartu-
mik.
KGH-ip 200-ngortorsiordlune
nagdiiutorsiornigsså pissutigalugo
danskit agdlagkeriviat mardlung-
nik KGIl-imut atarKingningniu-
tinik frimærkiliorniarpoK majip
16-iåne. frimærkit akeKarput 1,00
kr. Ama 2.00 kr. åssiliartarait ku-
jartortOK KGH-ip kilisautaisa sa-
niåne åmalo ..iginisivik", frimær-
kit Jens Rosingimit titartarneKar-
simåput.
gut pingitsortisinaugivut tarni-
kut nålagkersuinikutdlo ajutorne-
rujugssuit.
Mogens Jacobsen isumaKarpoK i-
nuiaKatigingne inatsisinik ma-
lingnigsinaunatik pinerdlugtut su-
jorKutsissumigdlo pensionertaria-
Kalersartut navianartorsiorner-
mut erssiutaussut.
— agsorssuaK ingminut ajoKu-
sersorpugut tusilarfigalugitdlo i-
sseKarfiginginavtigik oKariartu-
taussut imatut nipeKartut inuit
amerdliartuinartut sapilertaler-
mata piumassarineKaralugtuinar-
tunut suliatigut pikorigdlunilo
sukasumik nåmagsissaKarKussau-
nermut, nakorsauneK OKarpoK. a-
Kago imaKa ivdlit aKaguagulo u-
vanga ineriartornerup ajoKusine-
rinit erKorneKåsaugut, timivtigut,
tarnivtigut inatsisinutdlunit uni-
orKUtitsilerdluta.
Kanga nalinginausimavoK kana-
riefuglinguaK sungårtoK ungalu-
ssårKaminitOK nunap iluane ag-
ssagkanut aumarssuarsiorfiussu-
nut åmukåuneKartardlune. ting-
miångup gas toKunartoK erninar-
dluinaK ajoKutigisinaussarmago
Kardlordlune kalerrisårinera, er-
icigsiungnaernera imalunit tåsså-
ngåinaK tOKunera inungnut Ka-
jangnåinerussunut påsisitsissar-
poK aumarssuarsiorfiup agssa-
gaussup toKunartumik silåinalior-
fiussumut sågsimaneranik imalu-
nit ajoKUserneKångikune aumar-
ssuarsiorfingme agssagkamut pi-
ssusigssame tungånut sangmissu-
mik agssangneKarneranut.
OKalugtuånguaK tåuna åssersu-
titut tigusinauvarput tåssautit-
dlugo inoKatigingnut ilaussut ilai-
sa tarnikut nåpautinut avdlanit
Kajangnarnerussarnerånut, tåssa-
lo aumarssuarsiorfik åssersusi-
nauvarput inoKatigit årKigssu-
ssaunerånut ineriartornerup su-
mut ingerdlatitauneranut. iluamik
pissusigssånut ingerdlanerdluta?
Mogens Jacobsen isumaKarpoK
taimåingitsugut.
pissarianartut ernarsautiv-
tine penataurfiginigssait
misigissutsivtigut tigussarisima-
neKarnigssarput avdlångutigssa-
nut politikikut inungnut asang-
ningnerussumik ingerdlatsilernig-
ssamut inoKatigit ingerdlatitau-
lernigssanut tungassut nålagker-
suissut isumaginiagagssaråt. ki-
siåne inuit tamatumunga akuliu-
simanerat isumaminik, perKune-
Karnikut nålagkersuinikutdlunit
pissortat aulajangigaisigut piler-
naviångilaK. Mogens Jacobsen su-
jumut takordlorpå sivisumik ilå-
nilo såkortumik periauseKardlune
agssortunertigut aitsåt tamåna
pisinaussoK ilåne Kasusuitsumik
i lunger.sutigerKårdlugo. kisiåne
tåssa tungånut autdlarsimavugut.
— kiavdlunit nautsorssutigiså-
ngilå erKigsisimårtumik isuma-
Katigiårtumigdlo taimatut inger-
dlanigssaK anguneKåsassoK, na-
korsauneK OKarpoK nålagkersui-
ssutigut nunap pisigut sujumu-
karnerup angussagssatuautitau-
titaunera ikutivingnikuvoK ani-
ngaussautiligssuarne taimatutdlo
socialistine åssigingmik taimatut
angussaKarKussissune. oKautsit
såkortoKissut atorneKartarumår-
put iliorneKartardlunilo, sujunig-
ssamilo såssutarineKartut bilit
avKulåinut, sulivfigssuit mingug-
lerissunut, Karasaussaliorfingnut,
lingmissarlut mitarfinut nipilio-
Kissunut sulivfingnutdlo avdla-