Atuagagdliutit - 21.04.1977, Blaðsíða 25

atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartar
kfkunut atavugut?
Danmarkime iliniartitsissut peKa-
tigigfiata autdlartitarissartagaisa
ilåt iliniartitsissoK Hans Kram-
beck uvdlune måkunane atåne
atsiortunga AKigssiaK Møllerivdlo
At.uagagdliutine nr. 3-me 1977-
ime agdlautigissarput pivdlugo o-
rutdluteicardlune ulåputeKangåt-
siaKaoK AG nr. 10-me, ilåtigutdlu-
me agdlautigissarput asule måku-
lutåinartut. taisimavdlugo.
uvane agdlautigimagkavne
Krambeckitut inuit inuiait ilusig-
ssåine avdlaulårlumik isumagdlit
åmut issiginiarssarisångilåka,
angnerussumigdle navsuiauteKå-
savdlunga sok kalåtdlit peKatigig-
fisa ingmingnut Kaningneruler-
nigssåt pingårtisimagigput. su-
jugdlermigdle Krambeckip CKau-
senautai OKauseKarfigilåsavéka:
„Danmarkime iliniartitsissut
peKatigigfiat 100 °/o-imik politi-
kertungilaK". hr. Kambeck ilåti-
gut taima agdlagpoK, taimatutdlo
CKauseKarnermine soruname åma
isumagå Kalåtdlit-nunane iliniar-
titsissut peKatigigfiat, pclitikertu-
ngitsoK. tamåna sagdluliorneruv-
dluinarpoK.
naluneKångitsi'tut 1972-ime
landsrådip aulajangiusimavå a-
kigssarsiat sujunigssame naliging-
nerulernigssait, tåssa åssigingi-
ssuseK angnertuvatdlåKingmat.
tamåna politikikut aulajangerne-
ruvoK. taimatut aulajangineK ili-
niartitsissut peKatigigfiata akuer-
ssårnago akigssarsiatigut Kagfaiv-
figineKarnigssaK uvdlumikut kig-
sautigå, nauk nalungikaluardlugo
taimailiornikut landsråde aker-
dlilerdlugo. tamåna iliniartitsissut
peKatigigfiånit politikerneruvoK
såkortoK miserratigissagssåungit-
sordlo.
naluneKångitsutut landsrådip
seminariame ukiune mardlungne
atuartarnerup tungavia akuersså-
garå ingerdlatinarumavdlugulu-
me, tamånalo kalåtdlinit amer-
dlanernit akuerssårneKarpoK. tai-
måikaluartoK iliniartitsissut pe-
Katigigfiata ukiune mardlungne
atuartarneK tapersersungivigpå
agdlåme inerdlutik iliniartitsissu-
ngcrtut ilaussortausinaunerat åi-
påtigoKartitdlugo. åmåtaoK ta-
matuma takutipå iliniartitsissut
peKatigigfiata nunavtine politiki-
kut ingerdlatsineK sumiginar-
niångikå akerdliunigssamutdlo
ingminut periarfigssitarérsimav-
dlune.
„inuiaKatigingne demokratiski-
ussune atuarfik inuiaKatigit piu-
massåt pigineKartarpoK", Kram-
beck agdlagpoK. oKauseKatigit ku-
ssanarnluinaraluartut nunavtinut
kalåtdlinutdlo inuiaKatigingnut
tungatisavdlugit åipåtigoKardlui-
narpoK téssame malungnardlui-
narmat inuiait kalåtdlit atuarfiup
tungånut suniuteKarsinaunerat
ministeriat iliniartitsissutdlo pe-
Katigigfiata suniuteKarsinaunera-
nut nalerKiutdlugo ingassagissag-
ssåungitsoK, taimåitumigdlo ka-
låtdlit atuarfiåtut taineKarsinau-
nane. OKautiginarsinauvara kalåt-
dlit atuarfiat sule takusimånging-
mat atuarfigputdle téssauneruv-
dlune europamiut atuarfiat por-
torKigsåriardlugo maunga nagsiu-
taK.
tauva SIUMUT pivdlugo ag-
dlautigisså:
„SIUMUT-p nangminerssorne-
j’ulerneK aulisarnermik piniarner-
migdlo tungavilik pilersiniarpå",
taimatutdlo oKauseKarnermine
malugitiniarunarpå augtitagssat
napatitsissugssatut pingårtiniarsi-
mångikigut. maluginiarneKartar-
poK inup nuånaringisap agdlagai
amerdlanertigut Karssupinarniar-
neKartartut pitsaussortailo issigi-
niarneKarumåsanatik. taimatu-
taoK Krambeck iliuseKarsimavoK.
Krambeckip SIUMUT-p KinerKU-
sårutå misigssorsimagaluaruniuk
takusimåsagaluarpå augtitagssau-
tivta piarneKarsinaunerat aker-
dliuvfigisimångikiput endgsisi-
manerussumigdle piarneKarnig-
ssaie anguniagarisimavdlutigo,
tåssa Atåssut-itut asule tuniu-
ssutlnarnagit augtitagssatdle nu-
nap Kånitut sujugdliutdlugit ta-
måna årdlerinåinerungmat auli-
sartortavtinutdlo navianångine-
rungmat. neriutiginåsavaralo uv-
dlut ilåne Krambeck pivfigssarse-
riarune isumaliutivut anguniag-
kavutdlo ereigsivdlune atuatdla-
rumarai.
