Atuagagdliutit - 21.08.1975, Side 11

imåingilaK kalåtdlit
nangmingneK ajoKuteKartut
ilisimatutut misigssuinermut sujulerssuissoK Anders
From, socialforskningsinstituttet, folketingimut ilau-
ssortamut Lars Emil Johansen-imut akissutimine:
folketingimut ilaussortaK Lars
Emil Johansen AG-p itisilerissu-
tåne 25. juli socialforskningsinsti-
tuttip naidtertitåne „Kalåtdlit-nu-
p-§ne inuiaKatigit ajornartorsiu-
tait“ inernertut påsissanut OKau-
siliugkat ilait såssutarisimavai
(tamåkinerussumik atautsimut e-
KitsineK nalunaerutip imånik AG-
me nr. 24-me naKisimavoK, 19.
juni 1975). isumaKarpoK misigssu-
inerit inernerisa ilait kalåtdlit
nangmingneK misigissartagkamig-
tut ilisimassåinut akerdliussut,
ingmikutdlo isumaKarpoK, nalu-
naerut kukuvdluinarsimassoK, i-
nernilineKarneragut, „politikerisi-
ntassaK anguniagkame tungaisigut
kukusimångitsoK, kisiåne ardla-
ligpagssuartigut nåmagtumik a-
ngussaKarsimanane“.
nalunaerutip inernilersorneri-
nut oKausiussunut akissugssau-
nerpåtit itisilerlssutigalugo ag-
dlauserissamut OKauseKatsiarnia-
faluarpunga. tåssame imåisori-
nginavko uvagut nalunaeruterput
Lars Emil Johansenivdlo issiging-
ningnera måna tikitdlugo suju-
nigssamilo Kalåtdlit-nunåne poli-
tikerissagssap ingassagssuarmik
akerdlerlssutexartut, taimåitu-
naigdlo isumaKarpunga, uvagut o-
Kauserissavta ilait imaisigut påsi-
simagai, uvagut erKarsautigisimå-
ngitdluinagkavtinik.
sujugdlermik malungnardluar-
Pok atautsimut issigalugo, Lars
Emil Johansen-ip oxauseK politik
angnertunerujugssuarmik isuma-
Kartikå uvagut isumagititavtinit,
taimåitumigdlo imatut issikoKa-
lersitsivdlune sordlo socialforsk-
ningsinstitutip inåssutigigai Kav-
dlunånut akuliunigssaK, sume i-
nungorsimanikut akigssausersu-
gaunigssaK, kalåtdlit EF-imut i-
laussortaulernigssåt, kalåtdlit u-
Lasiulernigssamut avdlanutdlo a-
kuerssissutinut suniuteKånginerat
il. il. . uvanga isumaKarpunga na-
lunaerume ersserKigsoK, sujuner-
tarissarput tåssaussoK angnikine-
falårssuaK erssersiniarigput: tå-
ssa kalåtdlit ineriartorneråne pi-
ssutsit Kimerdlorniardlugit, tor-
Kaissumik suniutexartut kalåtdlit
inugtaussut inugtut atugkamikut
PigssaKarniarnikutdlo inunerånut,
Pingårtumik inugtut ajornartorsi-
utit sarKumertarnerånut. taimåi-
turmk inernerititarput atautsimut
eKitertitsivoK piviussunut takug-
ssaunerussunut: igdlugssaKarniar-
nikut pissutsinut, iliniartiaunikut-
inussutigssarsiornikut- åma su-
livfigssaKarniarnikut pissutsinut
Pingårnersiordlugit taissaKarniåi-
nardlune. tåssa tamåko tungaisi-
Sut politikiusimassoK ilisarnaute-
Kartutut OKausertaligarput Kulå-
ne taineKartutigut inernilinerti-
gut.
erKumitsuliat
kalåtdlit erKumitsuliait kussanar-
tuliaitdlo pisiariumavavut. nag-
siutinåkit KanoK aké nalunaeru-
tigalugit. erninaK akilerneKartå-
såput.
