Atuagagdliutit - 27.02.1975, Blaðsíða 14

3'
avisimut
KNAPP-ip agdlagau
tainit-natårnaK
kilumut 10 øre
KNAPP-ip hovedbestyrelsiata/a-
kit pivdlugit udvalgimut ilau-
ssortat månitut ilimanartumik ili-
simangnerérsimaneratut ukiup
kingugdliup ingerdJanerane er-
KartorneKarsimavoK angatdlatit
ferro-cementimik sanåjussut a-
ngatdlatinut måna tikitdlugo atu-
gausimassunut — tåssa Kissung-
nut sisangnutdlo — taorsiutdlugit
atorneKalernigssåt erKartorneKar-
simavoK.
aperKut tamåna Fiskeriudval-
gime erKartorneKangåtsiarsima-
vok, tamånalo pissutigalugo påsi-
ssutigssanik KinuvigineKarsimå-
put sordlo Normaritim A/S, Nor-
ge, GTOD, KGH-ip umiarssua-
KarneK pivdlugo agdlagfia nior-
Kutigssiornermutdlo agdlagfik.
påsineKarsimassut tungavigalu-
git udvalgip grønlandsrådip ag-
dlagfenarfia nalunaeruteKarfigisi-
mavå 29/11-73. nalunaerut tåuna
tungavigalugo udvalgip erssenug-
sarsimavå Kalåtdlit-nunåne auli-
sarnerme ferro-cementimik a-
ngatdlasiat atorneKarnigssåt sule
plssutsinik teknikimut aningau-
ssalersuinermutdlo tungassunik
påsineKardluarsimångitsunik u-
nigfigssaKartigissoK nålagauvfik
sule angatdlatinik ferro-cementi-
mik sanånik Kalåtdlit-nunåne a-
tugagssanik aningaussalissariaitå-
ngitsoK. taimåikaluartordle ud-
valge isumairarpoK ajornartorsiu-
tit taineKartut imåitussut, aitsåt
erssencigsarneKarsmauvdlutik a-
ngatdlatit atordlugit misilingneri-
sigut, taimåitumigdlo udvalgip
ferro-cementimik angatdlasiat
måna tikitdlugo angatdlataussu-
nut Kissungnut sisangnutdlo taor-
tauvdlutik atorneKalersinaunig-
ssåt akerdlilerniångilå.
taimåitumik Fiskeriudvalgip a-
tautsiminerane isumaKatigissuti-
gineKarsimavoK Kalåtdlit-nunåne
ferro-cementimik angatdlasiat a-
torneKarsinaunerat påsiniarniar-
dlugo A/S SEM-SKIP, Norge, a-
tåssuteKarfigineKåsassoK soKuti-
gingnigsoralugo angatdlåmik Ka-
låtdlit-nunåne misiligtagagssamik
sananigssaminik.
angatdlatip sananigsså umiatsi-
aliorfiup akilisavå, angissuseKå-
savdlunilo pisatsersorneKåsaoK
Kalåtdlit-nunåne aulisarnigssa-
mut umiatsialiorfiup nåmagtuso-
rissånik. taimåitumik udvalgip a-
ngatdlatip årnigssunigsså ingmi-
kut piumassaKarfiginiångilå, angi-
ssusilernigssåle pisatsersornigsså-
lo umiatsialiorfingmut tuniutdlui-
narniardlugit, tåssame påsinia-
gagssaungmata angatdlatit ferro-
cementimik sanåt sananeKarnerat
KanoK akeKarnersoK åmalo Ka-
låtdlit-nunåne KanoK. atorneicarsi-
nautiginersut måna tikitdlugo
KGH-ip angatdlataisa sananeicar-
nigssainut piumassarineKartut nå-
magsisimångikaluardlugit.
tamånalo Fiskeriudvalgip Kinu-
teKarneratigut KGH-ip 29/11-73
agdlagkatigut A/S SEM-SKIP,
Norge, sågfigisimavå aperKutiga-
lugo umiatsialiorfik soKutiging-
ningnersoK angatdlåmik Kalåt-
dlit-nunåne misiligtagagssamik
sananigssaminut.
A/S SEM-SKIP-imut agdlagka-
me OKautigineKarpoK sananigsså
umiatsialiorfiup akilisagå piuma-
ssarineKardlunile angatdlatip
nautsorssutaussut erssernigsut tu-
ngavigalugit aulisariutigssatut a-
toriåinartut (pilerssårusiair, titar-
tagkat, angatdiånera, piniutit re-
jerniutit, atortut avdlat, pisatser-
sornera il. il.) 19,9 bruttotons
migss. angissusiligtut sananenar-
nigsså sujorKutdlugo Den Konge-
lige Grønlandske Handel isuma-
KatiglssuteKarfigineKésassoK piv-
figssame aulajangersimassume a-
ngatdlåmik åtartortugssat, sordlo
ukiune mardlungne, tamatumalo
kingorna — angussaussut påsi-
ssaussutdlo tungavigalugit — au-
lajangerneKarumårtoK angatdlat
pisiarineKåsanersoK imalunit u-
miatsialiorfingmut utertineKaru-
mårnersoK avdlanut tunissagsså-
ngordlugo.
