Atuagagdliutit - 12.02.1981, Síða 16

AG
Kultur/Piorsarslmassuseq
tugtut pivdlugit kinauna ilisimatoK
tugtunik kigdiilersuinerme sianigissagssat
ardlaligssuput erxarsautigivdluardlugit pissagssat.
sianigissagssatdlo ilait tamåko agdlautigissame
uvane ilånguneKarsimåput.
agdlagtoK: Lars Goliathsen, Kangåmiut
OKarniarit KulenutaK erKumlsa-
galuarmigame, kisiåne apercu-
tauvoK Landstingivta akissag-
ssåt.
tugtunik misigssuineK
1956-ime Christian Vibe doktori-
ngorniarugtulersoK Kangerdlug-
ssuarme tugtuniartarfivtlne ila-
gårput ilisimatdtut angalassOK,
sdrunalume aperKuterpagssuar-
nik tusarfigalugo. taimanilo Ka-
ngerdlugssdp tugtunik peKdsi-
vingminititaminik sarcumersitsi-
nialernera malungniutilerérsoK.
ukiardle tamåna Atuagagdliutine
agdlautigå måssåkungdK Ka-
ngerdlugssuan tugtOKarnerulera-
luartOK isumavdluajårtariaKångi-
lavut. KangerdlugssuaroK nujug-
tulnarnik tugtunigtarame ugperi-
ssarianångilarput, aitsångfin
1980-ikune tugtunigkiartulernig-
sså ilimagiumårigput.
måssåkume 80-ikut atdtiler-
put. avdlatdle onarput nunguler-
pungåK. sulilo 60-ikut atuneråne
Vibe kisitsisimagame nalunaer-
poK Kangerdlugssuan ernålo
6.000-Inarnik tugtoKalersima-
ssok. åma erKungeriåinardlune.
tamatumale naleriåne tugtorpag-
ssuit sinerissamut perugtorput, i-
lame igdlut akorninut agdlåt. ta-
månale kisitsinen pisimagune Ka-
ngerdlugssuarme hotelip sailiane
pisimåsaoK. ilame tamatuma na-
lerpiåne tamånalunit taima pe-
Kartigileraluatdlarame. uvangalo
nalungitdluinarpara tamatuma
nalerpiåne pissarineKartartor-
pagssuit nangmingnérdlutigdlo
tOKorartorpagssuit.
kisitsisit
erKarsautigigåine 6.000 sivneru-
jugssuardlugit pissarineKardlu-
tigdlo toKUSsarput, sulile nungu-
gatik. taimåikame Kangale tugtu-
nik maligtaringnigtutoKauvdlune
issorissaKarnartaraluaKaoK. ki-
ngornalo Landsråde aningaussa-
kitdlilernialeratdlartitdlugo åma
tugtunik kisitsisitsissuatsiångor-
put, isumaKaramame akenångit-
sumik taima pissoKarnaviångit-
sok. tusagagsseKåtivume
1.000.000-erssulngdK. Kangame i-
luåtdlak, sule ilalivigssusimåput.
åsitdlumiåsit eraungitdluinar-
tumik nalunaerutitaKarivdlune.
piniapilugtoKångilaroK
ukiunigéK tåukunane tugtut pi-
niapilungneKarsimångitdluinara-
mik taimåiput. uvfa ukiune tåu-
kunane tugtuniartartutOKaussu-
gut piniapilungnerssuarmik någ-
dlidtigingnilerugtortugut. ugpa-
taiåinagarpagssuit takugssao-
rugtulersut. årime tugdlianik tu-
sardleKåtigut 30.000-inångorpu-
ngåK. ila ajoKaoK, tåssa 70.000-it
eraåine pissarineKarérsimåput. å-
ma måssåkut 9.000-inångorpu-
ng6K. åma 21.000-it pissarineKa-
rérsimåput. ila ajoKaoK, taima su-
katigissumik nungujartorsimang-
mata. taimåitormiåsit nålagker-
suissugut pemussinaKaut nungu-
taigéK tåuko ukioro pissariniarsi-
git.
