Atuagagdliutit - 12.04.1979, Side 2

AG
atome-nukiliut ajutdrmat
tamane aulagsautigigåt
USA-me nålagauvfingme ingnåtdlagi-
aliutip atomip nukinganik ingerdla-
ssup ajutårnera silarssuaK tamåker-
dlugo aulagsautiginenarpoK. Dan-
markime Sverigemilo inugpagssuit a-
kerdliussutsimik takutitsiput, piuma-
ssaralugo atomip nukinganik ingnåt-
dlagialiorfik Københavnip akiane
Barsebåckimltup matunenarnigsså.
Sverigeme socialdemokratit pissor-
tåt Olof Palme statsministerilo Ola
Ulisten sapåtip akunerata kingugdli-
up nålernerane atautsikut piumassa-
Karput atomip nukinganik atuinerup
inungnut taississutigineKarnigsså-
nik, ingnåtdlagissiutitdlo taimåitut
Sverigemltut ikumaserKigkatdlarnig-
ssånik.
atomip nukinganik ingnåtdlagissi-
orneK taimailivdlune Sverigeme ase-
rorneKarpoK. USA-me ajut&rneK sep-
temberimilo Sverigeme Kinersigssa-
mårneK taimatut kinguneKarput.
Danmarkime kinguartisassOK
DanmarkimisaoK ilimagineKalerpoK
USA-me ajutdrneK kinguneKarumår-
tOK atomip nukinganik ingerdlassu-
nik Danmarkime ingnåtdlagissiorfig-
ssanik pilerssårutit kinguartineKar-
nigssånik. nålagkersuissut pilerssåru-
tigisimagaluarpåt tamåna åipågo fol-
ketingime aulajangerniarnenåsassoK.
isumaKartOKarsimagaluarpordle tai-
manlkugssamut atomip nukinga aku-
erinekåsagpat tauva Danmarkime
ingnåtdlagissiorfik taimåiton atuleru-
mårtoK 1990-ime, inigssinenåsavdlu-
nilo Stevnsime GrenåmilQnit.
Danmarkime ingnåtdlagissiorfig-
ssuit pissortait OKauseKarput USA-
me ajulorneK nuånlkaluaKissoK tai-
måitOK ulorianartumik inungnik ajo-
KUsertOKångitsoK, ukiutdlo ingerdla-
neråne ulia nungugpat avdlatut ajor-
nartumik atomip nukinga isumavdlu-
tigissariaKalisassoK.
USA-me OKatdlitOKalfsassoK
ajutérneK ama s&runame USA-me po-
litikerit akornåne aulagsautigineKar-
poK ilimagineKarpordlo USA-me ato-
mip nukinga sujunigssame atorneKåi-
nåsanersoK angnertumik OKatdlisigi-
neKalerumårtOK.
Kennedykut nukardlersåt inatsi-
ssartunut ilaussortan Edward Kenne-
dy inatsissartune pemingnigssamut
tungassumik komitime sujuligtaissu-
nine nåpertordlugo såkortumik issor-
nartorsiuivoK ingnåtdlagissiorfik ma-
tuneKarsimangmat imeK gasilo k1-
ngornernik tonunartugdlit aniarér-
sut, pissortatdlo aitsåt kalerrinenar-
simangmata ajutdrnermit akunerit si-
samat Kångiuterérsut.
taimaingmat Kennedyp piumassa-
rå ajut&rfiup erKåmiut tamarmik ake-
Kångitsumik misigssorneKarnigssåt.
tåssa USA-me nålagauvfingme Pensylvanniame atomip nukinganik ing-
nåtdlagissiorfik ivsatsiåinaK ajutorfiussoK. tåuna inuisagtumlpoK nausso-
rigsaissut najugarinerussåne.
PROKLAMA
Greenland Wool and Clothing Industri A/S af Julianehåb
Kommune er på ekstraordinær generalforsamling afholdt den
12. januar 1979 trådt i insolvent likvidation efter Aktiesel-
skabslovens regler herom.
