Atuagagdliutit - 17.04.1980, Side 27

AG
i'mame anakangnajårneic
°KalugtuaK inuit tatdlimat påskime K'ornumit Nuli-
ardlutik anorerssuarmit pakasarneKarsimanerånik
angatdlåmik radioKångitsumik a-
ngalarKlngisåinåsaunga. isuma-
KarPungalo angatdlatit Kalåtdlit-
nunåne kangerdlungne atorne-
J^artut tamarmik angatdlatip ra-
aioanik peKarnigssåt piårnerpå-
inatsisitigut piumassaKauti-
g'ssariaKartoK. taimåitoKarneK i-
nuit indnerånik ånåussissåsaoK,
Uyagutdlo misigissavta amilår-
nftut åssinginik misigititsisså-
sangitdlat, agdlagfingme pissor-
taK John Hansen, Nuuk, OKar-
Pok.
tåssauna angut tåuna John
Hansen, nuliane erninilo 9-nik u-
kiulik ilisarisimassanilo mardluk
Porskip kinguningua Nup kanger-
ojuane periarférussineKartOK, uv-
oluvdlo åipå avitdlugo migssåne
Pujortulémanit 5-6-init, politit
angatdlatånit Nakuamit amalo
Kalåtdlit-nunåne tingmissartor-
wtseKatigit helikopteriutaisa ilå-
nit ujårineKardlune. pujortulér-
aamik 27 fodilingmik 10 tonsinig-
. *o OKimaitsigissumik »Julius«-
lrnik tatdlimauvdlutik pårskip
Ovdluata åipåne uvdlo’KerKata
sujornatigut K’ornumit autdlar-
S1måput. kinguningua anorer-
ssualiutitiput nivtaitdliutitdlu-
Hgdlo. nalunaenutavdlo akuneri-
ne 35-ne imame magdleKissume
Orniatsialivingne åssigmgitsune
aaperngussaKåtårsimavdlutik ar-
olaleriardlutigdlo kangerdlungme
sumlssutsimingnik påtsivérut-
dluinartarsimavdlutik K’ornu-
mut uterput.
Kanon atugaKarsimanerat AG-
P OKalugtuarisavå, politit isumåt
maligdlugo takussutigssauvdlu-
armat Kalåtdlit-nunåne nuånari-
Oardlugo imåtigut angalaortartu-
nik ujåssissarnerpagssuarnut
tåukualo KanoK navianartorsior-
sinaussarnerinut. taimatut pisso-
Karsimanera avdlat iliniarfigisi-
Oauvåt taimatutdlo atugaKarnig-
Ss3k imana pingitsorsinauvdlu-
go.
aiunårKajarneK
’-^ohn Hansen oKalugtuarpoK:
— sujugdlermik erssemigsåsa-
vara kalåtdlimik nunamik tama-
tuminga ilisimangnigtumik ilau-
ssoKarama. Kularutigingitdlui-
Pardlugulo onautigisinauvara:
tåuna ilaussorisimångikaluaruv-
tigo ajunårnermik kinguneKarsi-
oiåsagaluarpoK. Kularutigingit-
oluinarpara kisimisimagaluaruv-
ta anorerssuan sapersimåsaga-
lUarparput. umiatsialivit Kimar-
Oguvfiussartut ånagfigissavutdlo
Oanisinausimångikaluarpavut.
