Atuagagdliutit - 23.02.1978, Page 32
AG
TUNUA
POSTBESØRGET AVIS
STATSBIBLIOTEKET
UNIVERSITETSPARKEN
8000 ÅRHUS C
-arfeK ilivrtsut'rtdlugo sujataK
Svensk-fransk
forårsbryllup
i Østgrønland
Den internationalt kendte svenske
filmskuespillerinde Mai Zetter-
ling, 52 år, planlægger at blive
gift for tredje gang, og det skal
ske enten d Angmagssalik eller
Scoresbysund. Den udvalgte er en
fransk forsker.
Mai Zetterling skal i maj til
Østgrønland for at lede filmop-
tagelser for den engelske eventy-
rer Wally Herbert, der som nævnt
i AG for nylig har startet en rejse
pr. hundeslæde fra Thule nord
om Grønland og ned langs øst-
kysten. Wally Herbert agter at
gennemføre en rejse langs kysten
omkring hele Grønland.
I maj planlægger han at være
i Scoresbysund eller Angmagssa-
lik, og her vil man møde Mai
Zetterling og hendes tilkommende
mand. Mai Zetterling har forhørt
sig hos kirkeminister Jørgen Pe-
der Hansen, der praktisk nok
samtidig er grønlandsminister, om
mulighederne for et svensk-fransk
bryllup i Grønland. Og svaret fra
ministeriet har været positivt, når
blot parret skaffer de nødvendige
attester.
Mai Zetterlings første ægte-
mand var den norske balletmester
Samuel Lemkow, og ægtemand
nr. 2 var den engelske forfatter
David John Hughes.
-h.
aussamut Tunume
svensk-fransk-ilo
katimartut
silarssuarme naluneKångitsoK
svenskeK filmiliarititartoK May
Zellerling, 52-inik ukiulik, piler-
ssårpoK pingajugssånik katiniar-
dlune, tamånalo pisassoK Ang-
magssalingme IgdlorKortunilunit.
uvitågsså franskiuvoK ilisima-
ssagssarsiortoK.
May Zetterling majime Tunu-
mukåsaoK pissortauvfigiartordlu-
go filmiliorneK tulup angalaju-
matup Wally Herbertip, AG-me
Kanigtukut taineKartutut Kimug-
serdlune Thulemit Kalåtdlit-nu-
nåt avangnarnutdlugo Tuno si-
nerssordlugo angalaniartup sana-
titå. Wally Herbert pilerssårpoK
Kalåtdlit-nunåta sineriågut kau-
jatdlangniardlugo.
majime IgdlorKortuniniarpoK
Angmagssalingmitdlunilunit, tå-
ssanilo nåpiniarpai May Zetter-
ling uvitågssålo. May Zetterling
ilagéKarnermut ministerimut Jør-
gen Peder Hansenimut, iluagti-
vigdlugo Kalåtdlit-nunånut mini-
steriutigissumut, tusarniaerérsi-
mavoK ajornåsånginersoK sven-
skeK franskerdlo Kalåtdlit-nunå-
ne katisagpata. ministereKarfing-
mitdlo akissutisisimåput ajornå-
ngitsoK, åiparilersugssat agdla-
gartagssatik pigssarsiarigpatigit.
May Zetterlingip sujugdlermik
uvigå norskeK KitigtartoK meste-
re Samuel Lemkow, uviatalo tug-
dleralugo tuluk atuagkiortoK Da-
vid John Hughes.
-h.
Nikulina
Nikulina nunanarfingme inuit
nuånarivdluagkat ilagåt, inuk
inugsiarnerdluartoK KatsuneK
ajornartoK, asulo ingassavigdlune
OKautsit pårdlakåtitårnigssånik
ilisimatoK. jorngune nunaKarfing-
mut avdlamut autdlagssamårtoK
Nikulina asuna uvdlut ardlåne pi-
lersoK: — silarssuaK Simiutamu-
karKuniardlugo Jorssuåt Katsoru-
månginame!
uvdloK avdla perdlatårsimaria-
rame: — kuvdlorssuara ipingne-
russugpat ulimåussuaK kiperna-
jaKåra!
soruna toKungmat inuit maKai-
ssinivingmik maKaissineKartut i-
lagitdlarujåt...