På likvidationsmøde afholdt i Grønlands Landsret den 20.
marts 1979 er undertegnede udnævnt til likvidator.
Enhver, som mener at have fordring på boet, opfordres her-
ved til inden 3 måneder at anmelde sit krav med hovedstol og
renter opgjort hver for sig, samt til at fremsende fornøden
dokumentation for fordringens eksistens til likvidator.
ADVOKAT N. RODSTEN
Postboks 238, 3900 Godthåb.
Ugandame sorssungneK
nåmagsingajalersoK
ugandamiut Kimåtitausimassut uti'savdlutik utarkina-
lersut, Idi Amin ajorssautitauniariarpat.
Ugandame sorssungneK nåmagsi-
lingajånguatsiarpoK månalo Kulari-
ssagssaujungnaerpoK Idi Amin ajor-
ssartitauvdluinåsassoK. tusagkat
kingugdlit nåpertordlugit Idi Amin
igdloKarfignme JenjamlpalugpoK
Ugandame igdloKarfit pingårnersså-
nit Kampalamit 60 km-inik ungasigti-
gissume. sujusingnerussukut Idi
Amin nalunaersimagaluarpoK Jenja-
me naggatåmik akiukumavdlune tå-
ssanilo tOKujumavdlune.
ånilångatigineKalersimavordle
Aminip ikiortipilue tamaviårnialersut
såt tamaisa sugssåkérdlugit Ugan-
dap kangia akemanut tigussaritsai-
liorniardlugo, kilgssuåkutdlo Nilikut
sapusiaK Kaertisasoralugo, taimalo
Ugandap kangiata ingnåtdlagissamik
pilersugaunera tamangajangme unig-
tineKåsasoralugo.
sorssungneK ivdlernartOK
sapåtip akunerane kingugdlerme Idi
Amin ikiortigssaisuanermine nuna-
nut muamåkunik inulingnut tamanut
sågfigingnigpoK tanzaniamiut Ugan-
damut isåssut ivdlernartumik sor-
ssugfigerKuvdlugit. ukiut navsi-
kagtånguit matuma sujornagut Amin
tikerårsimavoK igdlonarfingmut
muamåkut ivdlernartitånut Mekka-
mut taimanilo muamåkungorsimav-
dlune Ugandamilo inugtane tamatu-
ma kingorna muamåkungortisi-
mavdlugit.
neKarpoK atorfingmingnungda tu-
ngatitdlugo angalavdlutik, kisiånig&K
nalunaratik Kampalamut uteming-
niångitsut. ministerit tåuko måna
Kenyame igdlonarfit pingårnerssåne
Nairobime hotelit akimanerssåine ig-
dlusisimåput aningaussarpagssuitdlo
nagsatatik Kenyame aningausseri-
vingnut torKortisimavdlugit.
Aminip ministeré taimatut Kenya-
me Kimåsimårtitdlugit ugandamiut
Aminimit Kimåtitat Nairobimitut må-
na piarérsimavfigilerpåt Ugandamut
uternigssartik, utarKinavigdlutigdlo
radiukut nalunaeruteKarnigssånut:
Kampala tigussarårput. tingmissar-
tumut Ugandamukartugssamut ilau-
nigssaK akisusaKaoK. ugandamiut
tingmissartortartut Ugandap tingmi-
ssartortitsenatigivisa tingmissar-
tuisa ilånik Nairobimut pigaluardlu-
tigdlo sorssungneK pissutigalugo ni-
keriarsinaujungnaersimassut ilau-
ssugssamut atautsimut 5000 kr-inik
akiléraussisimåput.
