Atuagagdliutit - 21.08.1975, Qupperneq 13

- sujunigssavta årKingnigsså-
nut akuliusimassariaKarpugut
Martha Labansen, Kalåtdlit Inusugtut AtaKatigit su-
julerssuissoKarfiånérsoK OKarpoK. uvanilo oKaiugtu-
arai KIA-p sujulerssorneKarnera iliuserissartagailo
Sisimiut avatåne uliasiorniardlu-
misigssuissut autdlarterugtor-
Put, igdloKarfingmilo tamåna å-
ssigingitsunik isumaKarfigineKar-
Pok. Martha Labansen, 25-nik u-
kiulik Kanigtukut Sisimiune nu-
PaKarfigissamine sulingivfeKar-
dlune tikerårsimangmat issornar-
torsiorneKardlunilo nersualårne-
KarpoK. Martha Labansen tåssau-
v°k Kalåtdlit Inusugtut Ataaati-
Sit ministereKarfivtinik uliasiu-
lernigssamut kisermåussissutinik
tuniussissoKarnera patsisigalugo
Wguainerme pissortaussoK. kater-
ssortarfingme tamanut angmassu-
Paik atautsimititsinerme pineKar-
dlune akiuinigssaminut periarfig-
ssarsivoK. atautsiminerup kingor-
Pa AG-p Martha Labansen OKa-
^Katigå:
— Kalåtdlit Inusugtut Ataaati-
Singne sulinivsine iliuseKartar-
Pivslnilo sunukua anguniarpisi-
gik?
— suliagssavta pingårnerssaråt
Paitsugagssåungitsumik isumer-
tarnigssaK åmalo kalåtdlit inusug-
tut Danmarkimitut erssenrigsai-
vigisavdlugit Danmarkimlnging-
PPata iliniagaKariartuinardlutik
kisiånile nunavtlnut atåssuteKar-
Pertik åtåtuinartariaKarmåssu-
taoK — uvane ilaKutanut atåssu-
teKarneK kisiat eraarsautigingila-
ra- pingåruteKardlulnarporme ka-
låtdlit inusugtut iliniagaKarérner-
hiik kingornagut nunavtlnut ute-
runik InugtaoKatigit ingerdlane-
rånut nålagkersuinlkutdlo inger-
Ptautsimut kinguartornatik isersi-
Paunigssåt. nåmangnaviångilarme
Ptorfingnut ima imalo amerdlati-
Sissunut ima imalo amerdlatigi-
Ssut iliniartisimåsavdlugit taimai-
kvdlunilo inugtaoKataussungorti-
Pimåsavdlugit pitsaussut. åmå-
taordle puiortariaKångilaK nålag-
kersuinikut isumersinaunermik
PissariaKartitsinigssaK — patsisi-
Salugo nålagauvfik nunavtine su-
ksitsissut angnerssaringmåssuk.
PingåruteKartuvoK ioraiginarane
'sumersinauneK, åmalo nangmi-
neK kisime pivdlune iliniartaria-
PångilaK iliniartariaKarpordle
'PugtaoKatigingnit kalåtdlinit a-
tordluarneKarsinaulerumavdlune
PPaalo suliumavdlune nunavtine
PajugaKartut sulissutdlo pivdlu-
git.
Patsisigissat puiorneKarput
imåinginerdlune Kalåtdlit Inu-
Sugtut AtaKatigit danskit avisine
°katdlisauvatdlårtut Kalåtdlit-
Punåt atautsimut issigalugo avisi-
116 agdlauserissaussarneranit?
— uvagut nangmineK nåkutigi-
sinåungilarput danskit avisisa Ka-
Pok angnertutigissumik agdlause-
risaneråtigut. sordlo avisit ulia
Pivdlugo ilioriautsivut tupåt-
Plangnartuliatut sarKumiupait
Puiordlugitdlo pissutigissavta su-
Perijsa agdlauserinigssait. uvagut
PpPgmineK piumanerugaluaitår-
t'Pt kalåtdlit avisisa isumavut
SaPKumiutisagpatigik, kisiåne ki-
avdlunit nalungilå AtlantikoK
avigsårutigititdlugo KanoK ajor-
PpkusortigissoK atåssuteKaKati-
gtngnigssaK.