Krambeckip ujarpå politike ka-
lålerpalugtoK erssarigsoK. atåne
atsiortunga AKigssiaK Møllerivdlo
sujunersutigisimavarput peKati-
gigfeKarnikut ingerdlatsineK ka-
lålerpalungnerussoK, tamånalo i-
låtigut radioavisikut aperssorne-
Karnivtine navsuiarsimavarput.
taimatutdle sujunersuteKarsima-
- O RIGTIGT fORWS
& TILBUD
EenraW Sx36^ormat.
Med original MC^r
2.0/fr °Pt smålrng
udskiftelig Ly
gennem obiekiwel.
Nu alter på 'a9er
TU. KUN KR-
nerigaluarput Krambeckimit ilua-
rineKéngilaK OKautigineKardlune
taimailiornikut iliniartitsissut ag-
gersitat KimagtoKinagavtigik, tai-
malo kalåleKativut åtavigineru-
lerdlugit. taimatut isumanik pår-
dlåussineK tungavigssiusavdlugo
ajcrnakusutdlatsiarpoK.
sujunersuterput uterfigalugo
isumanaraluaravta nålagauvfeKa-
tigingne tungavigalugo aggersitat
akigssautitigut naligigsitsiniarneic
akuerssårsinausimåsagåt, taimalo
nangmingneK pigdliuteKardlutik
akigssautikinerussut ikiorsivfi-
galugit. ajoraluartumigdle tamåna
aggersitanit soKutigineKarsimå-
ngilaK taimåitumigdle sujunersu-
teKarnivtine una tungavigissaria-
Kalersimavdluligo: inuit naliging-
nerussumik pineKarsinaunigssåt
aggersitat isumaKatigingilåt. tai-
méitumik-una sujunersutigisima-
giput aggersitat piumassångua-
mingnik europamiut påsingnig-
tarnerat tungavigalugo peKatigig-
fingmingne ingerdlatsisinaunig-
ssåt periarfigssaKalisassoK, kalåt-
dlit naligingnerussumik ingerdlat-
serusungnerat aserorternago.
OKautigingitsorumångilara ag-
gersitaKarmat ardlalingnik ilini-
artitsissut peKatigigfiånit tunuar-
simassunik, tåssa kalåtdlinit inui-
aKatigingnik ajornartorsiortitsi-
rierujugssuaK kångusutigalugo
peKatigigfingmit tunuarsimassu-
nik.
sujunersutigissavtine pingår-
nerssaussutut Kitiussututdlo oKau-
tigisinauvarput pissariaKartisima-
gavtigo kalåtdlit angnertuneru-
ssumik ingmingnut ataKatigiler-
nigssåt uvdluinarne peKatigigfe-
Karnikut akigssauteKarnikutdlo,
taimåitumigdlo aggersitat nang-
minérsinaunerusinaunigssåt pe-
riarfigssiusimavavut igdluatungå-
tigutdlo kalåtdlit atorfigdlit peKa-
tigigfisa kalåtdlinit inuiaKati-
gingnut atanerunigssåt pingårtit-
dlutigo anguniagarisimagavtigo.
inuiaKatigingne demokrati tåssau-
ginångilaK taisisinautitauneK, de-
mokrativdle ilagivdluinarpå inui-
aKatigit akigssautit tungaisigut
naligigsumik pineKarnerat.
tamåna Krambeckip angunia-
garingilå, taimåitumigdluna kalå-
lingorsainermik sujunersuteKarsi-
massugut. iliniartitsissut kalåtdlit
kalåtdlinut inuiaKatigingnut ata-
ssuput, tamånalo atarKissariaKar-
POK.
inuvdluarKussivdlunga
kalåtdlinut inugtaoKataussoK
Thue Christiansen,
ManitsoK.
Atuagagdliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissait amerdla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik Kinutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarKuvdlu-
git. ilångutagssiat onautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut årKigssuissonarfiup
nailisartarianartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilangunen ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
Karsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnausinar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk finga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
En annonce i
GRØNLANDSPOSTEN
giver kontakt til
mange tusinde kunder
over hele Grønland
DUXS0UND PROJECT DUXS0UND PROJECT DUXSOtø^
o
X
CO
Avanceret Hi-Fi anlæg,
der kan det hele
o
c_
m
O
■H
o
X
CO
30
O
Et avanceret Hi-Fi anlæg betyder
ikke, at det nødvendigvis skal
være umuligt at finde ud af.
Dux Sound Project SX 6967 har
alt, hvad De har brug for, når det
skal være ekstra godt. De kan
endog høre ambiofoni.
Hi-Fi stereoforstærkeren er på
2x25 watt sinus med et' fre-
kvensområde på 30-25.000
Hz. Hi-Fi stereoradioen med FM
har lysdiodeskala samt forvalg
af 5 faste FM stationer.
Der er også Hi-Fi stereoplade-
spiller med to hastigheder. Hi-Fi
stereocassettebåndoptageren er
udstyret med både DNL og
Dolby-B støjundertrykkelse. Til
anlægget hører to Hi-Fi højttalere.
Kr. 4.745,-.
X
CO
r ^
u
CO
o
QC
CD
O
O
< ________
CC BHH 9270 KLARUP
En gros for Grønland
25