KutdlerséngortugssaK
Aminip akerdlerissai åssiglngitsor-
pagssuit ilait kungeKarniat ilaitdlo
kommunistit kungitsuniat ulåpuput
Idi Amin upitiniarssaralugo. partisa-
nit 2000 ukiune kingugdlerne sanileri-
ssamingne Tanzaniame sungiusarsi-
massut akiuput Aminip såkutuisa li-
byenimiut amiåkuinut, ilimagineKar-
Ugandame statsministerfngortug-
ssatut ilimagineKartoK Yusuf Lule.
pordlo ernlnaK Amin ajorssardlui-
narumårtoK.
tamatuma kingorna utamisaugat-
dlartumik nålagkersuissugssanik pi-
lersitsineKåsaoK ilimagineKarpordlo
statsministeringorumårtoK 67-inik u-
kiulik Yusuf Lule, sujornagut Kampa-
lap universitetiane sujuligtaissumut
tugdliusimassoK.
ministerit Kimåssut
Ugandap ministerisa ilait ardlagdlit
nunamut sanilerissamingnut Kenya-
mut autdlakåsimassut nalunaerutigi-
arfangniar-
KixssmgitsoK
Austrabame pissortat inerterKutigi-
niarpåt arfangniarnigssaK nunap kig-
dleKarfiata 200 sømiliussup iluane. ta-
matumane angnermik emugaussug-
ssåuput Japan Sovjetilo ukiorpagssu-
arne arfangniartitsissarsimassut Au-
straliap emåne sikuiuitsumilo kujat-
dlerme.
tfnik niorKutilik
SriLanka sujornatigut Ceylon måna
kingumut silarssuarme tinik niorau-
teKarnerpangorpoK, Indiamit sujuar-
tuvdlune. sujorna KeKertame tåssane
tit niorKUsiat 199 miil. kiluput, nuna-
nutdlo avdlanut autdlartineKartut
192 mili. kg-uvdlutik. Pakistanimmut
niorKutit sujorna amerdlanerpåuput
åmalo tuluit-nunåt, USA, Egypten
Australialo niorKuteKardlutik.
uvdlut pingasut
kipunago nuånåtut
igijloKarfiup El Ariship inue uvdlut
pingasut nuånåsimåput Egyptenip
Israelivdlo emigsivioKatigingnigssa-
mik isumaKatiglssuteKarnerata ki-
ngorna. igdloKarfik tåuna Akugdler-
ssup sineriånlpoK 20.000-inik inulik
Israelip Egyptenimit tiguartarisima-
ssaralua, Kåumatitdlo mardluk Kå-
ngiugpata Egyptenimut utertineKar-
tugssångorpoK. isumaKatiglssut tut-
siungmat uvdlut pingasut suliartorto-
KångilaK maligtuinarmik nagdliutor-
siorneKardlune.
Annoncér i
GRØNLANDSPOSTEN
Uganda Afrikap KerKane taserssQp Victoriap tasiata sinånlpoK. nunane
kiagtuvigssuarne, tåssa nunarssQp Kiterpiåne IpoK Katsigsumlkamile ilor-
risimårnartumik kiagdlune avdlångungisåinartumik, tåssa ukioK kaujatdlag-
dlugo uvdlut tamaisa 20-sivnilånguardlugit kiagtardlune. Uganda itsar-
ssuardle niuverm'kut pingåruteKarsimavoK, niorKusiarineruvai ånorågssiag-
ssat, kavfit, tit naussugssatdlo Qliagdlit. nuna kångugsaKarpoK kQlteKar-
dlune avdlanigdlo sagfiugagssaKardlune. 1962-ime Uganda nangminer-
ssortångorpoK, angissuseKarpoK 244.000 km-inik 15 millQnitdlo migssilior-
dlugit inoKardlune. titartagkame ersslput Ugandap angfssusia nunatdlo
erKånltut arKe.
FOTOGRAFIET GLEMMER ALDRIG
Fastfrys de lykkelige stunder -
ta’ til fotografen til fest og hverdag.
Henvendelse: Louise Inger Lyberfch,
tlf. 2 34 61 -mellem 12,00 og 14,00.

2