åjå, kinguligssånguavut OKa-
lugtuåinartigut tugtunik tusåma-
ssaKalisåput. nungupavume. tai-
måitormiåsit ilisimatdt Kanon ig-
dlersiuniarnigssamut nalunaeru-
teKånguaratik.
uvagutdlo tugtuniartartuto-
Kaussugut isumaxaraluartugut
tugtut taima sule nåkaj anartigi-
ngitsut. kisiånile kinauna ersser-
Kigsumik KanoK iliornigssamik
nalunaeruteKarniar ton.
igdlersortariaKalerput
uvangapajuk ilisimatdj ungikalu-
ardlunga nalungitdluinarpara
tugtut igdlersortariaKalivigsut.
navsuiarniaraluåsavara tamåna,
sujugdlermigdle sungitsdsorissa-
se tapussoratdlåsavåka.
ilisimatut nalunaerutigissagait
sussusenaratik, ilitsersutitaKara-
tik aningaussarpagssuarnigdlo
nungusaissuginardlutik asule
pugsårissuginalivigput. åmalume
månåkut tugtunigkaluarnerssup
nalåne inuit ilisimangnerKigsårni-
artorpagssuit amerdlasinermit
pugsårissorpagssuit ilisimanerKi-
sauttnalivigdlutik. uvfa ilaisa Ka-
ngarssuardligéK tugtut taimåitu-
toKarssdvdlutik ilarssue ardlåi-
nut igdlikåinartartut, ilaisalo Ka-
ngale sermit nunatåine taimåitu-
toKarssussut, nunåtångOK tugtut
ånamingnik matugångamlkit ait-
såt Kimagtaråt. ilaisalo taimani-
kungoK tagpavane tugtoKarneru-
ssartut, KanordK tagpava ila pe-
Kartigilernerpat, — naluvdlugime
ugpernartaruna vigput.
kångunarpoK
jutdle siomutitsiardlugo rådiume
tusarnårpara sisimiormio Nikolaj
Hosiassen tugtut pivdlugit ilisi-
matut ilåt tusarnårpara, agsutdle
kångusugdlunga tusåvara. ilame
taima emungitdluinartigissunik
tusagagssiuissoKarångame, pi-
ngårtumik inuit nalungitdluinag-
kat taimalo OKauseKartugssåu-
ngitdlulnaraluardlutik pingårtu-
mik ingmingnutdlo pissarssuar-
tut påsisimassaKarnerpårssuar-
tutdlo issigilerångamik kigdldt-
dlune kångusdssåginarnartar-
poK. imame nalungitsigåra Niku-
låt inungungikatdlarmatdle kisa-
lo nunåkut angalassalårnimini-
nguata sapilerneratalo kingorna-
gut sule angalarussaraluarama o-
Kalugtuarssue ugpernarsautig-
ssarsisimångilåka. sulilo sermip
nunatålugpagssue Nikulåp tiki-
nagitdlo tusarsimångisainut ag-
dlåt aussane ardlaKaKissune tiki-
taraluarnikdvåka — kisiåne a-
tautsimigdlunit OKalugtuaisut i-
tunik takungilanga tusarnangalo.
aunalo tupingnaKutå: tugtuni-
artartutOKarssuit uvagut Niku-
låtdlo unangmemajarsinåungit-
dluinagkavta ornitagssamingnik
sumikaluartunigdlunit merseri-
ssaKånguångitsut taimåitunik tu-
sarsimångisåinarmata OKalugtdt-
dlutalo. uvagutdlo nunåtat sermi-
mit nuisamalåvigsut ilait tamar-
dluinangajangmik ujaråinaviu-
ssarput, orKuarnerussune KaKuti-
gut ivigårånguanik suvdluångi-
vigsunik naussoKalårtarpume. pi-
ssutauvoK aussamilunit suviatår-
tuåinartdgamik. tugtutdle aussa-
rigserugtornerane najortarpåt pi-
ssutigalugo nigdlatårtuåinartd-
nere ipernaKångitdlulnarnerilo.
salugtarput
kisiåne tugtut nunåtanltut salug-
torujugssuakasaussarput ujar-
Kat Kalipåinavinik inussuteKarta-
ramik, nalungilaralo tamåko uki-
ume najorsinåungitdluinaråt ta-
marmik persumit matuneKartar-
mata nerissagssait matuvdlugit.