K'&rnumit autdlarneK
' K’ornumit autdlarpugut por-
®kip uvdluata åipåne nal. 11 uv-
olo’Kemata sujornagut. sila pit-
sauvoK. NOvdle tungånut Kilak
tårtuinauvoK. tamåna sujomut-
dlugo NOp silå ta KanoK-ineranik
tusarniaerérsimavugut. tusarpar-
Put anordlersoK ingerdlavfiusi-
oaussordle.
nalunaenutavdle akunera atau-
SeK KångiutOK sila tåssångåinan
avdlångorpoK. minutimininguit i-
Pgerdlanerinåne anore imana 10-
mik såkortussusenalerpoK, imau
agsut magdlilerdlune, nivtaitdler-
Oeranitdlo issikivilugsivdluinar-
dlune. taimailineranile K’ornup
Kenertarssuata Sermitsiavdlo a-
kornånut pisimavugut. pilersså-
rutigisimagaluarpara SermitsiaK
kujarnutdlugo ingerdlaniardlu-
Pga, silale pissutigalugo Sermit-
sraK avangnarKuniardlugo aula-
jangerpugut. ajoraluartumik
K’ornumit autdlartinata OKarsi-
mavunga SermitsiaK kujarnut-
dlugo ingerdlåsavdluta, tamåna
kingusingnerussukut ujåssinerup
ilånut aulajangissungorpoK.
avdlamut sågtariaKarpugut
K’ornup KeKertarssuata kujatåne
umiatsialivik Kimarnguvfiussar-
toK K’årusuk ornigparput. tåssa-
ne angatdlatit avdlat 5-6 K’ornu-
mit uvavtinit nalunaenutap aku-
nerata agfånik kingugdliuvdlutik
autdlarniarsimassut utarKiniar-
dlugit. silale ajornarsivdluinar-
poK, taimåitumigdlo K’årusup tu-
ngånut ingerdlåinarsinaujung-
naerdluta, sangmivigputdle av-
dlångortitdlugo Sermitsiap a-
vangnånut ingerdlanialerpugut
tåssane Memuitsungup emåne u-
miatsiavilingmik Kimarnguvfig-
ssarsiorniardluta. taimailiornivti-
ne iluagtitsivugut, sigssardlo
ikagtOK siornanik natilik tikipar-
put kisardlutalo. nalunaenutaK
13.30- p migssånilersimavoK.
uvdloK tåuna nal. 19-ip nalåne
anore nalunångitsumik uteriåmi-
vok avdlamigdlo sangmiveKaler-
dlune. ingerdlasinångordluta
nautsorssfltigårput pilerssårpu-
gutdlo MernuitsunguaK uiarniar-
dlutigo tauvalo SermitsiaK siner-
dlugo kujåmut ingerdlaniardluta.
kingumut
anorerssuamilerpoK
Sermitsiavdle KåKai ivnårKigsut
sinerdlugit sømilit mardlugsui-
nait ingerdlarérsugutdlo kingu-
mut anore avdlångomigpoK ag-
sorssuardlo såkortusivdlune, ag-
ssornartorssuångormatdlo kujå-
mut sangminerput taimaititaria-
Karparput KeKertårKatdlo mar-
dluk K’eKertat torårtariaKaler-
dlutigik. tåuko tikipavut nal.
20.30- p migssåne, tåssa sule por-
skip uvdluata åipåne unukut. ki-
sarpugut. ajungilaK kitsavtalo u-
ningatipåtigut. sigssaK pukitsui-
nauvoK nivtaitdlertarnerane me-
terinik 15-20-nik ungasigtigissoK
takutsiarsinauvdlutigo.
unuaK armlårnartOK
tåssane unuivugut sunguamig-
dlunit siningnata. anorerssuaK
sule taima såkortutigaoK. sinig-
dlunga siningajagsimavdlungalu-
nit anorerssup magdlitdlo angat-
dlåmut nipiliornerssuat sule tuså-
ssarpara. agsorssuaK malingnit
aulajuarpugut. tårnerane meteri-
mininånguanik ungasigtigissoK
takusinauvarput, magdlitdlo
Kaugdluarpalungnere anorimit
terKartut aputiminålugssuarnik
temartunik akuvdlutik angatdla-
tip igalåve torarfigiuarpait. agsut
issigpoK. malugisimavunga a-
ngatdlatip initånut anigåine to-
KUmik kinguneKångitsornaviå-
ngitsoK, inivtine kiagsautip 0-imi-
titsinera Kimagkåine. taimaitdlu-
ne sermernarsivoK. taimaitdlar-
dlune Kåumarmat angatdlatip si-
latå tamarme 2-3 centimeteritut
ivssutigissumik sermersimavoK.