, taimatut Kalåtdlit-nunåne
P'ssutsit pivdlugit oKauseKartar-
aek ilioriauseKartarnerdlo, måssa
‘PuiaKativut Kimagsimagaluardlu-
SmåtaoK tunuleicutaKartitdlu-
issigissariaKarpoK, uvagut —
assa Danmarkiminer^iut pissuti-
gerpiardlugo — periarfigssaica-
ravta påsissutigssanik pisinauv-
dluta Kalåtdlit-nunånut apusimå-
ngitsunik, sordlo åssersutigalugo
ulialerinermut tungassunik. isu-
magisinausimagaluarpavut påsi-
ssutigssat tamåko Kalåtdlit-nunå-
nut apunigssait, kisiåne pivfigssaK
nautsorssutigalugo sulissariaKar-
pugut avdlatutdlo ajornartumik
nangmineK KanoK ilioriauseKarta-
riaKardluta — imaKa kalåleKati-
vut ingiåinardlugit. tamåna ajor-
nartorsiutauvoK uvagut nangmi-
neK arajutsisimångeKissarput, tal-
måikaluartordle isumaKarpunga
ilioriauseKarsimagatdlartitdluta
måna amerdlanerussut uliamik a-
perKutinik OKatdliseKarnerulersut
ilioriarsimångikaluaruvta iking-
nerussut OKatdlisisagaluardlutik.
isumaKarpunga mianerssutigissa-
riaKartOK ajornartorsiutit puiu-
nginigssåt una angnerutinago a-
perKut taimåitugssaunersoK —
Danmarkime kalåtdlit inusugtut
ilioriauseKartartugssaunersut tai-
mailiortugssåunginersutdlunit.
årKigssussamik iiiortåsaugut
— nautsorssutigisimavisiuk Kalåt-
dlit-nunåne ilioriautsivsinut tai-
ma akerdliussoKartiginigsså, sor-
dlume taimåisimassoK?
— sujugdlermik neriutigisima-
varput politikerivta tamåna piv-
dlugo isumåt sunersinaugigput.
pissortat isumaKarfigingningnerat
uivssumissutigingilarput. misigisi-
mavarputdle inuiaKativta ilarpag-
ssuisa tapersersoråtigut, agsu.tdlo
iluaKutauvoK taima misiginerput.
— uvavtinut malungniunerpau-
ssok unaugunarpoK ilioriauseKar-
nerput kinguneKarsimångingmat.
tamatuma agsut nikatdlortipåti-
gut. kisiåne ulialerngunerup påsi-
tipåtigut agsut årKigssussauvdlu-
artumik suleriauseKartariaKartu-
gut nålagauvfiup pissaunera aki-
orniartitdlugo, tåuname uvavtinit
pissauneKarneruvoK.
— årKigssussivdluarneK KanoK
ltOK?
— påsisimavarput kingusinår-
patdlåluatsiartartugut Kalåtdlit-
nunånut pingårutilingnik sangmi-
ssaKartarnivtigut, sordlo åssersu-
tigalugo ulialerinerme. taimåitu-
mik gruppinik suleKatigigsitalior-
tarniardluta pilerssårutigårput su-
liaKartartugssanik sangmissagssa-
nik åssigingitsunik, taimailivdlu-
ta malingnausinaunerulerumav-
dluta sumik pissoKarnernut — ili-
simanerulerdlugit pilerssårusior-
tartut nerrivine sut pisimassug-
ssautiniarait.
atåssuteKarneK pitsauneK
— KanoK ipa kalåtdlinut inuiaKa-
tigingnut atåssuteKarnerse?
— ardlaleriardluta misiligtarsi-
mavarput pilersiniardlugo ata-
ssuinarmik inusugtut peKatigigfi-
nut atåssuteKalernigssaK, ajorna-
kusoKaordle. kisiånile ilaussorta-
vut ardlagdlit bestyrelsitorKamilo
ilaussortausimassut ilait Kalåt-
dlit-nunånut utersimåput, taimai-
livdlutalo periarfigssaKarneruler-
pugut Kalåtdlit-nunåne inuit pit-
saunerussumik atåssuteKarfigiler-
nigssånut, åmalo måna tikitdlugo
påsingnigtartunit amerdlaneru-
ssunik påsineKarsinaunerulerniå-
savdluta.
— påsingningneK tamåna ami-
gautauva?