ukiallnartOK nunåtat tugtunik
KimangneKartarput, s&runame å-
namingnik nuna matunago, sdr-
dlo Nikulåt OKartOK: — tuperfig-
ssaKångilardlunlngOK nuna ta-
marme ånanik matusimagame, ila
tupingnaK.
tugtorpagssuit tamåko ta-
mångånit pissusimagunik suna-
me inussutigisimåsavåt? åmame
tusarnikungivigpunga tugtunik
ånamingnik nerissartunik.
tamåssåuput asulerssuaK oks-
lupajugdlutik putusårissut ang-
nerpåt ilåt. åmalume tupingnaKu-
taisa ilagigigdlugo inuk KasuneK
ajortoK.
sagdluput
taimame OKartoKartaraluarpoK,
kisiåne tamarmik sagdluput. uva-
nga nangmineK Kasussartdgama
KasussarneK OKalugtuarilåriar-
dlara.
KajaKarussaleriarama piniar-
torssuit tusåmassat angumeri-
ssåkalume pissusé atortuilume
såkue pigilerdssariaravkit åma
naulingniarneK pilerigissorssuå-
ngorpara.
malugivdluarKågarale auna:
puisse naulingniardlugo pioralu-
ardlugo inortorKardlugule arKar-
toK periangajåinardlugo misigi-
lertarame anersårtortorujugssdv-
dlunga, tåssa Kasussorujugssdv-
dlunga.
isumaKarpungalo kisima tai-
maitdlunga. påsilerparale åma a-
dlarpagssuitaoK sunauvfa taimåi-
tartut. tåssdna sianigingisavtinik
timerput agsorortitorujugssd-
ssarsimavarput anersårtornig-
ssarput agdlåt puigordlugo, — tå-
ssalo Kasunivta nalunaerKutå.
maluglngitsdrsinåungilarsime u-
ningåinaraluardlutalunit OKi-
maitsumik suliaKarångavta ta-
måna suniutarmat. taimatordlui-
nardlo nunåkut angalaneK ipoK.
arpangnlkut tuaviornikut avdla-
tigutdlo suniutartOK, taimaing-
mat nunasiortutoKarpagssuit å-
ssigingitsunik pissusilersortartu-
taoK nalungilara.
KaneK fmerdlugo
ilaisagdK Kanertik ånoråminer-
mik imertarpåt Kasujaitdlisarni-
ardlutik. iluaKutaunersoK nalu-
vigpara, Kularåra. uvangale pini-
artorssuarmik tugtuniartartuto-
Karssuarnigdlo David Sommeri-
mik oKausersiaråra ilumdrtoK
måna: arpagtugssångordlutingdK
Kanermingnik imissartut ingmi-
ngnuinaK någdliugtitarput.
ima OKarpoK. — sivisulårtumik
arpåsavdlune nalunago sapingi-
samik anerneK sipårnago atorta-
riaKarpoK puait silåinarmik anji-
gauteKartinavérsårdlugit, kisalo
timivta agsorortinigsså sianigini-
arsluinardlugo.
taima arpangneK sungiutianar-
tdvoK, nisut tåuko anernermik
Kasujåinerulertarmata sivisujå-
raluartumut ingerdlåssutausi-
naulertardlutik. tamåna ajuku-
nanga indsugtunut misilingniar-
Kuvdlugo inersupara. kisiåne aut-
dlamåråine sukaniarpatdlårtaria-
KångilaK time asulinaK agsororti-
tariaKångingmat.
inungnilk KasuneK ajortoKå-
ngilaK, KasusinåungitsutuaK tå-
ssa maskina. KasuneK ajortut
maskinatut sanåjusimåsåput. Ni-
kulåvdlo OKalugtuåne ilumortor-
taKåsagune ilumortut Kavsigsui-
nåusåput, OKalugtuarneralo tu-
sarnåravko avdlatut tusångilara
kisiåne singnagtuminik OKalugtu-
artutut.
tugtorpagssuaKåinångilaK
1920-kut siomutitsiardlugit a-
ngalardssartalerama imamut Ka-
ningnerussoK sule peKatdlagtår-
nerussoK angumeråra. 1920-kut
nåjartulerneråne sukasdmik pi-
sagsiartortorujugssdvoK. taimai-
leriarmat angalassorujugssuå-
ngorpugut, ilame takungisaerut-
dluta agdlåt, tåssa peKarnerulår-
torsioraluarnermit. sunauvfa au-
ko Nikulåp nalungisarssue tuså-
managit.
