Atuagagdliutit - 17.04.1980, Side 13

AG
Inatsissartunit - Fra landstinget - inatsissartunit - Fra landstinget - inatsissartunit - Fra landstinget - inatsissartun
inatsissartut
aulajangigaisa
pingårnerssait
nunavta inatsissartuisa upernåK mana atautsirm-
nerat pivdiugo agdlauserissartagkavut matumuna
naggaserpavut.
Kalåtdlit inatsissartuisa upernåK
^låna atautsiminerat pissarner-
fj'it anginerungåtsiartumik AG-p
ilångussivfigissarsimavå. tama-
tumunga pissutauvon kalåtdlit
nålagkersuissuinit aningaussanik
jngmikut akuerssissuteKarnen
kalåtdlit inatsissartuisa OKaloKa-
tigissutigissartagainit amerdla-
nerussunik ilångåssaKartarnig-
ssan sujunertaralugo.
UpernåK måna atautsirmnermit
uångussissarnerput agdlautigi-
ssåkut matumåna naggasisavar-
Put kalåtdlit inatsissartuisa aula-
Jangernera pingårnerpåjussut
Uaitsunguamik nalunaerssusior-
ulugit.
atåssuteKarnermut udvalge
P'lersineKarpoK
Kavdlunåt kalåtdlitdlo nålagker-
suissuisa akornåne suleKati-
gingnigssamut atåssuteaautig-
ssamik udvalgimik pilersitsinig-
ssaK kalåtdlit inatsissartuisa isu-
uiaKatauvfigisimavåt. udvalgi-
JUut inugtåuput folketingip suju-
lerssuissue tatdlimanik ilaussor-
taKartut Sma kalåtdlit folketingi-
jnut ilaussortautitait mardluk.
kalåtdlit inatsissartuisa Siumu-
P^it ilaussortagssatut torcarsi-
uiavait Jonathan Motzfeldt,
Bendt Frederiksen, Sofus Joel-
sen, Fr. Rosbach, Atåssumitdlo
Lars Chemnitz, Konrad Steen-
uoldt Sma Peter Ostermann, ka-
fitdlutik kalåtdlit inatsissartuinit
torKagaussut ilaussortat arfineK-
mardluk, taimalo 8-nik ilaussor-
tautitaKarsinaunermut periarfig-
ssaK atorneKångitsordlune. ka-
låtdlit tungånit kigsautigineKar-
Pok Danmarkimit Kalåtdlit-nu-
u&nitdlo ilaussortaussut amerdla-
Lgisassut.
. atåssuteKarnermut udvalge su-
JUgdlermérdlune atautsimlsagu-
UarpoK Kalåtdlit-nunåne augus-
fusip 27-åne 28-ånilo.
■sumaKatigTssuteKartarner-
Piut atautsimttitaKarnigssaK
kalåtdlit inatsissartuisa isumaKa-
tauvfigisimavåt pissortatigértu-
Paik isumaKatigissuteKartarner-
«|ut atautsimititaliaKarnigssaK
pivdiugo inatsimut sujånersåt.
ukissugssauvfigissagssarisavå
Kalåtdlit-nunåne suleKatigigku-
tåt ardlaKartut pivdlugit isuma-
KatigissuteKarnigssamut isuma-
Katigingningniarnerit. atautsimi-
titame ilaussortåusåput Kalåt-
dlit-nunåne nangminerssorneruv-
dlutik OKartugssaussunit, Kalåt-
dlit-nunåne kommuneKarfit kå-
tuvfiånit ama Kalåtdlit-nunåta
uainistereKarfianit sivnissutitat.
aydlånguteKartitsinigssamik su-
jånersåt kalåtdlit inatsissartuisa
isumaKatigissutigåt, tåuna ma-
ugdlugo atautsimititap sujulig-
taissua OKartugssaussunit pinga-
sunit taineKartunit tomarneKar-
tåsavdlune. autdlarKåumut sujå-
uersåtaugaluarpoK sujuligtai-
ssugssaK ministeriunermit tor-
KarneKåsassoK. suj uner sut måna
folketingimut samåmiåneKåsaoK
naggatårutaussumik isumaKati-
gissutigssatut.