A/S SEM-SKIP, Norge, udval-
gip sågfigingningneranut akuer-
ssårpoK, 30. januar 1974-imilo
KGH-ime atautsimmeKarpoK. a-
tautsimlnerme SEM-SKIP-ip tu-
ngånit påsitineKarpoK isumaKar-
dlutik angatdlatip sananeKarnig-
sså aningaussalersinauvdlugo a-
ngatdlatit ferro-cementimik sanåt
Kalåtdlit-nunåne atorneKarsinau-
nersut påsissaKarfiginigssåt soku-
tigigamiko. isumaKatigissutigine-
KarpoK KGH-ip rejerniutit mar-
dluk 19,9 tonsit ersserKigsautait —
RAJARNIAK’ I AMA II, 1973-
ime Kalåtdlit-nunåne atorneKa-
lersimassut — nagsiutisagai åma-
lo nalunaerutigisavdlugo angat-
dlat motorimik sumik motoriler-
neKåsanersoK, tauvalo umiatsia-
liorfiup sap. ak. mardluk migss.
ingerdlanerane pilerssårusiumik
sanåsassoK KGH-ip atugagssami-
sut aulajangerniarfigisinaussanik.
tamatuma saniat.igut KGH-ip
Kalåtdlit-nunåne angatdlåmik
ferro-cementimik sanåmik sana-
ssoKarsinaunigsså pivdlugo A/S
BRANLARCO, Godthåb, atåssu-
teKarfigisimavå, atautsimlnerme
tåssane KGH-ip ersserKigsåussu-
tigisimavå Fiskeriudvalgip aula-
jangeratdlarnera misilingneKarér-
tinago nålagauvfik sujunersorsi-
mavdlugo angatdlatinik ferro-
cementinik sanånik aningaussa-
lérKunago. tåssalo KGH-ip tu-
ngånit påsitineKarpoK angatdlat
diatit ferro-cementit sananeicar-
nigssånut peKatausinåungineK,
A/S BRANLARCO-lo sujunersor-
neKarpoK erhvervsstøtteudvalge
iliniartitaunermutdlo udvalge a-
tåssuteKarfigerKuvdlugit påsini-
aivfigalugit aningaussalisinauso-
ralugit. taimåitordle KGH-ip tu-
ngånit påsitineKarpo Kangatdlat
ferro-cementimik sanåK atugari-
neKarsinaussoK — KGH-imit sa-
naortorniartut pilerssårusiamik
erKartorneKartutut itumik inger-
dlåssinigssamik soKutigingnigpa-
ta.
SEM-SKIP-imit BRANLARCO-
mitdlo nalunaerutigineKarpoK „a-
ngatdlat misiligut" Farsundime
SEM-SKIP-ip sanåsagå Nungmilo
sananeKåsångitsoK. kigsautigine-
KarpoK angatdlat sånavingmit sa-
nanermik sungiussisimassumit sa-
naneKåsassoK. suleKatigingneK
BRANLARCO-p SEM-SKIP-ivdlo
akornåne ingerdlåneKalersimang-
mat erKarsautigineKarpoK — mi-
silinikut påsineicarpat angatdlatit
ferro-cementimik sanåt Kalåtdlit-
nunåne aulisariutitut nalerKutu-
ssut — BRANLARCO pissaria-
KartitsineK tungavigalugo sanaor-
tulerumårtoK.
Kalåtdlit-nunåne imamik imavdlo
umassuinik ilisimatut 1973-ime
misigssuinitik pivdlugit nalunae-
rutaisa ilagåt åtånik misigssuineK.
åtåt misigssorneKartut 700-uput.
tåukua 60 procenté åtåvaråuput
1973-ime New Foundlandip ernå-
ne piarKiaussut, 33 procenté ukiu-
nik 1—4-nik pisoKåussuseKarput,
7 procentlnaitdlo inerdluarsima-
ssuvdlutik.
åtåt misigssorneKartut tamåko
Avangnåne pissåuput — tåssa
K’eKertarssup-tunuane, Umånap
erKåne Uperniviuvdlo ernåne.
åtånik agdlagtunigdlo taima mi-
sigssuinerme åtåvarxat amerdla-
nerpaugajugput. taimåitumik ili-
simatut aperKutigåt åtåt utorKait
Kitåta Kernane kujatånilo pissau-
nerussarnersut. ilisimatut nang-
mingneK pasitsåusimavåt taimåi-
nginguatsiartoK, onardlutigdlo a-
perKut tamåna ersserningneru-
ssumik akissutigssarsiorneKartug-
ssaussoK 1974-ime misigssuinerti-
gut.