kisavta kalungnere
kigtorångitdlat
unuaK tamåt ercarsautigalugo
nanertutigårput kitsavta kalung-
nere saviminiussut taima sånge-
Kåtårtigigamik kigtorarsinaune-
rat. pårdlagautdluta pigårtussar-
pugut, sinigfik-punutdlo kiagsag-
kanut ikigaluarångavta ardlåi-
navtinigdlunit sinigtoKarneK a-
jorpoK. anorerssuaK såkortuser-
Kigsorivdlutigulo motore autdlar-
titarparput. kitsavta kalungnere
»Julius« kussanartorssungilaK, anorerssuarmitdle aniguivoK. angatdlatauvo« mångertuminernik k issulik 27 fodilik, 1952-imérsoK,
atorfeKarfit ilåta angatdlatigisimassaralua. 10 tonsit migssåne OKimaitsigaoK, 6 knobimik sukåssuseKardlune. motorimik Listamik
nutårdluinarmik motoreKarpo« angatdlåmTtut tugpatdlersautigissSnik: ingerdlavdluarpo« sukutdlunftdlo autdlarteriåinaussardlu-
ne. K'ornumit autdlarnermine 180 literit migssåne orssugssamauteKarpoK. nalunaeKutap akunere 35-t Kångiutut nunaKarfik tåu-
na tikerKingneKarmat literit 10-ungitdlatdlunit. kisa« 15 kg-nik OKimåissuseKarpoK kalungneritdlo saviminiussut 35 meterinik taki-
tigalutik. angatdlat åma avdlamik kisaitaraluarpoK avdlamutdle atugkiuneKarsimassumik.
»Julius« er ingen skønhedsåbenbaring, men den holdt til stormen. Det er en 27 fods træbåd, eg på eg, fra 1952, tidligere insti-
tutionsbåd. Vægt ca. 10 tons, hastighed 6 knob. Forsynet med en helt ny motor, der var de ombordværendes trøst: Den fun-
gerede præcis og kunne startes omgående på alle tidspunkter. Ved starten fra K'ornoK var der ca. 180 liter brændstof i tanken.
Da man anløb bygden 35 timer senere, var der knap 10 liter tilbage. Ankeret på 15 kilo og kæden 35 meter jernkæde. Der hører
endnu et anker til båden, som imidlertid var lånt ud til en anden.
kigtoråsagaluarpata motore ta-
måkisitdlugo sigssamut pukitsu-
mut majoragsårniarpugut. påsi-
varpume umiatsiaK kisaKarnane
såvitåusagaluarpat toKungitsor-
naviarnata. kalungneritdle kigto-
rångitdlat, mardlungornerdlo uv-
dlångorpoK.
uvdlo’Kemata sujornatigut si-
la unuauneranit pitsaunerungå-
ngilaK. 11-vdle migssåne erssarig-
sinerutsiarpoK. motorimut na-
magtumik ikumatigssaKarpugut,
imermigdle nerissagssanigdlo a-
migauteKalerdluta. umiatsiårKa-
mik nunamut imertarnigssaK a-
j ornardluinarpoK.
K'eKertat Kimagdlugit
naugdlo magdlingåtsiaraluaKi-
ssok agsorssuardlo issikivilug-
dlune aulajangerpugut K’eKertat
Kimangniardlugit Nåp Nåvdlo a-
kiata tungånut Kilak kingumut
tårsiartomilerpoK. sule silardlug-
siorKingnigssaK pingitsorumav-
dlutigo aulajangerpugut K’ornu-
mut ingerdlamingniardluta. tau-
va avåmut autdlarpugut K’ornup
KeKertarssuata kimut sineriå a-
tuardlugo. NiaKornarssåvdle nua
uiarnialerdlutigulo sumut sang-
minerput påtsivérutdluinarpar-
put. ingerdlåmersorsimavdluta
nunamik takorKigkavta sunauvfa
Nåp akiata ilåne Kikiagdlit emå-
nilersimavugut. taimailinerane
mardlungornerme nal. 16 erKåni-
lersimavoK. imaK aulavatdlångi-
laK, 50-60 meterit ånguvdlugit
issigisinauvdluta.
