Atuagagdliutit - 05.07.1979, Qupperneq 7

AG
Lars Emil Johansen:
»pakatsinerit
no Kartar ne r itd lo«
- EF-parlamentime KanoK politikexarnigssarput
pivdlugo Atåssut navsuiautexarfigissariaxångilar-
put
folketingime ilaussortap åmalo
Siumup sujuligtaissuata, Lars
Emil Johansenip, Otto Steenhold-
tip onauserissai taivai »pakatsi-
nertut noKartarnertutdlo lands-
tingimut Kinersinerme, kommu-
nemut Kinersinerme, bygderådi-
mut Kinersinerme Smålo EF-imut
Kinersinerme Atåssutip ajorssar-
nerane«. Lars Emil Johansen o-
KarportaoK folketingip OKatdline-
rane peKatausinausimanane EF-
parlamentimut sivnissugssatut
Kinigkat akuerineKarnigssåt piv-
dlugo OKatdlinigssaK nautsorsså-
tigisimånginamiuk.
Lars Emil Johansen AG-imut
OKarpoK:
— Otto Steenholdtip Finn Lyn-
ge katågdlit palasiåtut taisi-
mangmago tamåna suliagssamut
tamatumunga tungåssuteKångi-
laK. Steenholdt isumaKarpoK Ka-
låtdlit-nunåne Kinersinerit 1972-
imingarnit EF-imut isumaKatau-
nerulernermut erssiutaussut. tai-
matutdle navsuiaineK ilumérner-
mut tungåssuteKångilaK, Lars
Emil Johansen taima OKarpoK na-
ngitdlunilo:
— EF-parlamentimut Kinersi-
neK tåssauneruvoK Atåssutip
Siumuvdlo akornåne partitut Ki-
nersineK. taimåitumik taissinerit
Kalåtdlit-nunåne partit politikiå-
ne nakussutsimut erssiutåuput
inuit EF pivdlugo KanoK isuma-
Karnerånut erssiutaunatik. isser-
tutariaKångilarme Atåssume å-
ma ilaussortaKarmat — pingårtu-
mik aulisartut akornåne — EF-
imut akerdliussunik.
— Otto Steenholdt isumaKar-
mat, Europa-parlamentime sule-
Katigissagssanik Siumup Kinersi-
nerane akuliutariaKardlune, tau-
va åma kukuvdluinarpoK. EF-
imut KanoK politikeKarnigssavti-
nik åmalo parlamentime KanoK
suleKateKarnigssavtinik Atåssut
navsuiauteKarfigissariaKångilar-
put. apemutit tåuko Siumup kisi-
me aulajangigagssarai.
— taimåitumik isumama eKi-
karnere imåiput, EF-parlamenta-
rikerit Kinigaordlåt akuerineKar-
nerånut atatitdlugit Otto Steen-
holdtip folketingime OKauserisi-
massai kukussumik tungaveKar-
dlune åmalo periarfigssame kuku-
ssume OKautigineKarsimassut.
Otto Steenholdtip Kinutigisi-
mangmago Atåssutip Kinigagsså-
ngortitånut taisisimassut 43 pro-
centit soKutigissait danskit nå-
lagkersuissuinut isumagemuv-
dlugit, EF-ime parlamentip suliå-
Lars Emil Johansen.
nut ilisimassaKånginermik ersser- vok torKåinartumik Kinigkanik
sitsivoK. pariamente nålagkersui- ilaussortaKardlune, Lars Emil Jo-
ssut pissortaKarfigingilåt, kisiå- hansen taima naggasivoK.
ne pariamente nangminerssortu- -h.
Finn Lyngep oxauserissai:
»tatigingningmex«
nalerxutmgitdlumartoK
Otto Steenholdtip nalunaerutai ardlagdlit Finn
Lyngep taimåinginerarai.
suliagssanut tungassut KanoK a-
taKatigingnerånik Otto Steen-
holdtip samumiussaine ardlag-
dlit Finn Lyngep taimåinginerar-
pai:
— Otto Steenholdtip emartor-
simavå Siumup, Suhssartut par-
tiat åma Inuit AtaKatigit agdla-
gångordlugo isumaKatiglssutåt,
uvavnik pingitsailissugssaK Eu-
ropaparlamentime gruppemut
danskit EF-imut akerdliussut i-
nigssisimavfiånut ilaussortaunig-
ssavnut, Finn Lynge AG-imut
taima OKarpoK nangitdlunilo:
Otto Steenholdt kukussumik
ilisimatfneKarsimassoK
— kisiåne Otto Steenholdt kuku-
ssumik ilisimatineKarsimavoK. i-
sumaKatigissut emartugå Suli-
ssartut partiata atsioKatauvfigi-
simångilå, tåssame isumaKatigl-
ssutit ingmikortut mardlQput,
Sulissartut partiånik isumaKati-
gissut åma Inuit AtaKatigingnik
isumaKatigissut. Inuit AtaKati-
gingnut tungatitdlugo Amaluk
Lynge OKaloKatigisimavara, tåu-
nalo OKarsimavoK, Europaparla-
mentime gruppemut sumut ilau-
ssortaunigssara pivdlugo aperau-
me Inuit AtaKatigit akuliunig-
ssartik kigsautigingikåt.
Socialdemokratine såmigdliunia-
nut
Finn Lynge nangigpoK:
— isumaKatigissume ingmikor-
tOK 4 Otto Steenholdtip issuai-
vigisimasså ima påsineKåsaoK,
sulinivne pissugssautitaussunga
Kalåtdlit-nunåne inuit EF-imut a-
kerdliunerat sianigiuåsavdlugo å-
malo månåkut pissusiussunut
taorsiutdlugit sujunigssame av-
dlatut KinerneKarsmaussugssat i-
lautiniartuåsavdlugit.
