Atuagagdliutit - 17.06.1976, Blaðsíða 13

Seminåriame inernersiornerme
Ingmar Egede-p oxalugiautå
AG-p ilångupå ilmiarfigssuarme sujuligtaissup
Ingmar Egede-p iliniartitsissut katitdlutik 30 Kalåtdlit-
nunåta Seminåriåne inerneråne 5. juni 1976
OKalugiautå
Uvdlume nuånårutigingågkavnik
iliniartitsissungortut 30-nit iking-
nerungitsut inernersiorslnauvåka.
måna tikitdlugo atautsikut Kalåt-
dlit-nunåta Seminåriåne iliniar-
titsissutut inertartut amerdlaner-
ssait.
igpagssaK inertut ilåt nåpipara.
aperåra soraerumérérdlune KanoK
misigimanersoK? akivånga: uvdlut
Ua erKumitsumik imaeruput. tå-
ssame pingitsornanga suliagssae-
rupunga.
kiavdlunit angisumik nåmagsi-
niagkaminik angussisimassup tai-
fnatut imaerutorneK nalungilå.
Kåumatit pingasut Kångiugpata
kalåtdlit mérKat atuarfine suliag-
ssarse autdlartisavarse — tauva
neriorssorsinauvavse ilungersu-
n.?rtut suliagssatdlo nåmagtut ti-
gusagise.
sujunersutinik tuniniångilavse.
akerdlianigdle ajornartorsiutit ar-
dlaligssuit taigorniarpåka, ilivse
erKarsautigissariaKagkase, ilivsi-
nutdlo iluaKutausinaussut uvdlut
ingerdlanerine akiniarnigssåinut.
angnertunerussumik
atautsimortitsinen
Sut tamarmik angnerussumik ing-
rningnut ataKatigingnerat najor-
Kutaralugo issiginiartariaKarput.
isumarpagssusiméput kalåtdlit i-
noKatigit Kanon ineriartornigssåi-
nut isumausimassut. tåssunga tu-
ngatitdlugo pingårtorujugssuit
mardluk ersserKigsarusugpåka:
sujugdleK Kangale tusåmane-
KarpoK. tusarnårtariaKarparput
Kalåtdlit-nunåta Seminåriata na-
nga sujuligtaissorisimassåta 1918-
ime oKauserisimassai: provst C.
W. Schultz-Lorentzen oKarmat
kalåtdlit inuiaKatigit nangmineK
issigingningnine najorKutaralugo
sunik amigautigissaKartut:
Kamuna ilukut pissuseK
— anguniagkavtitut nivtarniarpa-
ra kalåtdlit inuiaKatigit ikiortari-
anaravtigik nangminiussusertik
nanernuvdlugo. tåssane apernut
tikiparput: ajornångila? ima ånai-
ssat amerdlatigerérsiméngitdlat
ungasigdlerérsimatigalutigdlo u-
terteriarnen ajornarsivdlutik?
tåssunga akiumavunga, kalåt-
dlit tupingnartumik ilorpiamikut
aulajaitsorssungmata. nikatdlu-
juenaut sarnumissutigutdlo tama-
tigut ilungersornertujuvdlutik.
aitsåt misigssorKigsårnårdlugit ti-
guniartarpåt sunalunit nangming-
nen kulturerissamingnut ilångu-
tagssartik. autdlaisitårsimåput
Kåinamigdle nåvanut ilivdlugo.
onariartautsit isumatdlo pisima-
vait kisiånile nangmingnen o-
icautsimingnut nalernutungorsar-
dlugit. inuiait avdlat nunarnati-
gilersimavait, kisiånile ingminer-
mingnut ilångutitdlugit. ernarsar-
tausiat tiguaisinausimavoK.
danskit angutit Kitornait, ilame
danskit åiparit Kitornait, kalåli-
ngorsagaussarput, påralugit avig-
sårsimatiniagåunginamik. Kama-
nerpiardlo, anersåkut inunerme,
takornartat iserfigisinåungisåne,
eskimutut silanåssuseK sordlanar-
poK ukiune tusintiligpagssuarne
naujartorérsimassoK sulilo tå-
ssauvdlune. måssa ilikajanerpåni-
lunit kalåtdlisut erKarsariartause-
Karnen pigåt, nunap pé kisisa er-
Karsautiginenartinagit. taimåitu-
rnik ugperåra, pissutsit iluarsåu-
nenarpata kalåliviussusen naujar-
tulerumårtOK11, taima Schultz-
Lorentzen 1918-ime onarpoK.