K'6rnup KeKertarssuata
tungånut
tauva K’ornup KeKeKertarssuata
tungånut sågpugut seKerngup
sumissusia najorKUtariniardluti-
go. nautsorssuinivtinile kingu-
mut kukusimavugut. nalunaeKu-
tap akunere ardlalialuit ingerdla-
simavdluta K’ugssup kanger-
dluata Kinguanut pivugut Amit-
suatsiamut. taimailinerane nalu-
naeKutaK arfiningordluarpoK.
KatsorsimangajagdluinarpoK. su-
mivfigput mana påsisimavdlua-
lerparput. kåKaugut imerusug-
dlutalo taimåitumigdlo aulaja-
ngerpugut — sivikitsoralångua-
mik kisarsimasinardluta — Nu-
gårssuk uiardlugo kujåmukarni-
ardluta K’ornup KeKertarssuata
K’ornuvdlo tungånut. issikivilug-
kaluaKissoK ingerdlavigputdle ki-
ngugdleK tåuna ajungitsumik i-
ngerdlavoK. nal. 21-p migssåne
K’ornumut ångupugut. nivtae-
KaoK. kangerdluk KatsungavoK.
nalunaeKutap akunerine 35-ne i-
marsiorérdluta ardlaleriardlutalo
toKUSsugssångorisorissardluta,
nunamut tungmarpugut. åsseKå-
ngitdluinartumik OKiliatdlang-
narpoK.
IMakuaK tikiupOK
uvdlo’KerKa Kångerå politit a-
ngatdlatåt NakuaK K’ornup umi-
atsialivianut pivoK. pilerssåruti-
gisimagaluarparput uvalikut
Nungmut ingerdlåsavdluta. Na-
kuavdle kalusiupåtigut, tamånalo
nuånårutigårput. uvaligå tamav-
ta Nungmut pivugut. ilarput nå-
parsimavingmut unigtineKarta-
riaKarpoK ilungersorulorérnerup
kingornatigut misigssugarineKå-
savdlune. uvavnut misigissaK
tåuna sule ulikutdlangnarpoK. ag-
sorssuaK Kujaniutigåvut ikingu-
tit ilisarisimassatdlo ujåssinerme
peKataussut, John Hansen nag-
gatåtigut OKarpoK.
ujardlerneK
politiassistent Karl Møller Jen-
sen, Nuuk, OKalugtuarpoK, angat-
dlåmik tåmaineKartumik politit
kalerrineKartut mardlungornerup
uvdlåvane. — autdlarKåumutdle
erngerdluta angatdlåmitut tatdli-
mat agsut atugardliusangatipa-
vut navianartorsiortugssatut. ka-
lerrineKarsimavugut Nångmut i-
ngerdlatitdlutik silardlugsiulersi-
massut. taimåitumik erngerdluta
NakuaK ujåssitilerparput, åmalo
uvdlåK tåuna helikopterimik ujå-
ssititsiniaraluarpugut, issikivi-
lungnerale akornusiupoK. aitsåt
pingasungormat uvdlåkut tamå-
na ajornarungnaerpoK.