— påsingningneK amigautau-
vatdlångikaluarpoK — amerdla-
Kissutdle isumaKarput pissugssåu-
ngitsugut iliornigssavtinut oKau-
seKarnigssamutdlo — måna sor-
dlo pissarnivtitut.
— tamatumunga pissugssauvi-
se?
— sukutdlunit nalunaersimå-
ngilagut kalåtdlinit inuiaKati-
gingnit avigsårdluta. iliniarniåi-
nardluta Danmarkimipugut ka-
låtdline inuiaKatigingne atorfig-
ssaKalerumavdluta. taimåitumik
pisinautitauvfeKarpugut pilersså-
rutinut akuliunigssamut — suju-
nigssavta KanoK inigssånut.
— kikut sivnerdlugit OKalug-
pise?
— uvagut nangmineK ilaussor-
tavutdlo sivnerdlugit.
— tamåna ersserKigsartuarpi-
siuk?
— någga, ajornartorsiutit OKat-
dlisigissavut tåssaujuåinarneK a-
jorput uvaguvtinuinaK tungassut.
kinalunit inugtaussoK pisinauti-
tauvfeKarpoK inuiaKatigingne a-
jornartorsiutinut OKauseKarnig-
ssamut, tåssalo uvagut taimailior-
pugut. isumaKarpugut kigsautigi-
nartoK, Kalåtdlit-nunåne amer-
dlanerussut uvaguvtitut iliorta-
lernigssåt. tåssame oKatdlinikut
peKatigigdluta ernarsautit isu-
magssarsiatdlo ineriartortisinau-
vavut inuiaKatigingnut iluaKU-
taulersinaussut.
— Kalåtdlit Inusugtut AtaKati-
git danskinit inuiangnit issigine-
Karpat erssiutaussut Kalåtdlit-nu-
nåne isumanut?
— isumat åssigingneK ajorput.
isumaKångilanga tamåna pingår-
nerussoK. suliarput sujunertaKar-
poK Kalåtdlit-nunåne OKatdliner-
mik pilersitsinigssamik taimatut-
dlo kalåtdlit inusugtut Danmar-
kimitut akornåne. nuånårutigi-
ssarparput Danmarkime inuit ilait
sunerångavtigik isumaKalersitdlu-
git, Danmark sukut ardlåtigut a-
kuliupatdlårsimassoK akuliuvfig-
ssaringikaluamigut. ukiune ki-
ngugdlerne danskit inuit isumait
Kalåtdlit-nunånut avdlångorsi-
mavoK, tamånalo ilåtigut pissute-
KarpoK Kalåtdlit Inusugtut Ata-
Katigit sulinerånik. måna Dan-
markime inuit misigåt åma kalåt-
dlit ajornartorsiutinut åssigingit-
sunut aulajangersimassunik isu-
maKarsinaussut, åmalo kulturikut
inuiaussut nangminérsutut issigi-
ssariaKartut.
Kalåtdlit-nunåt åssigtngnerussunik
atugaKarfiussugssaK
— Kalåtdlit Inusugtut AtaKatigit
politikikut sumlpat?
— maligtarissagssane anguniag-
katut paragrafimipoK, sulissutigi-
niåsagigput Kalåtdlit-nunåt inuit
åssigingmik atugkamikut pine-
Karfiginerussåt (socialistisk), pi-
ssutaussordlo månangåK tamåna
maligtarissagssane anguniagkane
ilånguterérsimagavtigo unauvoK,
ersserKivigsumik issigigavtigo
inuiagtut ingmikorniarneK ingmi-
ne anguniagaunane såkugssåi-
naungmat. anguniagaKarnigssar-
dle pissariaKavigpoK. anguniaga-
ringilarputdle europamiut politi-
kikut Kutsingnerussut anguniag-
kamikut erKarsartausiat nuginar-
dlugo pisagigput, akerdlianigdle
ajornartinago Kalåtdlit-nunåne
inuiait pigerigaisa atatlnarnigssait
angnerussumik anguniagartaler-
dlugit, tåssa inuit atugkamikut å-
ssigingmik pineKariartuinarnig-
ssånik.
— politikikut partinut sordler-
nut ilauvise?
— sujunertarissatut maligtari-
ssagssane ersserKivigsumik taisi-
mavoK Kalåtdlit Inusugtut Ata-
Katigit politikikut partimut su-
mutdlunit atåsångitsoK.
