Atuagagdliutit - 09.03.1978, Blaðsíða 15

Alfred Toft
NUK .NUUK
Kanga månalo___
(nangitax)
OKalugtuarpoK autdlarKautåne
ilåxdtårtualarmdne sagdloxitar-
tardlunilo nukerssordlune pér-
siniartariaxarsimavdlugit, ki-
ngornalo ajungisårnerulersimd-
put.
tupingndngikaluarpoK pasinapi-
lugtoxarsinaunera pivdlugo ti-
kerårte taima itox ximagutiti-
kumagaluarmdssuk.
PasigdlerneK årdlerinerdlo
taimditumik årdleriungnaersi-
nicirdlugit pasigdliungnaersini-
ardlugitdlo sapingisaminik på-
sisiniarsimavai umiarssup nå-
lagåta kamdusimagåne, tai-
maingmatdlo niuvertoxarfing-
mlkumajungnaersimavdlune u-
miarssuj nålagå tamånititdlugo.
tamdna nåmagat, uternigssålo
uterisiutigiungnaerdlugo."
akiorikujungnernut tamåkununga
OKautsitigut ajornartorsiutit kisi-
mik pissutåungitdlat.
piniartarfingne unangmigdler-
tcKalernigssartik kalåtdlit årdler-
Kutigåt:
aulisarneK
„5. marts nangminérdlunga A-
ron ornigpara aulisartuvut ila-
galugit, aulisagkanik ujardler-
nigssåt erKarsautigigavko, Aron
oxalugtuarmat kalåtdlit naju-
gaxarfigissane ilane sårugdling-
nik mikissunik tikiussissartut.
kalåtdlit tdssanitut Hat akiler-
niardlugo aulisartarfidnik inug-
tavut ajoxersuterxugaluarpdka,
kisidne avalagsimalersutdlo xi-
magpai. kingorna aulisartuvut
nugtardlutik misilissaraluarput,
aulisarfigssamutdle erxortumut
pisimanatik..
kalåtdlit piniartarfingne unang-
migdlerteKarnigssartik kigsautigf-
ngilåt.
1 aimaisiortariaKarsimångika-
luarputdle. påsinarsisimavorme
Runasisrut aulisartupalåvigssu-
SEut: Ncrgemiut agdlunaussiait
Karsorsatdlc saviminiussut ator-
dlugit il åt. aulisagkamik atauserå-
rångat, kalåleK arferup soritainik
aulisautilik serfavdlc Kutuinik
Karsorsalik 100-rårtarpoK.
piniarneK
puissiniarneK tugtuniarnerdlo
Kavdlunåt naluvdluinarpait, umi-
arssuitdlo imarpikut ikårdlutik
pivfigssaK ernordlugc nionurtig-
ssanik tikiussinigssåt inuniarne-
rånut pingitsugagssåungitdluinar-
POK.
sordlulo Hans Egedep ersser-
serérå Imerigsunit nugsinåungi-
nermingnut pissutigissaisa tamå-
na ilagåt, låssame najugkamit tå-
ssånga umiarssuit avarKukiartor-
tugssat alapernaisersinaugamikik.
Nungme Arcnip misigissaisa
erKumitsut ilåinik ilångusserKig-
katdlarta:
påneK
„Aron-imut tikerårnivta ki-
ngugdliup kingornatigut ajortu-
mik pissoKarsimavoK kalåtdlit
unatarsimangmdssuk, pissutau-
ssordlo sujornatigututdle td-
ssauvoK sapiserpatdlårsimanera
ingminutdlo nangar simasindu-
nginera, tdssa issuainiartut per-
Kusårtvtdlo ildt tcaniatigut tig-
dlugsimangmago. taimditumik
ardlaligssuvdlutik sdssusimavåt
agsutdlo dnersardlugo.
perKUsersusårviangdramik aut-
dlaisånik arsarsimavåt tigumi-
lerdlugulo ajoKusisdngingmatik,
tikiukamalo aitsåt tigorxigpå.
ilungersoKalune aniguisimavotc
Kimdsimavdlunilo igdlumut av-
dlamuf ulimdune tdssanitika-
miuk, pissariandsagpat tduna
igdlersutiginiaramiuk; kisidne
matup kigdlinganuinan malig-
simavåt, tdssanilo uimagsimav-
dlugo.