taimaileriarmat Landsråde-to-
KaK pemussusiorpoK jdlip 20-ane
aitsåt tugtut piniagaussalisassut
sivtimperip nåneranut. kingu-
singnerussukut åma augustip
autdlarKautånut kinguartemig-
dlugo, kisalo ukiume tugtuniar-
tarneK asdrtitdlugo.
sdruname tugtuleritdjussugut
måtdlåkaluaKaugut, suatdlagata-
le, sunauvfame iluaKutaunera i-
ndrussardluta angumeriumårdlu-
go.
taortaussut
taimailineratalo nalerpiåne sårug-
dligpagssuit tåkuput agsorujug-
ssuaK KujagineKaKissumik. tai-
maileriarmat tugtuniartartdgalu-
it sårugdlingniarnerulerput. tai-
maileriarmatdlo piniutauvdluar-
tutoKarssuaK KajaK åma sukaKi-
ssumik tåmariartupatdlaKaoK. a-
lianaraluartumik.
emarsautigineK ajorpase ta-
måssaussut tugtoKalerujugssuar-
neranut pissuterpiaussut ilåt. tå-
ssa imåipoK: KajaK atugaujung-
naileriarmat tugtuniartartutdlo i-
kilivdluinarmata kisalo tugtuni-
artarnerup kinguamingnera pi-
ssutaoriarmata pavanerssuardlo
peKarnersiorfit tiklneKåsaeriar-
mata tagpavane aussame aussar-
siortartut erKigsisimårdluinaler-
simåput.
ukiut taima amerdlångitsigi-
ssut atorlugit tugtut taimarssu-
aK amerdlipatdlagtigisinaungma-
ta uvangåtaoK tupigissarpara.
Kangerdlugssuarme
åssersdtigeriardlara Kangerdlug-
ssuaK. tingmissartumik Kulåu-
ssiuartuse nalujungnaerdluinåsa-
varse TasersiaK.
tåussuma kujatåne sermip nu-
natarssue tamåssåuput taimane
peKarnersiorfit. kingornale tiki-
neKåsaerput, tåssa KajaK ator-
dlugo aitsåt tikitariaKaramik. ti-
kineKåsaeriarmata, åssigissaini-
lume aussame tugtut enugsisi-
makutsdrtåsåput.
ukialerångat igdluatungiming-
ne nunarujugssuaK ukialivingne-
rane åma inungnit tikineKåsaer-
toK ndgfigissarsimavåt, ilame ag-
dlåt ukivfigissarsimavdlugo.
tamåna nagssukutigut nalu-
nångitdlui narpoK.
KangerdlugssuaK åssersdtigi-
narpara, kisiåne Manitsup timå
lama Ndp timåta oKalugtuarine-
Kartarnerisigut åssigigdluinar-
put. tåssame ukiut taigugkama
nalåne åma tamavane taima pi-
ssoKartarsimassoK. sinerpasig-
ssok pisagsigångat ukiunilo tai-
4 c

iii 1 I

ManTtsormiunut
erKåmiuvinutdlo
Bikuben-ime sågfigingnigtarfingme pissortaK
Steffen Bramsen ManftsumTniarpoK mardlungor-
nermTt 5. sapåmut 8. marts 1981, Hotel ManTtsu-
milo nåpmeKarsinauvdlune.
aningaussanik atornigssamut, ilisinigssamutdlu-
nTt, påpiarKanik nalilingnik pisinigssamut tunisi-
nigssamutdlunTt, nangmineK sulivfiutitårniardlutik
autdlartitsiniardlutik soKutigingnigtut imalunit ar-
dlåtigut aningaussat tungaisigut sujunersorneKa-
rumassut Kulåne taineKartumut sågfigingnigsi-
nåuput tikerårnerane imalunit atautsiméKatiginig-
ssamik ingnimérmmfkut Bikuben-ip atåssuteKarfé
avKutigalugit, tåssa hr. Jakob Olsen.
16