— KanoK angnertutigissumik
Kalåtdlit-nunåne inuit isumåinut
sujunertarissarse maligtarissag-
ssanltoK tunuleKutaKartigisorai-
siuk?
— ilisimatutut inuiait atugåinik
misigssuissartoKångilagut inuit
isumåinik misigssuisinaussunik,
pissusiviussutdle najorKutaralugit
— inuit amerdlanerujartuinartut
artorssautigssamingnik . ajoKuser-
neKariartorput pissutigalugo Ka-
låtdlit-nunåne inugtaussut atug-
dlåt pilersitausimangmata — tau-
va isumaKarpugut taimatut angu-
niagaKarneK Kalåtdlit-nunåne
inugpagssuarnit kigsautiginartuti-
tåusassoK.
ajorpoK iliniarneK
taimaitinåsavdlugo
— Kalåtdlit Inusugtut AtaKatigit
ilaussortait ardlagdlit iliniarnertik
Danmarkime kipinardlugo Kalåt-
dlit-nunånut utersimåput nåma-
gigtaitdliutigalugulusoK iliniartit-
sineK Danmarkime ingerdlåneKar-
mat. tamåna KanoK isumaKarfi-
gaiuk?
— isumaKarpunga kigsautigi-
nartoK, iliniarnerit Kalåtdlit-nu-
nåne ingerdlåneKartarnigssait.
isumaKarpungalo nikatdlornartu-
ssok takuvdlugo sule kalåtdlinut
iliniartitsivigssat Danmarkime a-
merdlisarait. kalåtdlit inusugtut
ilait taima amerdlisainiardlune
sulianut akerdliuvfiginiardlugo
Danmarkime iliniarnermingnik
taimaititsiput Kalåtdlit-nunånut
Martha Labansen, Kalåtdlit Inusug-
tut AtaKatigit sujulerssuissuisa ila-
gåt Københavnimilo inungnik ikiui-
ssartugssatut atuartoK februarime
1977-ime inertugssauvoK nunavti-
nutdlo uterniardlune.
Martha Labansen, med i ledelsen
af Unge Grønlænderes Råd, læ-
ser til socialrådgiver i København,
er færdig februar 1977 og vender
så tilbage til Grønland.
uterdlutik. isumaKångilanga ta-
måna ajornartorsiumut iluarslssu-
tausinaussoK inusugtut amerdla-
nerujartuinartut Danmarkime ili-
niarnermingnik taimaititslnardlu-
tik Kalåtdlit-nunånut uteralisag-
pata. iliniartitaunivtigut nukig-
torsarneKartugssauvugut. nukig-
tunerulisaugut politikikut OKause-
Kartåsaguvta — sordlo nålagauv-
fik Kalåtdlit-nunånutdlo ministe-
riaKarfik akerdlilersortitdlugo. ki-
siåne tamatigut erKumaniarfigi-
ssariaKarpavut Danmarkime ili-
niagkavut sunersut, tåssa iliniar-
nerungmata europamiutut iliniar-
titsineK atordlugo. tamatuma tu-
ngåtigut Amerikame indiånerit
torratdlåiput. sordlo inatsisileritu-
tut iliniartut pissarnertut iliniar-
neK nåmagsissarpåt, kisiåne feria-
mingne kursusinik åndgssussi-
ssarput, kursusine tamåkunane
iliniartardlugit Kanga indiånerit
inunerme naleKarnerpåtut issigi-
ssartagait suliariniartardlugitdlo
KanoK tåuko naleKarnerpautitat
najorKutaralugit inatsisiliorneK
ilusilersorniarsinaunerigtik, inat-
sisiliorneK indiånerit kulturiånut
nalerKUtOK. isumaKarpunga kig-
sautiginartoK, uvagut KaKugulunit
taimaingaj agtunik sulilersinåusa-
ssugut, taimailivdluta europamiu-
tut iliniagkavut agdlisarsinauv-
dlugit — taimailiornivtigutdlo nu-
kigtorsardlugo isumarput, kalåliu-
ssuserput pingårnerusassoK.
AG alikutagssiaK
kalåtdlisut atuagagssiartåK plsanganartunik tusarnersunigdlo
imalik, alutornartunik åssiliartalik. AG-p tuniniarneKartarftne pi-
s'iagssauvoK. akia: 5 kr. erKigsivdlune unugsiuårumassune: alT-
kutagssiaK.
13