nunamut tamarmut pilersså-
rusiorneK nangminerssorne-
ruvdlutik OKartugssaussunut
pisinautitaunermut inatsit, nuna-
mut tamarmut pilerssårusiorne-
rup avdlatdlo nangminerssorne-
ruvdlutik OKartugssaussunut nå-
neKarnigssånik imaKartOK piv-
diugo suj uner såt kalåtdlit inatsi-
ssartuisa akuerisimavåt. taimåi-
tordle nunat ingmikortue igdler-
sorneKarnigssamut tungatitdlu-
go iluaKutaussugssat pivdlugit
piginautitaunermut inatsisip ing-
mikortortåta sukanganerulersi-
neKarnigsså kalåtdlit inatsissar-
tuisa suj unersutigisimavåt. tå-
ssane kalåtdlit inatsissartuisa
kigsautigåt Kalåtdlit-nunåne nu-
nat ingmikortue nutåt igdlersor-
neKarnigssamut atortugssångor-
tineKåsagpata kalåtdlit nålagker-
suissuisa isumasiorneKartarnig-
ssåt. pisinautineKarnermut inat-
sit folketingip måna isåmerfigisa-
vå.
inatsimut tåssunga atatitdlugo
nunap atorneKarnigsså, nunamut
tamarmut igdloKarfingnutdlo pi-
lerssårusiornerit åmalo såkut ig-
dluliortiterneK pivdiugo kalåtdlit
inatsissartuinit perKåssumut su-
jånersåt kalåtdlit inatsissartuisa
sujugdlermérdlugo åipagssånér-
dlugulo OKaloKatiglssutigåt.
ukiaro atautsimlnigssame pinga-
jugssånérneKåsaoK.
nukingmik sipårniuteKarneK
angerdlugo
Kalåtdlit-nunåta ministereKarfia-
nit sujånersåt Kalåtdlit-nunåne
nukingmik sipårtitsiniarneK piv-
diugo nutåmik KanoK-iliuseKar-
titsiniarnermik imaKartOK kalåt-
dlit inatsissartuine ilagsivdluar-
neKarpoK. sujånersåt udvalgime
ersserKingnerussumik OKaloKati-
gissutigineKåsaoK, tåussumalo
ukiaro kalåtdlit inatsissartuinut
sareåmiutisavå KanoK-iliåseKar-
nigssap iluseKarnigssånik sujå-
nersåt inerneKarsimassoK.
KanOK aningaussarsiaKartigi-
neK nautsorssutigineKa-
rungnaerpoK
inungnik isumagingningnermut
tångatitdlugo kalåtdlit inatsi-
ssartuisa aulajangigait pingår-
nerpåt ukiiput:
mémanut tapissutit iliniartu-
nermilo ikiorserneKarnigssaK piv-
dlugit inatsissartunit perKåssu-
mut sujånersåt sujugdlermik
OKaloKatigissutigineKarnermine
tångaviussåkut isumaKatauvfigi-
neKarpoK. 2-gssånik 3-gssånigdlo
OKalåserineKarnigsså ukiamut
kinguartineKarpoK. ikiåtit taine-
Kartut KanoK aningaussarsiaKar-
tiginermik tångaveKartitaunerisa
pérneKarnigssåt Siumumit Atå-
ssåmitdlo tångaviussåkut isuma-
KatauvfigineKarpoK. kommune-
Karfit kåtuvfiata nalunaerutigisi-
mavå KanoK aningaussarsiaKarti-
ginerup tångavigineaarnerata
atorneKaraluartup pérneKarnera-
tigut aningaussartåtigssanut
amerdlissutigssat akilerneKarnig-
ssåt kommunit peKatauvfigiuma-
gåt.