Møbel- og Tæppehuset
Box 44 . 3900 Godthåb
åipagssånik ersserKigsumik u-
paruarsimavarput atautsimut i-
nernilissume politike anguniagka-
minut nalerKUtdlugo kukussusi-
masscK. ukiut ingerdlaneråne Ka-
låtdlit-nunånut politikerissap a-
nguniagagssai åssigingitsorpag-
ssuit sarKumiussorneKartarsimå-
put, kisiånile ukiut kingugdlerpåt
tikivigdlugit amerdlanerujugssuit
isumaKatigisimagunarpåt angne-
russumik sulissutiginiarneKarKUV-
dlugo Kalåtdlit-nunåne timikut
inunikut atugkat ineriartortitau-
nigssåt. tamatumalo nalåne kalåt-
dlit nangminérdlutik politikip tu-
ngåtigut aulajangissarnernut pe-
Kataunigssåt tunugdliutitausimav-
dlune. taimåitumik taimailivdlune
ukiorpagssuarne timikut atugka-
tigut ineriartortitsinigssaK politi-
kikut angnerutitauvdlune sang-
mineKarnerusimangmat taimåi-
tugssåinartut issigisimavarput su-
linivtine tåssungarpiaK tungassut
misigssorumavdlugit KanoK tamå-
na suniuteKartigisimanersoK inug-
tut ajornartorsiutit pilersarnerå-
nut. soruname ukiune kingugdler-
påne pissoKarsimavoK, 1970-ivdlo
migssånit imailersimånguatsiar-
poK Kitiulersimavdlune Kalåtdlit-
nunånut politikime kalåtdlit
nangminerssornerulernigssåta pi-
lersitaunigsså, sordlo Lars Emil
Johansen agdlagtoK, „periarfig-
ssisavdluta inuiaKatigigtut inu-
nerput ilusilisavdlugo uvagut
nangminen pissariaKartitavut pe-
riarfigisinaussavutdlo najorKuta-
ralugit". anguniagaK tåuna Kitiu-
ssutordluinaK issigisagåine, tauva
uvanga isumaKatauginarsinauvu-
nga, måna tikitdlugo Kalåtdlit-
nunånut politikerissåkut amerdla-
Kissunik angnertoKissunigdlo ku-
kuneKartarsimavoK, taimailivdlu-
nilo nipeKarsinaut'dlune, uvagut
inernilinerput, måna tikitdlugo
politikeriusimassoK „nåmagtumik
angnertussusilingmik ingerdlåne-
KarsimångitsoK". kisiåne, sordlo
CKautigineKarérsoK, nangminer-
ssornerulernigssamut tungassut
misigssuinivtine inernilinivtinilo
tunga vigisimångilavut.
tauva imåinerarneKarsinauvoK,
taimailiorsimassariaKaraluartu-
gut, nalunaeruterput uvdlume Ka-
låtdlit-nunåne pissutsinut atåså-
pat piviussumik. taimåikaluartoK
Kularungnaersimångilanga angu-
niagkat akornåne angnertuvigsor-
ssuarnik akerdleringneKarsima-
ssok 50-ikune 60-kunilo timikut
atortugssatigut Kalåtdlit-nunåta
piorsagaunigssånut tungassutigut
anguniagkatigutdlo, sordlo Lars
Emil Johansenip avdlatdlo amer-
dlanerussut isumaKatauvdlutik a-
nguniagarissagssatut sujunigssa-
me pingårnerutitåunut: nangmi-
nerssornerulernigssaK inuiagtut-
dlo ingmikut ineriartornermut.
pissutsit ima issigåka angneru-
ssumik sangmineKarsimassut ti-
mip pisigut suliatigut måna tikit-
dlugo pilersiniarneKarsimassut
Kalåtdlit-nunåne nunat kitdlit i-
nussausiata atulernigssånut pissa-
riaKartut —tåssalo tåssunga OKar-
pugut, angussat angnertusimassut,
kisiånile sule amigauteKangåtsia-
Kalutik. ilåtigut pilersitsiortorne-
rup kingunerisimavdlugo kalåtdlit
amerdlanerujartuinartut, avdla-
tutdle inoKatigingne nutåne ator-
tut periausiat KanoK inersoK ku-
lånit issigissutut Kimerdlorsinåu-
ngoråt, taimåitumigdlo pissusig-
ssåinåtut piumassaKalerdlutik su-
junigssame Kalåtdlit-nunåne po-
litikiussumut angnerussumik pi-
ngårnerussumigdlo suniuteKaler-
nigssartik. taimåitumik nangmi-
nerssornerulernigssamik politik
KitiulersimavoK. ukiune kingug-
dlerne OKatdlinerup takutisimavå,
nangminerssornerulerneK erKune-
Karpat ilimagineKardluarsinau-
ssck pingåruteKartutigut ardlalig-
tigut politik avdlångortineKartug-
ssaussoK — sume inungorsimaneK
najornutaralugo akilersugauneK,
EF-imut ataneK åma augtitagssar-
siornikut uliasiornikutdlo akuer-
ssissuteKartarnikut politikikut.