(AG 1956)
»angut-atauseK«
portoruk
agdlagkat ingerdlaortitat pitsau-
ssujuåinartångitdlat, kisiåne ilå-
nikut silagssuarigpasigdluinartu-
nik navssågssaKartarpoK. åjuna
atauseK:
„agdlagkat ingerdlaortitagkat
avdlat åssiginagit una akeKångi-
vigsumik ingerdlésinauvat. uko
agdlagkat åssilinerat arnanut i-
kingutigivdluagkangnut tatdlima-
nut nagsiuguk, iligtutdle Kasonca-
tigalutigdlo nikatdlungatigissunut.
„angut atausiutit" portoruk ag-
dlagkavitdlo arKit sujugdlersånut
nagsiutdlugo. ivdlit nangmineK
atit sujugdlingorpat angutinik
3.905-nik nagsitisimåsautit. ilame
tåukua ardlåinåtdlunit ivdlit „a-
ngut atausiutingnit" pitsaunero-
ratarsinauvoK.
tatigisavat. ingerdlaortitaK u-
nig*;eKinago. atauseK taimaisisi-
mavoK. „angut atausiutikasine"
utertorutigisimavå!“
Sverigemut
svenskeK agdlagfigissartagagssar-
sicraluarpoK Kalåtdlit-nunånér-
sumik. unga agdlagit:
Glenn Andersson
Folstigen 1
s-712 00 Hallfors
Sverige.
Nup igdloKarfigtut nagdliutorsi-
ornigssånik pilerssårutit uvdlune
kingugdlerne OKatdlisauvdlualå-
vigtarput, tamatumanilo isumat
soKutiginartorpagssuit sarKumiu-
ssuneKardlutik. sujunersutdle av-
dlanit soKutiginarnerssaussoK tu-
sagkatdlo maligdlugit kommunal-
bestyrelsimit akuerssårneKartoK
tåssauvoK: arfeK ilivitsutitdlugo
sujataK.
Nup kommunalbestyrelsia uv-
dlune kingugdlerne amerdlasunik
artorssautigssineKartarpoK. ilau-
ssortat amerdlanerssaisa atanci-
ssaunerat migdliatdlarujugssuar-
poK atautsimitarfiliornigssamik
alutornangåssuseKarnigssamig-
dlume aulajangineKarérsordlo.
sujunersutdle måna avdlauvoK.
kalåtdlarigdluinartuvoK. asulume
nåmåinartunguamik akeKarunar-
dlune, kommunip agdlagfiane a-
laitsinåutut taima oKarput. sav-
ssaigdliutigssarssuånguaK tamåna
danskit koruné milliunit agfait
inulårdlugit aningaussartutigssar-
taKarniarunarporoK. agdlame
franskeK iggarissutsimigut silar-
ssuarme tusåmassaussoK Monseur
i’Gimar Rasoux Sousoir aggersar-
neKarsimavoK sujatarssuarmik
mamarsainiåsangmat. ivsatsiå-
nguaK aggerKussissut tigugamiuk
unia tugdlusimårtOK, OKarpordlo
arfilerinigssane inunermine nå-
magsissaminut angnerssångortini-
arssariniardlugo.
kisiånile nerissagssiorsinauneK
kisime aperKutåungilaK. arfeK 8
tons milliordlugit OKimåissuseKar-
tOK aulångåssuat sujåniåsagåine
ajukunångitsumigdlo tåkordliu-
niåsagåine tamana teknikikut
imåinåungitsukasiusaoK.
ingeniørit aggersitat suliagssa-
nut tamatuma åssipaluinut påsisi-
massaxardluartut sapåtip akunia-
luisa ingerdlaneråne nautsorssu-
endgsårsiméput. tåssalo måna
Kularnaerdlugo påsineKarpoK ar-
feK sujatsimik kaperiardlugo ing-
nermut Kulangiutdlugo sujåne-
KarsinåungitsoK. kaputip kåpu-
nigsså ajornatånguaKångikaluar-
poK, kisiåne arfeK OKimaitdlui-
nartorssugame sule sujåneKaleri-
artinane kapumit katagtugssau-
vok. ingeniørit sujunersutigåt ar-
feK Kåxap Kåvanut inigssineKåsa-
ssok igdlugigdlugulo ikumatitar-
ssualiortoKåsassoK kalåtdlit au-
marssuåinik.