»Julius« umiatsåp radioanik
peKångilaK. radioKarsimagalua-
runik tamåna avdlångortitsivdlu-
inarsimåsagaluarpoK. sordlo ujå-
rineKartut tåuko K’eKertane Ki-
marnguvfingmingnit NakuaK iki-
ortigssarsiariniarsimåsagaluar-
påt taimalo amilårnartumik unu-
arsioratik.
radio inatsisitigut
piumassaKautåungilaK
politimesteriugatdlartOK Søren
Staun: — pingitsorane iluaKU-
tauvdluinåsagaluarpoK pujortu-
lårKat tamarmik radioKaraluar-
pata, angatdlatinutdle taimatut
itunut inatsisit piumassaKaute-
Kångitdlat. inatsisitdle ima piu-
massaKarput, angatdlatit 22 fod-
init anginerussut tivsukardlune
kisaussamik peKarnigssåt umiat-
siårKamigdlo kalitaKarnigssåt (a-
ngatdlatip nålagåta saniatigut i-
laussoKarpat), åma iputit mar-
dluk, ånangniut putdlagtagaK,
pujuliortut mardluk kalerrisåru-
titdlo »kigaitdlagsautigdlit« 6, i-
malunit »kigaitdlagsautigdlit« 3
semortartutdlo 3.
»Julius« umiatsiåmamik kali-
taKarpoK ånangniuteKarnanile.
— åp, akuerssissutigissariaKa-
runarparput aulajangersagkat ta-
måko inungnit amerdlasunit ilisi-
maneKarunångitsut. umiarssuar-
nik nåkutigingningnermut inatsi-
sip paragraf 42-at maligdlugo aki-
lisitaunigssamik piumassaKarsi-
nauvugut, nalungisåkale nåper-
tordlugit taimailiorsimångilagut.
pissune atausiåkåne angatdlatip
pigingnigtua mianerssorKUSSU-
mik tunisimavarput. kisiåne nå-
pertuivdluartunaviångilaK inuit i-
nunermingnik navianartorsiortit-
sisimassut akilisiniåsavdlugit,
avdlatdle KanoK ånangniuteKar-
nigssamik inatsisit piumassari-
ssåinik uniomutitsissut taimaili-
neKaratik, Søren Staun OKarpoK.
-h.
naitsumemit
■ K’asigiånguane børnehave. —
K’asigiånguane børnehave nutåK
igdluliortitsissartOKatigingnit
Atconimit tuniuneKarKåmerpoK.
Børnehave mémanut 60-inut inig-
ssaKarpoK. akeKarpoK 2,8 miil.
kr-nik. peKutigssai sule amigauti-
gineaarput. nautsorssutigineKar-
poK børnehave majip Kemane
angmåsassOK.
■ EF-imit akuerssissutit nutåt
— Kalåtdlit-nunåt Europame ani-
ngaussallssuteKarnigssaK pivdlu-
go aningausserivingmit, EF-ip
aningaussat atortitagssat sivisu-
mik taorsersugagssat pivdlugit
sulivfeKarfianit, kingumut ani-
ngaussanik akuerssissuteKarfigi-
neKarsimavoK. tåssåuputdlo
atugkat mardluit katitdlugit 74
millionit kr.-nik amerdlatigissut,
atortugssaussut kagdlerup ingni-
liorfiup uliatortup sananeKarne-
ranut åma Kalåtdlit-nunåne nalu-
naerasuartautikut atåssuteKau-
tit agdlilerneKarnigssånut. atorti-
tat tåuko tamarmik ukiut 15
ingerdlanerine taorsersugagssåu-
put 10‘/4 procentimik erniaKar-
dlutik. atugkat ardlait 46 mili.
kr.-nik amerdlåssuseKarput Sisi-
miune kagdlerup ingniliorfiliutigi-
neKåsavdlutik. ardlait 28 millio-
nit kr.-nik amerdlåssusigdlit nalu-
naerasuartauteKarnikut atåssu-
teaautit angnertusitineKarnig-
ssåt ajornarungnaersisavåt ino-
Karfit anginerpåt igdloKarfitdlo
tatdlimat Kalåtdlit-nunåta
Avangnåne Tunumilo itut akor-
nåne atåssuteKartitsilernikut.
27