avdlatigutdle nangminerssorneru-
lerdlune ingerdlatsineK najornu-
tagssanik piorérsunik najornuta-
Kardlune sulerKigtugssauvoK, er-
Koriarparalo ardlaligssuartigut
aulajanginernik inissoKartaru-
mårtoK, uvdlume Kalåtdlit-nunå-
ta ministeriaKarfiane aulajangi-
ssarneritdle åssinginik nangitsi-
ssunik. matumuna ilåtigut ernar-
sautigåka igdluliortiternerit, inu-
ssutigssarsiutinut aningaussaler-
suinerit, atuarfeKarfingmut tu-
ngassut angnerussunigdlo ilinia-
gaKarnigssamut tungassut. agdlåt
agssortussutaoKissup tungåtigut i-
nungnik nugtertitsissarnerup eKi-
teriniarnerup tungåtigut Kula-
rungnaersimångilanga, nangmi-
nerssorneK ingerdlatsinerup aula-
jangersarsinaunerai aulajangigkat
avdlaussut ministeriap aulaja-
ngertagainit. tåssalume tamåku-
natigut aulajangertagarpiait tå-
ssausimåput inuiait kalåtdlit i-
nugtut atugkamikut pigssaKarni-
arnikutdlo atugaisigut aulajangiv-
figineKartartut. taimåitumik imåi-
soråra tungaviussutigut uvagut
nalunaeruterput Lars Emil Johan-
senivdlo isumai angnertumik ag-
ssortutungitsut. nangminerssorne-
rulernertaoK ineriartortitsinikut
politikeKåsaoK, tåussumalo politi-
kerisa agdlåt neriutigårput social-
forskningsinstitutip nalunaerutå
najorKutagssatut atortarumåråt,
pissutsit ilåinik tikuartussinere i-
luaKutigineKardlutik atorneKarsi-
naussutut.
Lars Emil Johansenip itisileri-
ssutine naggaserpå mardlugsung-
nik aperKuteKardlune atautsimut
akineKarsinaussunik. aperivoK:
„imåisimagpat „politik ingerdlå-
neKarsimassoK" ajoKuteKångigpat,
tauva uvagut kalåtdlit ajoKute-
Karsimåsaugut? danskingornigssa-
mut pikordlugpatdlårsimanerpu-
gut?“ — nangitdlunilo: „Kalåt-
dlit-nunåne misigisimassarput
kulturikut aporåunerusimångig-
pat, tauva tusarusungnaraluarpoK
kulturikut aporåuneK sunersoK."
tåssunga akissut unauvoK, soru-
name kiavdlunit takusinaugå Ka-
låtdlit-nunåne kulturikut aporåu-
neKarsimassoK. kisalo erKorpoK
1960-ikune inugtut atugkatigut i-
lungersunartut ajornartorsiutauli-
vigsimassut sordlo imigagssamik
atornerdluinerit, pinerdlungniar-
nerit tarfinarniarneritdlo. nalu-
naerutivtine uparuagarput unau-
vok, erKordluartugunångitsoK kul-
turikut aporåuneK kisiat pissuti-
niåsavdlugo torKåinartumik pine-
Kartitdlugit inugtut ajornartorsiu-
tit. sumik malungnartoKångilaK,
Kalåtdlit-nunåne inugtut ajornar-
torsiutit malungnarnerussartut i-
nungne kulturikut aporåunermik
misigissarnikut ilungersorneru-
ssune, sordlo inungne ukunane,
méraunermingne agdlilerner-
mingnilo piniartoKarfingne peror-
simassune månalo igdloKarfingne
sulivfigssuarne sulissussune. kisi-
åne kulturikut aporåuneK pilersi-
mavoK pissutigalugo Kalåtdlit-
nunåne nåmagsineKarsimangmat
ukiune ikigtunguane angnertOKi-
ssumik teknikikut aningaussarsi-
ornikutdlo avdlångortiterineru-
jugssuaK, isumaKarpugutdlo taima
avdlångortiterincK nangmineK —
angnerussumik mingnerussumig-
dlunit kukunertai amigautailo i-
lagititdlugit — pissutaussarsima-
ssut amerdlasutigut. alianartunik
inuit akigineKarnerånik takussu-
tigssanut Kalåtdlit-nunåne taku-
neKarsinaussarsimassune. avdla-
tut OKautigalugo: ajornartorsiutit
inuiaKatigingne kikunilunit pi-
ngitsornaviångitdlat, ineriartortit-
sinermik taima sukatigissumik
Kalåtdlit-nunåne pissutut nåmag-
siningniarfiussune. taimailivdlune
Lars Emil Johansenip aperKutåta
åipå akineKarportaoK: någga isu-
maKångilagut „kalåtdlit nang-
mingneK ajoKuteKartut" — aker-
dlianigdle! kalåtdlit ukiune ki-
ngugdlerne 20—30-ne OKimaitsu-
nik nangmagagssanik ilungersor-
titausimåput amerdlaKissunik, i-
nuiaKatigingne avdlane åma pi-
ssarsimassunik teknikikut ani-
ngaussarsiornikutdlo ineriartorfi-
usimassune, kalåtdlitdlo ilait tai-
ma pissunut periauseKarsimåput
nalerKiitungorsarnermut ajornar-
torsiornerit erssiutåinik nunane
avdlane inuit taimatut erssiutilig-
tarpiaisut itunik (tåukununga ilå-
r.gutdlugo Danmark) — imerpat-
dlårneK, pinerdlungniarneK il. il.