„Kalåtdlit-nunåt
nåparsimassoK“
Kalåtdlit-nunånut politikip suju-
nertå atortuilo, taimanikut sarnu-
mersut erssersitsiput taima suli-
niarnermik, kisiånile sugssau-
jungnaersitauvdluinardlutik. ku-
lenutserdlugo „ajungisårniarner-
mik Kalåtdlit-nunåt nåparsima-
ssok pilersiparput" (avise Politi-
ken 6. februar 1975) professor
Verner Goldschmidt OKarpon u-
kiut 50-it kingornagut:
„perKuserdlungnerit, imera-
jungnen erKumikujungneritdlo
Kalåtdlit-nunåne issiginenarsi-
nåungitdlat ingmikortutut atausi-
åkårdlugit sorssugfiginenarsinau-
ssut, sordlo såkortunerussunik
pitdlauteKartitsinikut imigagssa-
migdlunit pisernussiungnaernikut
iluarsinenarsinaussut. tamåko tå-
ssauginarumårput ilårtuinipilåt.
ajornartorsiutit tamåko erssiutåu-
put ineriartortitsisimanermut Ka-
låtdlit-nunåne inuit avigsårtorti-
kiartornerånut, taimatut pissonar-
nerane inuit amerdlanerujartui-
nartut sugssaujungnaersitauner-
mik soriarsinåunginermigdlo mi-
sigisimalersitdlugit.
ukiune kingugdlerne 50-tne i-
neriartorsimanen Kalåtdlit-nunå-
ne ingerdlasimavoK sujunertanar-
dlune ingmingnut agssortutunik.
igdluatungåne nunap pinik pig-
ssarigsårnigssan angnerton, ani-
ngaussatigut agdliartornen åmalo
teknikikut ineriartortitsinen dan-
skit najornutait najornutaralugit
angnerutitausimaKaoK. igdluatu-
ngåne åma anguniarneKarsimavoK
naligigsitsilernigssaK.
pistu pitsutdlo
ingmikuvigfiat
Goldschmidt nangigpoK:
åmalume nunap pisigut ineriar-
torneK aitsåt pisinausimavoK ava-
tånit aningaussalersorneKarnikut
ingmikutdlo ilisimavdluartunik i-
kiorteKarnikut. tamatuma kingu-
nerisimavå Kalåtdlit-nunåt ino-
Kaleriartuinarmat pisut pitsutdlo
ingmikoralugtuinarnerånik. dan-
skit pisorssuartaulersimåput, ka-
låtdlitdlo ilamerne peKataulersi-
måput nåmaginartumigdlo atar-
KinarssuseKalersimavdlutik, a-
merdlanerparujugssuitdle sapiler-
sitausimåput uvdlumilo soKutigi-
ssaerutdlutik KanoK ilioriarsinåu-
ngitsutut misigisimalerdlutik. i-
malunit sårdlo kalåtdlit ilåta o-
Kautigigå: Kanordlunit tamaviår-
tigalunilo suligaluaråine, pisinau-
ssaK tamåt piumåssuserdlo ator-
dlugit, tauva sungitsutut misigisi-
matitauneK malugiuartariaKarpoK.
tamatigut atdliujuartariaKarpoK
pissutigalugo takornartat nautsor-
ssutigissait maligtariaKarmata.
uvdlume kalåtdlit inoKatigit tå-
ssåuput inoKatigit aseroriartortut.
pinerdlungniarnerit, imerajung-
nerit, toKutsinerit, angutauserne-
rit ingminorneritdlo uvdluiname
inunermut ilaulersimåput. ilaKU-
tarit ataKatigigtarnerat sujung-
nailersimavoK, måssalo amerdla-
Kissut tamåna akiomiaraluaråt a-
merdlanerit KanoK ilioriarsinau-
natik issigingnåginartuput — tå-
ssa matumik silatinguane pissu-
nut KanoK ilioriarsinaunatik. mér-
Kat inusugtuancatdlo amerdlane-
ruj artut sumiginagaussut taima
ineriartornerup årdlerinåssusianik
ersserKigsaissuput. mérKat tamå-
ko, sordlo Margaret Mead oKar-
toK, tåssåuput „Kaertartuliat piv-
figssaK nagdlerpat Kaertugssiat".
ingmivtinut
akissugssauvfigeKatigigpugut
mérKavta ajoKuserneKartarnerat
migdlisarniåsaguvtigo, tauva på-
sinerdlungneKarnigssarput erKar-
sautiginago, imalunit uvagut
nangmineK ingmingnut atarKiner-
put ånaiumånginardlugo uvagut
nangmineK inusimanerput måna-
lo inunerput issornartorsiornavér-
sårtariaKångilarput, sordlo åma a-
vatånit pissavut issornartorsiu-
ngivigdlugit Kujarutinåsångikivut.
ukiune måkunane, tamavta
hjemmestyrip kingunerissagssai-
nik oKatdlitugut imatut ingminut
tatigitigissariaKarpugut åmalo
danskit suleKativut taima tatigi-
tigalugit ersserKigsumik issertu-
arnata oKartarsinauvdluta.