Giite KutsavigissagssauvoK a-
j ornerussumik pissotcarsimå-
ngingmat, tåssame piumagalu-
arunik tOKUsinausimagunaralu-
armdssuk.
angutip utornaup ornigsimavd
aualo atdlarterdlugo inugsiar-
nersumigdlo OKalutdlugo, ouar-
dlunilo ersisdngitsoK ajortumik
pinavidngingmåssuk.
tamatumale kingorna tikinig-
ssarput ilimagissartik agsut dr-
dlerKutigilersimavdt, ersissuti-
gamiko dnersarneKarsimanera
pivdlugo akiniaiumårtugut, i-
lungersordlutigdlo Aron tdnu-
vigisimavåt OKautigerKunatik,
onautigingigpatik tuniumårami-
ko.
tikiukama issdlo tigdlussersi-
massoK takuvdlugo ouarput u-
kaleu serKoramiuk autdldimi-
nik toriartisimassoK.
sigssuertorujugssudngorput A-
ronip oKaluniarånga; pisimassu-
mik OKalugtuarnigsså årdleruu-
tigigamiko. neriorssorsimang-
magitdle oKautigiumanago ma-
lugituigildka OKalugtusimagå-
nga.
tikeråt kigsautigineKéngitsut
onaraluarput angerdlautisagiga,
patsisiginiardlugo najugartik
Kimagtugssaugamiko kanger-
dlungmukarniaramik aulisa-
riardlutik. taimditok OKalutdlu-
git kivdligpdka sule ingmingni-
tilåratdlarKuvdlugo, sivisuneru-
ssumigdle kisiminigssane år-
dlerKuligingmago inugtama ildt
ilagitilerpara, tamdnalo kaldt-
dli( nuånarivatdldngikaluar-
påt.“
Hans Egedep kalåtdlit piniariar-
dlutik angalassarnerat påsisinau-
simångilå imalunit påsiumasimå-
ngilå.
kisalo „nungmiut" pitsaussut
agssuarnaitsumik inuput:
ilerKorissuseK
„taimåilordle Aronip nersuald-
ngitsårsindungilai inonatiging-
nermingne ingmingnut ilerxo-
rigsdrnerat pivdlugo, tdssa er-
Kigsisimatcatigigdluinardlutik
asaxatigigdluardlutigdlo inung-
mata atautsimordlutigdlo neri-
ssardlutik.
angutit arnatdlo inoKatigingne-
rat pivdlugo oxarpoK ilerKorig-
sorujugssussut agssuarnaitsor-
ssuvdlutigdlo, taimaingmatdlo
iniinerdlungniakujungnermik
malugissaKdngitdluinarsimav-
dlune, inusugtunitdlunit_
kisiåne igassarfiåne nerissagssat
tivkat naimajuminartineKångilaK:
inonatigalvgit agssuarnaitsune-
rat nudneraluartOK najugaicar-
figalugit ajornakusorpoK iper-
tussusen igdluisalo tipingnerat
pissutigalugit, orssorsungne tu-
tukujungneritdlo avdlat, tai-
maingmatdlo inungmut tamå-
kuninga sungiussisimdngitsu-
. mut najugaxarfiginerat artor-
nardlvinardlune."
atuagkap uma ingmikortuata åi-
påne kalåtdlit igdluisa ilusilersu-
gaunerat årKigssuneKarneratdlo
ersserKingnerussumik agdlauseri-
neKåsaoK.
ikatigdllnerit?
„Kdnginarsindungilara oxalug-
tuarisavdlugo kalåtdlit najuga-
Karfigigavtik ikatigdliniarsima -
nerat, tdssa najuleravtik unuk
sujugdleK siningniardlunga nat-
dlarama siniler diung alo tusdso-
rilerpara erKumiginartumik e-
rinarssorvjorpaluk, nivdlianeic
pissorpalungnerdlo itissutigissd-
ka. kisidne Kutdlitik tamaisa
Kamisimangmatigik tdrdluinar-
POK.
tusåjuminaitdluinarpoK angd-
kortaisa ildt naterme igsiarpa-
lungmat xilauterssordlunilo,
nivdliassardlune tusåjuminait-
dlunilo, Katitumik. Kataitsumik,
akornatigutdlo nipålugtardlune,
sajukulassvmik nivdliarKiler-
dlune, ersissutuf kiassututdlu-
nit OKalugsindungingajagtutut-
dlo nipangertordlo arnat igdlu-
mitut tamarmik oxalulersarput
ersissutut nipilingmik, ilanilo
tugsertardlutik.
palase ånilångassoK
taimaisiorpuf akunerit mardluk
migssiliordlugit, taimaingmatdlo
ersikululerpunga Kanon isuma-
xarnersut nalugavko.
inugtama ardldinåtdlunit isersi-
mdngilaK igdlume avdlamiku-
mik.
tåssdnga anisinåungilanga tår-
tui?iaungmat, taimaingmatdlo
uningavdludinarpunga tuså-
ngitsussåginardlugit."
palasip tornineK namagtorsimavå
eskimut kulturiåne pingårtitauv-
dluartartcK kristumiut nålagiar-
tarneråtutdle.