igdloKarniarneK
kalåtdlit inatsissartuisa igdloKar-
niarneK pivdiugo OKatdlinerat au-
lajangernivingnik piviussunik ki-
nguneKångilaK. kalåtdlitdle inat-
sissartue isumaKatigigput igdlu-
liortiternerup angnertunerusså-
ngortinigssånut, imaKa igdlulior-
titernermut ikiorsissarfingmit
maleruagagssat uvdlumikut ator-
tåssunit avdlaussut tångavigalu-
git. inungnik isumagingningner-
mut tångassut pivdlugit nålag-
kersuissut pissortautitåt OKar-
poK — avdlanit akerdlilerneKara-
ne — igdloKarnermut tångassut
ungasigsorssflngitsåkut nangmi-
nerssorneruvdlutik OKartugssau-
ssunut nuneKarnigssåt kigsauti-
ginartoK. oKautigå igdloKarniar-
nermut ajornartorsiutaussut
inungnik isumagingningnerup nu-
tåjussumik åmigssugaunigsså-
nut peKatautitdlugit sullssutigi-
ssariaKartut. åmalo aperKut tåu-
na inersussutigineKarpoK 1980-ip
ukiåne igdloKarniarneK pivdiugo
atautsimérssuarnigssamut.
kalåtdlit erfalassuat
kalåtdlit inatsissartue Kalåtdlit-
nunåta nangminerissaminik erfa-
lassoKalernigssånut tångaviusså-
kut angersimåput. erfalassoK piv-
diugo udvalgimik pilersitsineKar-
simavoK ukuninga inugtaling-
mik: Jonathan Motzfeldt, Henrik
Nielsen, Pavia Nielsen, Lars
Chemnitz åma Niels Carlo Heil-
mann. udvalge ilagssarsisaoK ili-
sarnauteKarnermik påsisimassa-
lingnik (sordlo erfalassup KanoK
iluseKarnigsså pivdiugo malerua-
gagssanik påsisimassagdlit). tåu-
ko ingmikut påsisimassagdlit pe-
Katigalugit udvalgip kalåtdlit er-
falassugssånut sujånersåterpag-
ssuit tiguneKarérsimassut misig-
ssåsavai. sujånersåtit 10 udval-
gip Kinisavai. sujånersåtit tåuko
kalåtdlit inatsissartuinut samå-
miåneKåsåput, imaKa ukiamut.
taimailineKarérpat kalåtdlit inat-
sissartuisa erfalassut mardluk
tomåsavai, tauvalo erfalassut
tåuko mardluk pivdlugit inung-
nik taisisitsinigssaK takåssutig-
ssaussoK piarérsarneKåsaoK. tai-
sisitserérnikut kalåtdlit inatsi-
ssartue aulajangivisåput.
kigutitigut KanoK-issuseK
pitsångorsarneKåsaoK
kigutitigut KanoK-issutsip ajor-
dluinarneranik peraingnigssaK
pivdiugo sulivfeKarfingmit nalu-
naerusiaK kalåtdlit inatsissartui-
sa tusautigssatut tiguvåt, inung-
nigdlo isumagingningneK pivdiu-
go nålagkersuissut pissortautitå
perKUvdlugo KanoK-iliåsigssanik
aningaussagssaKartineKartunik
635. Botswana. Statsvåben
636. Botswana. National- og
statsflag samt hærens flag
kalåtdlit inatsissartuisa upernåK måna atautsirrnnermingne Kalåtdlit-nunåta nangmine-
rissaminik erfalassoKalernigsså Kanigdliatdlangåtsiarpåt. uvane åssiliartåuput erfala-
ssut nålagauvfingmutdlo ilisarnautit Afrikame nålagauvfingnut nutånut mardlugsung-
nut akuerssissutigineKarsimassut. iluagtitsineKåsajungnarsivoK kussanarnerussumik
ersserKingnerussumigdlo Kalåtdlit-nunånut pigssarsinigssamut. Botswanamut Kali-
pautit pingårnerssåt tungujortOK KaumassuvoK. Swazilandip erfalassua Kulimigut ati-
migutdlo tungujortunik tårtunik mardlungnik titarneKarpoK, Kencalo augpalugtunik su-
ngårtunigdlo KalipauteKardlune.