New Foundlandip erKåne piar-
Kissarfingne åtåt pissarineKarsi-
nunavtine sårugdlit aulisarneKar-
talernerånit piniutigalugit atu-
gausimassut tåssåuput aulisaut
ningitagkatdlo. OKartariaKardlune
tåuko nåmagalugit atugaujuarsi-
massut avdlanik sianigissaKångi-
neK pissutaussunut ilauvdlune.
sulime uvdlumikumut agdlåt a-
tugaunere angnikigissagssaunatik,
nauk taimanikut atugaussunit nu-
tauliaunerussut atugauleraluar-
tut.
ukioK 1948 aussalernerane dan-
skit aulisartuisa ilait umiarssuår-
Kanik taimanikut nunavtine au-
lisartune angatdlatigineKångitsu-
nik angatdlateKardlutik tikiput,
misiliartortungoK. aussardlo tåu-
na Kangerdlugssup påvane nu-
navtine bundgarnit sujugdlersari-
gunagåt ikuneKarput. sivikikalua-
mik atornerine pissaKautigineKar-
sinaunere påsineKardlutik.
ukiume tugdlerme upernalerne-
ratigut aulisartoK EsbjergimioK
Christian Venø Nup erKånut
nautitaussut ukiumut 150.000-
iuput, 1973-imile tasamane pissa-
rineKartut 130.000-inåuput. Nor-
gemiut Canadamiutdlo kisimik
New Foundlandip erKåne puissi-
niartarput.
åtånik pissarineKartunik misig-
ssuinertigut påsiniarneKarpoK pi-
arKiorfine pissagssat kigdlilersu-
gaunerat Kalåtdlit-nunåne pini-
arnermut KanoK suniuteKarner-
SOK.
U. Kr.
savalingmior-
miut nunavta
erKåne
aulisarnerat
Dansk Fiskeritidende agdlagpoK
åma Danmarkime kapisigdlit tu-
nineK ajuligkat amerdlaKissut, i-
låtigut savalingmiormiut pissa-
mik amerdlanerssåinik Dan-
nangmineK umiarssuårKaminik ti-
kipoK pujortulérKanik mikissunik
bundgarnerssutink nagsataKar-
dlune. kinguningualo Nup kanger-
dluane Kapisilingne bundgarnit
mardluk ikutdlugit. naluneKångi-
laK taimanikut Nup kangerdlua
sårugdligpagssuaKartoK. taimåi-
tordle ilåtigut uivssumissutigi-
neKarpoK bundgarnit pissaKaru-
jugssuartarmata.
taimailivdlutik sårugdlingniar-
nerme piniutit nutåt nunavtinut
erKuneKarput, påsineKaramigdlo
aulisartunut iluaKutaussumik pi-
ssaKalertutausinaussut Nup erKå-
nit autdlarnerdlutik sinerissame
bundgarnerssorfiusinaussunut ta-
manut siåmarput aulisarnerup su-
jumukardluautigissånik. uvdlume
sule pingåruteKarput pingitsorne-
Karsinaunatigdlo, kisiåne ilånéri-
ardlune bundgarnerssorneK kapi-
silingniarnermit ingiarneKartaler-
poK. tamånalume pissusigssamisu-
ginarunarpoK. Ib.
markimut tunississartut pissait.sa-
valingmiormiut tuniniaissartue o-
Karsimåput kapisigdlit mingneru-
ssut tuniuminarnerussut pisissar-
tut akikinerunere pivdlugit piu-
manerusimangmatigik.
OKautigineKarportaoK savaling-
miormiut angnertumik nunavta
erKåne rejerniarnermik ingerdla-
taKalersimassut. kutterit rejerniu-
taisa ilåt nunavta kimut sineriåta
erKåne aulisartoK, „Oknin“ julip
ingerdlalernerata tungånut reje-
nik primanik 122 tonsinik tulåu-
sserérsimavoK. nauk rejet avåmut
tuninerine aké nåkarialårsimaga-
luartut sule iluanårnardluartu-
ssut oicautigineKarpoK. savaling-
miormiut nunavta erKåne pissait
tunitsivigssaileKinångitdluinar-
simåput Europap angnerssåne pi-
siumåssuseK angnertujungmat pi-
ngårtumigdlo Frankrig Belgialo
agsut pisiortorumasimåput.
månarpiartaoK savalingmior-
miut nunavta erKåne Kagssuser-
sordlutik angnertungåtsiartumik
sårugdlingniarput tarajortigå-
ngortitagssanik. ilaisa Tunup ava-
tåne taimatut KagssusersorneK
misiligtarsimavåt pissaKarpat-
dlårtaratigdle sikorssuaKarpat-
dlårnera perKutigalugo.
akerd/iussutsimik takutitendngniartut
tingerdlautåinagdlit åssilissamTtut mardluk „Fri" (ungatdlek) åma „Spirit of Peace" 1973-ime Maneragssuarme franskit
atomimik misilivdlutik Kaertitsilerssårnerånut akerdliunertik takutiniardlugo Kaertitsivigssåta Kanitånut ingerdlaordlutik
Tahitip erKåne åssilissat.
åtånik misigssuineK