„ikatigdlineK tduna Kanon isu-
maxartoK kingunerujugssuati-
gut aitsåf påsivara onausinik i-
likagaxaravta, ilisimassaKarfi-
gilerdlugulo suna tamatumunga
prssutausimassoK, tdssa: kalåt-
dlit ersigigamisigut sok nuna-
mingnut pisimassugut angdkor-
tatik Kaernussarianarsimavait,
ilisimatortarigamikik profetera-
lugitdlo,
Tornårssuk
påsiniardlugo xanox iliorfigini-
arnerivut? akiniaiartordluta ti-
kiusimdnginersugut sujuaissa-
mik nagguvenativtinut måne
nuname najugaxarsimassunut
Kanon iliorsiamnerat pivdlugo,
toKusimangmatigik?
angakuarniarnermikutdlo Tor-
nårssup tdussuma ikiuineratigut
sujunertavtine akornuserniar-
dluta, ima pissoxarKuvdlugo na-
nordlunit iliornikut aj unåsa-
ssugut piunérutdlutalo, såssuti-
savdluta ersigigamisigut.
inukuligingningnerit taimditut
sumilunit atortarsimavait, ajor-
tumik isumaxangitsut påsissar-
dlugo angdkortamik tugpatdler-
sarångatik oxardlutigdlo palase
tikiusimassox nangminex angd-
korssussox.
tamdna påsivåt takugamlko o-
xalussissunga inuitdlo ajoxer-
sordlugit nålagtugssautitdlugit-
dlo.“
Aron angerdlarpoK
27. maj Aron sapisersimassoK No-
me-mit angerdlarpoK igdlusisima-
titsissuisa autdlaorniarnerming-
r.ut akornutigiumajungnaermå-
ssuk. ilanutarit kinguleriårdlutik
kangerdlungmuf autdlaorarput.
igdlo KimangneKalerångat ilåva
pérneKartarpoK anorip sialuvdlo
evKiarniåsangmåssuk.
aussaK tamåt Norne inoKångi-
laK.
aussap uvdlue seKinarigsut ki-
agteriarmata påkalussat Kalipau-
tigigsårtut kup erKåne ivigkat
nauvdluarsimassut akcrnåniler-
put. iamåne aKigsseK piaralik a-
ngalarujorpoK.
seKineK Akianut tarrisimaler-
sordlo anorip aliortugkatdlo su-
jcrssulanerat igdlut Karmaisa a-
kcrnåne taimågdlåt tusarssauler-
sarpoK. teriangniaK agtakusiuler-
simavcK neriungnartunguarsior-
dlune...
Holland
Holland Europame nunauvoK si-
larssuarme niuvernerup sukagti-
kiartortup inerititaKarfigilerner-
pausså, taimåitumigdlo nuname
tåssane niuvertut nålagkersuiner-
mut tungassutigut pissaunileru-
jugssuput.
inuinait mumisitsinerat — aki-
marnit nålagaunerata atorung-
naersineKarnera — Tuluit-nunå-
ne aitsåt 1649-me Frankrigimilo
aitsåt 1789-ime nåmagsineKartut,
1579-ime Hollandime nåmagsine-
Karérput.
kisermåussivdlune nålagkersui-
neK nunane avdlane kigdlilerne-
Kångitsumik periausicrugtulersoK,
Hollandime demckratiskiussumik
nålagkersuineK nutåK atuleriartu-
ålerpoK.
inuinait kivfåungissuseKarnerat
atugarigsårnerdlo malungnautåu-
put 1700-kune Hollandip kungit-
suvfiane...
niuverneK
autdlarKautåne Kavdlunåt nuna-
sisimassut hollandimiutdlo akor-
nåne pissutsit pitsaussuput. apri-
lime 1722 Hans Egede ima agdlag-
Pok:
„20-dne umiarssuax erssertox
nunaxarfivtinit takuvarput. u-
miatsiarssuax erngerdlugo avd-
mukartiparput uteramilo oxa-
lugtupåtigut hollandimiussut
arfangniartut.
umiarssup nålagå atexarpox
Claus Top. alapernaiserdlune o-
xaloxatigiumasimagaminga er-
xavtine umiarssualivingmut pu-
lavox. (nangisaox)
Annoncér i
GRØNLANDSPOSTEN
Hans Egedep nunavtfnik åssiliå 1741-mérsoK. malugiuk Diskobugtimit nuna napivdlugo kangerdluk. kalåtdlit
oKalugtuatoKåine erKartorneKartarpoK kangerdluk tåunarpiaK „KangarssuaroK sermeKångitsorssQgatdlarmat11.
Hans Egedes grønlandskort fra 1741. Læg mærke til fjorden fra Diskobugten tværs over landet. Gamle grøn-
landske sagn beretter om netop den fjord „i fordums tid, da der ikke var is på landet".
Annoncér i
GRØNLANDSPOSTEN
15