tamåna borgmesterip nuånari-
ngikujugpå, tåssa kapisseriardlu-
ne ingnermut Kulangiutdlugo su-
jatsinerup nagdliutorsiorpalårutå
alianaitsualo tamatumunåkut pi-
ngitsorneKåsangmat. taimåitumik
kommunip teknikeré peKatigalu-
git sujunersuteKarpoK Kagssutau-
ssarssuit savimerngit ikumatitap
aumaisa Kåvånut siårsinardlugit
tåukununga arfeK inigssineKåsa-
ssok. tauva nigsingnik tortardlu-
go agssakartineKartåsaoK arnanit
kalåtdlisortunit åssuartunit.
kommunalbestyrelsimut ilau-
ssortax atausinaK sujunersumut
akerdliuvoK. tåssagoK teknikimut
påsisimassagdlit sivfiåkauneru-
ssut tungånit tinapangnerujug-
ssuartut issigineKarmat sujuner-
sut tåuna. arnat peKatigigfé atsi-
ortitsiortordlutik akornusisimå-
ngikaluarpata pilerssårut piviu-
ssungortineKåsagaluarpoK.
ukiup agfåta matuma sujorna-
gut Nungme kommunalbestyrel-
sip inerterKutigilerpå arferit ig-
dloxarfiup Kanigtuane pilangne-
Kartarnerat. agdlåt igdloKarfiup
avatinguane imåkut bakterianik
ulivkårtukut kalingneKarKUSsau-
jungnaerput. arferup nagdliutor-
siutigssap 12—14 meteritut angiti-
gissup ajoKuserneKarane samane
imåinarme umiarssuarmut KaKi-
niarnigsså ajornartorutigssaKa-
ngårmat pilerssårut maungåinar-
tineKangajagdluinarpoK. Kanigtu-
kutdle kommunalbestyrelse tua-
vinaK atautsimipoK aulajangiv-
dlunilo tamatumanerpiaK inerter-
Kut atorneKåsångitsoK, pissutiga-
lugo nagdliutorsiulerugtortut når-
dlungnerssuaKalisagaluarune ar-
ferup neKåta pissutaorpiarsinau-
nera ilimanauteKarpatdlånging-
mat.
ingeniørit Kavdlunåt OKarput
arferup Kåvata tungå orKigdlune
ilua’tungå aipårtuliarineKåsagpat
tauva nal. akunerine 28-ne sujå-
neKåsassoK — nautsorssutigine-
Karpordlo aumarssuit 67 tons a-
torneKåsassut.
nal. akunerisa 48-ngajait inger-
dlaneråne igdloxarfiup inuisa ta-
marmik nerissaKartinigssånut
neKerssuaK nåmarujugssuarpoK.
taimåitumigdluåsit nunavtine
kommunit nåkutigdlissoKarfiata
Nungme kommunalbestyrelse per-
Kusimavå neKimut akilisitsissar-
Kuvdlugo — nagdliutorsiornerme
aningaussartutit migdliniåsang-
mata taimalo inuit akilerårtarne-
rånit isertitat sipårneKarniåsang-
mata. tamånale borgmesterip tu-
såjumångitdluinarå unerpåt. tu-
sagagssiorfingnut nalunaerute-
Karnermine ilåtigut OKarsimavoK
„inuit akilisitdlånguarnagit Kårsi-
lårtinigssait tugdlianik Kinersine-
Karnigsså erKarsautigalugo Kuja-
narniarnerungitdluinarKigsårtoK".
,,-den./s".
Jeg vil gerne korrespondere med
en grønlandsk penneven eller
penneveninde på 13-14 år. Jeg er
selv 13 år. Jeg interesserer mig
mest for sport og frimærker.
Mikael Havsteen
Paradishegnet 12
2840 Holte
kalåtdlimik agdlagfigissartagartå-
rusugpunga niviarsiarKamik nu-
kagpiarKamigdlunit 13-14—inik
ukiulingmik. uvanga 13-inik uki-
OKarpunga. soKutigineruvåka ti-
merssorneK frimærkitdlo.
Mikael Havsteen
Paradishegnet 12, 2840 Holte
Grønlandsk
penneven
agdlagfigissartagaK
Ring eller skriv -
Sendes over hele Grønland
Lee i øjet
Nye smarte modeller
Bl.a. denne SURVIVAL II
Pris forvasket ............... 258,-
Charlie skjorter
i farverne hvid, sort, blå, beige og brun i den
smarte Pilot model.
Skulderstrop og 2 brystlommer, slank model.
Pris........................... 98,-
-det er toppen^