iliniartitsinermut politik ukiune
måkunane angnerussumik ujar-
dlersimavoK europamiut kitdlit
periausinut pisinaunerånutdlo pe-
riautsinik ujardlerdlune iluagteri-
arfigssamik. kalåtdlit oKausé kul-
turiatdlo anersåkutdlo kinåussusé
ukiut ingerdlassut ilåine puigu-
gausimåput imalunit nikagissauv-
dlutik.
aulajaitsortait
Kalåtdlit-nunåt iluagtisagpat,
inuit amerdlavatdlåt kulturikut
aningaussatigutdlo nåkinarpatdlå-
ratik, tauva kalåtdlit inoKatigit
pingårnerutitariaKarput. pendg-
sårtumik isumaliutigissariaKarpa-
vut, sut sujulivta ilisimassatOKait
sumiginarsimagivut. inoKatiming-
nut ataKatigigtut periauseKartar-
nerat silarssuarmutdlo avatangi-
ssimingnut periausiat kingumut
atulerKigtariaKarpavut. OKautsi-
vut atortariaKarpavut uvdluvtinut
kulturimut nalerKutungorsardlu-
git. kingumut påsiniandgtaria-
Karparput inup atautsip iluagtine-
ra ajutorneralunit tamavtinut su-
niuteKartartoK. tamavta ingmivti-
nut akissugssauvfeKarpugut.
igdluatungåtigutdlo åma nali-
lersorniartariaKarpavut piuma-
ssavutdlo, europamiumut erKar-
sartautsikut atavdluinartut pisi-
nauneranut ilisimassaKarneranut-
dlo, pissariaKartitdluinagkavtinut.
kalåtdlit iliniartitsissut atuar-
fingne ikingneruput. tamatuma
tamavta agsut ajornartorsiutigssa-
Kalersipåtigut, — mérKat anga-
jorKåtdlo, danskit taimatutdlo ka-
låtdlit. danskit iliniartitsissoKati-
vut sivikitsuinarmik månitarput,
taimailivdlune atuarfigput avdlå-
ngorartuåinartariaKardlune. ka-
låtdlit suleKatise peKatigalugit å-
malo angajorKåt peKatigalugit på-
sissariaKarparse pissugssåussuseK
akissugssaunerdlo, atuarfingme
nunagissamilo aulajaitsumik suli-
ssunerup nagsatai.
ilivse isumangnaitdlisautau-
ssugssauvuse, atuarfik iliniartitsi-
ssut pårdlagéutuaraluartut avdla-
mut sangussaKåtårneK — sangmi-
vingminut ingerdléinarnigssånut.
taima OKarpunga avigsårusersui-
niarnanga. tamåko nåmaKaut.
danskit iliniartitsissut atorfigssa-
Kartipavut. tåuko peKatiginagit a-
tuarfiup suliagssai pingårnerit nå-
magsineKarsinåungitdlat. igdlua-
tungåtigutdle isseKarfigissariaKar-
parput avdlatut ajornartumik pi-
ssutsit taimåitut ajomartorsiuti-
gilersitåt.
pivdluarnarnerungårtoK
kinamioK taigdliortoK OKarpoK, a-
perineKardlune silarssuarme suna
pivdluarnertut angnerpåtut issigi-
gine:
arnångup erinarssornera tusar-
nårdlugo,
KåKamit atilersitdlune,
angerdlamut avKutigssaminik a-
pererérsimavdlunga.
uvdlume ajornakusoKaoK Ka-
låtdlit-nunåne mérKat endgsisi-
mårfigssaKartiniarnerat, sut ta-
marmik sukasorujugssuårmik av-
dlångoriartortut, kulturitdlo mar-
dluk inuit tamavisa sunerartar-
titdlugit.
ilivsinut kigsautigåra, kulturi-
nut tåukununga ilisimangning-
nerse påsisimassaKarnersilo ator-
dlugit imatut piginaunise atoru-
mårise. imatut Kalåtdlit-nunåta
sujunigssåne ikårtarfiliortungor-
dluse. sumut ingerdlåsassoK ilivse
aulajangisavarse.
sulinigssavsine iluagtitsivdlusilo
pivdluarise.
Ingmar Egede.
Rektor Ingmar Egede holder sin første dimiss'ionstale som leder af
Grønlands Seminarium.
Rektor Ingmar Egede inertunut rektoritut oKalugiarKårtoK Kalåtdlit-nunåta
Seminåriåne.
Til vore kunder
Vi beklager at måtte meddele, at vi på grund
af vanskeligheder ved at skaffe kvalificerede
teknikere til vor kontormaskineafdeling indtil
videre må opgive at udføre reparationer på
andre kontormaskiner end: NCR bogførings-
maskiner, IBM skrive- og diktérmaskiner, 3M
kopimaskiner og Citizen elektronregnere, som
vi repræsenterer på Grønland
Electronic Arctic
13