— Europaparlamentime grup-
pet ardlånut ilaussortaunigssara
pivdlugit KinersineK sujorKutdlu-
go taimågdlåt OKarsimavunga,
danskit socialdemokratit EF-i-
mut akerdliussut ingmikulisaga-
luarpata åmalo ingmikut grup-
peulerdlutik, tauva tåukununga i-
långunigssavnut periarfigssat mi-
sigssorumavåka. danskit politik-
kikut årKigssussinerånut« ilångu-
niåsaguma tauva Socialdemokra-
tine såmigdliuniartunut Kaning-
nerussugssauvunga.
Koreamiut igdlersortausiånik autdlarnissoK, taineKartartumik Tae-
kwon-Do, general Choi Hong Hi, igdloKarfigssuarmit Toronto-mit
CanadamTtumit uvdlormut sujulerssuissQssoK arfinlngormat sapå-
tiungmatdlo ipernåumi'k Kalåtdlit-nunånut pivoK. inerssuarme timer-
ssortarfingme NQngmTtume takutitsinerup angmarneKarnerane måne
takugssauvox NOngme borgmesterip, P. Thårup Høegh-ip saniane.
Stifteren af det koreanske selvforsvarssystem Taekwon-Do, general
Choi Hong Hi, der til daglig leder organisationen fra Toronto, Ca-
nada, besøgte for første gang Grønland. Han ses her ved siden af
Nuuks borgmester, P. Thårup Høegh.
danskit KanoK iliusiat
Finn Lynge nangigpoK:
— KinerKUsårnerme ardlaleri-
ardlunga OKalungnikut agdlagka-
tigutdlo ersserKigsartarsimava-
ra, danskit EF-imut akerdliussut
suleKatigigfiånut ilångunidngit-
sunga. isumaKarpunga suliniaKa-
tigigfik tåuna danskit KanoK iliu-
serinarigåt kalåtdlimut politikeri-
mut ilaussortauvfigineKarsinåu-
ngitsoK.
— avdlale unauvoK, sftruname
danskit tåuko suliniaKatigit su-
liagssaisa ilait Kalåtdlit-nunåne
naj ugaKartunut
— pingårtumik EF-imut taor-
siutdlugit avdlatut Kiniagagssa-
KarsinaunersoK pivdlugo misig-
ssuinigssat pivdlugit. taimatut
påsiniaivdlune sulinigssame suli-
niaKatigingnik tåukuninga sule-
Katigingningnigssara nåmagsi-
niagagssavtut ersserKigsutut i-
ssigåra, taimaitOK tamatumane
åma suleKatigingnigkumavdlu-
nga Bruxellesime EF-kommissio-
nimik åmalo Københavnime tåu-
ssuma agdlagfianik nalunaerute-
Kartarfingmik. tåssame pissaria-
KarpoK sunik tamanik sapingisa-
mik erssemigsisitsinigssaK, Finn
Lynge OKarpoK.
Kelåtdlit-nunåta inuisa tamarmiu-
ssut soKutigissait tamaisa isuma-
giumavéka
— Socialdemokratisk Dagbladip
KinersineK sujorKutdlugo aper-
ssordlunga OKaloKatigisimavå-
nga ilåtigutdlo aperisimavdlu-
nga, EF-parlamentime EF-imut
akerdliussutut KanoK iliordlunga
sulisanersunga Kalåtdlit-nunåta
EF-imut ilaussortaujungnaernig-
sså pivdlugo. akissuteKarpunga,
Kalåtdlit-nunåta ilaussortaunera-
nik apemut Kalåtdlit-nunåta par-
lamentimut ilaussortautitånit au-
lajangivfigineKåsångitsoK, kisiå-
ne Kalåtdlit-nunåta inuinit poli-
tikimut tungassutigut Kinersini-
kut.
Otto Steenholdtip folketingime
OKauserissainut Finn Lyngep o-
Kauserissane ima naggaserpai:
— kisalo nalerKutingitsoK una
tikuarumavara, Otto Steen-
holdtip folketingip OKalugtarfia-
nit tatigingninginermik takutisi-
mangmanga EF-parlamentime
sulinigssara sule autdlartingit-
sordlfinit. kisiåne OKauserissaisa
måna tikitdlugo isumaga avdlå-
ngortingilåt: EF-parlamentime
igsianiartunga Kalåtdlit-nunåne
soKutigissat tamarmiussut isu-
maginiardlugit sapingisamik pi-
ssusigssamisortumik ajungitsu-
migdlo.
-h.
politikfkut
éta v e Katigfgf ig ssan
piarér
sautigineKartOK
Kalåtdlit-nunåne landsstyremut
sivnissorissat folketingip sujulig-
taissoKarfianik atautsiméKate-
Kartarsimåput politikikut åtave-
KatigigfigssaK grønlandsrådimut
måna atorungnaersineKarsima-
ssumut taorsiutdlugo pilersine-
KartugssaK pivdlugo. sujunerta-
rineKarpoK åtaveKatigigfigssaK
kalåtdlinik danskinigdlo politi-
kerinik amerdlaKatigingnik ilau-
ssortåsassoK, ukiumutdlo atau-
siardlune atautsimltoKartåsaOK
Kalåtdlit-nunåne Danmarkimilo
nikitautdlugit.
åtaveKatigigfiup ilaussortaler-
sugaunigsså sulinigssålo pivdlu-
git sujunersut måna suliarineKå-
saoK, tamatumalo kingorna suju-
nersut tåuna landstingime folke-
tingimilo OKaluserineKarumår-
poK.
En annonce i
GRØNLANDSPOSTEN
giver kontakt til
mange tusinde kunder
over hele Grønland
7