I forårssamlingen kom landstinget et væsentligt skridt nærmere selvstændigt flag for
Grønland. Ovenstående illustrerer de flag og statsvåben, som et par nye afrikanske
stater har fået godkendt. Forhåbentlig lykkes det at finde en smukkere og mere enkel
løsning for Grønland. Hovedfarven for Botswana er lyseblå. Swazilands flag har to
mørkeblå striber foroven og forneden, og midterfeltet er i røde og gule farver.
pilersitserKUvdlugo. åma Kåu-
marsainiardlune sulinermik inger-
dlatsineKåsaoK kultureKarner-
mut iliniartitaunermutdlo tånga-
ssut pivdlugit sulivfeKarfik isu-
masioKatigalugo.
sulinigssamut akuerssissute-
Kartarnernut angerneK
suliagssaKartitsiniarnermut tå-
ngassut pivdlugit najugaKarnig-
ssamut sulivfeKarnigssamik ka-
låtdlit inatsissartuinit pemåssu-
tigssaK kalåtdlit inatsissartuinit
isumaKatigissutigineKarpoK. su-
jånersåt 1979-ip ukiåne OKaloKa-
tigissutiginenarpoK (sujugdler-
mérdlugo åipagssånérdlugulo),
tamatumalo kingornagut atorfi-
lingnit OKaloKatiglssutigineKar-
dlune åmalo tamatuma kingorna
upernåK måna atautsiminerme 3-
gssånik OKaloKatigissutigineKar-
nerane isumaKatigissutigineKar-
dlune. inatsisikut sujunertarine-
KarpoK sulissartut avatånit tikiå-
ssornerisa nåkutiginigssåt inung-
nut Kalåtdlit-nunåne najugaKa-
vigsunut sapingisamik suliagssa-
KartitsiniarneK sujunertaralugo.
atortugssångortineKarnigssåta
kalåtdlit inatsissartuinit isuma-
KatigissutigineKarnigssånut EF-
ip inatsit pivdiugo isumaKatigi-
ssuteKarfiginigsså amigautau-
vok, isumaKatigissutigineKarnig-
ssålo ukiaro atautsimlnigssame
pisasimavoK.
nalunaerut Kalåtdlit-nunåta
imartaine umiarssuarnut angine-
russunut kivfaKarnermut male-
ruagagssat ilåtigut sukangnerne-
russut pivdlugit imaKartOK kalåt-
dlit inatsissartuisa isumaKatigi-
ssutigisimavåt. inatsisip KaKUgo
atortålernigsså kingusingneru-
ssåkut aulajangerneKåsaoK.
niorKutigssiagssanik tunissi-
nerup unigtitaussarnera
sujånersåt »inuit aulisarnerina-
vingmik inussutigssarsiuteKartå-
ngitsut uvdlune sårugdleKarfiuv-
dluartune tunississånginigsså-
niku imaKartOK kalåtdlit inatsi-
ssartuisa OKaloKatigTssutigisima-
våt. inussutigssarsiornermut tå-
ngassut pivdlugit KutdlersaKarfi-
up kalåtdlit inatsissartuine OKat-
dUneK tångavigalugo måna sulia-
Karsimåput »sårugdlit tunineKar-
tarnerisa kigdlilerneKartarnig-
ssåt pivdiugo maleruagagssanut
sujånersumik«. sujånersåt tama-
tumånga agtåmåssuteKartune
ardlalingne (KGH, KNAPP, av-
dlatdlo) piviussångortineKångi-
nermine OKalåserineKarKåsaoK.
aulisartut takornartat akile-
råruteKartitdlugit
sujånersåt nunat akileråruteKar-
titdlugit sujånersåt nunat avdla-
miut aulisartue Kalåtdlit-nunåta
imartaine aulisarnigssamut
akuerineKarsimassut akilerårute-
Kartitaulernigssånik imaKartOK
kalåtdlit inatsissartuisa tånga-
viussåkut isumaKatauvfigåt. su-
jånersåt måna Kalåtdlit-nunåta
ministereKarfianut åma nunat av-
dlat pivdlugit ministereKarfing-
mut nagsiåneKarsimalerpoK er-
Kup. tugdl. nang.
13