taima ajornartorsiutit Kalåtdlit-
nunåne avdlaningarnit akuliki-
nerussutut sarKumertarsorinar-
mata tamåna pissuteKångilaK ka-
låtdlit ajornerunerånik; kisiåne
pissutauvoK sukasorujugssuarmik
— imaKalo tamatigut OKimaeKati-
gigsaugångitsumik — ineriartor-
titsinermit såssutarissausimang-
mata avdlanit angnerussumik
akiorniagagssaKardlutik.
erKarsaut KitiuvigsoK social-
forskningsinstituttip nalunaeru-
tånitoK unarpiauvoK: kalåtdlit
ineriartornermut periauseKarsi-
måput inuit avdlåtaoK periause-
Kårnigssåitut taima nåpitaKarsi-
magaluarunik, sumigdlo malung-
nartoKångilaK isumaKarnigssamut,
sujunigssame Kalåtdlit-nunåt
nangminersornerussumik inger-
dlatitaulerpat ajornåsanersoK i-
nuit inugtut inuneråne kulturi-
kutdlo inuiaKatigit ingerdlavdlu-
artut pilersinigssåt.
Anders From
ass. forskningsleder
ved socialforsknings-
instituttet.
Godthåb Betonvarefabrik
har følgende varer på lager:
15 cm. x 100 cm. G.T. rør.
20 cm. x 100 cm. G.T. rør.
25 cm. x 100 cm. G.T. rør.
30 cm. x 100 cm. G.T. rør.
100 cm. x 50 cm. x 8 cm. brøndringe.
100/60 cm. x 50 cm. x 8 cm. brøndkegler.
Brøndsten.
Stigetrin.
Nanortalik Grøftebundselementer.
50 cm. x 50 cm. x 5 cm. fliser.
50 cm. x 50 cm. x 8 cm. fliser.
Alle normerede varer er stikprøvekontrollerede og godkendte
af betonvarekontrollen.
Ordrer ekspederes omgående.
Ring venligst til vort lager på tlf. 2 16 94, eller skriv til
Godthåb Betonvarefabrik, box 241, 3900 Godthåb.
Grønlandske Frimærker
Vi køber alle fejlfri frimærker fra Grønland -4- polarbjørnen
til 30 pct. af pålydende. Afregning følger omgående. Filateli-
Service, postbox 141, DK-9800 Hjørring.
Godthåb kommune - Grønland
Bolig- og Socialchef
I forbindelse med kommunens overtagelse af det statslige
kæmnervæsen opslås en stilling som bolig- og socialchef til
besættelse pr. 1. januar 1976 — eventuelt før.
Ansøgere forudsættes at have et sådant praktisk og teore-
tisk grundlag at de sammen med de nuværende ledere i bo-
ligkontoret, socialkontoret og arbejdsmarkedskontoret kan
forestå den overordnede ledelse af dette forvaltningsafsnit,
der omfatter ca. 35 personer.
Ansøgere må endvidere selvstændigt kunne varetage den
overordnede sagsbehandling og kunne udfærdige oplæg til
kommunalbestyrelsen i sager indenfor bolig- og socialom-
rådet.
Stililngen forventes godkendt med en løn svarende til den
grønlandske tjenestemandslovs 31. lønramme, hvor begyndel-
sesløn/slutløn for tiden andrager for hjemmehørende kr.
87.917,95/97.994,53 og for ikke hjemmehørende kr. 100.807,95/
112.362,53 årligt — eller med en løn svarende til overenskomst
mellem staten og den pågældende fagorganisation.
Ansøgninger bilagt afskrift af eksamensbeviser og anbe-
falinger m.v. indsendes senest den 20. september 1975 til:
Godthåb kommunalbestyrelse . 3900 Godthåb