Atuagagdliutit - 09.04.1981, Síða 17

inatsissartunit — fra Landstinget
AG
lr|ussutigssarsiornermik tapersersuinermut tungatitdlugo Påmiut kommuniat maligagssiuivdluartusimavoK. uvane takuneKarsi-
nauvoK ukiutdle ardlaKartut matuma sujornatigut igdloKarfiup aulisartuinut ikiuniardlune åssigmgitsutigut sulissussivfik pilersitå,
anQatdlatinut nerissagssaerniarfingmik atortugssaerniarfingmigdlo, Kalorssualerivfingmik angatdlatinik iluarsaissarfingmik avdla-
n,9dlo ilalik.
Påmiut kommune har været en foregangskommune m.h.t. at støtte erhvervslivet. Her er området, hvor kommunen allerede for
T|ere år siden oprettede et servicecenter for byens fiskere med proviant- og skibsudstyrsforretning, vodbinderi, reparationsværft,
inussutigssarsiorneK
kommunit taperser-
sortariaKarpåt
kommunalbestyrelsit angnerussumik
p'sinautitaunigssåt kalåtdlit inatsissartuisa
'sumaKatauvfigåt.
Kalåtdlit-nunåne kommunit kom-
^UneKarfingme inussutigssarsi-
?rnermut peuataunigssamut su-
JUnigssame periarfigssaKarneruli-
|åput. kalåtdlit inatsissartuine
Siumåkut Atåssutikutdlo pinga-
sut isumaKatigissutigait:
1. Kalåtdlit-nunåne kommunit
sujumut akuerineKarKångikalu-
ardlutik isumaKatigissutigisinåu-
savåt kommunenarfingmingne i-
nussutigssarsiornermut tunga-
ssumik aningaussauteKarfeKaler-
nigssaK kommunime akileråruti-
tigut isertitat tamaisa katitdlugit
anginerpåmik 5 procentiånik ani-
ngaussartalingmik.
2. kommunit inussutigssarsior-
nermut sujunerssortinik atorfi-
nigtitsisinåuput kommuneKar-
fingmingne inussutigssarsiorner-
mut ineriartortitsissugssamik.
3. atautsimltartunik ingmikut
pilersitsineKåsaoK inussutigssar-
siornerup aulajaitdlisarneKarnig-
sså pivdlugo kommunit periarfig-
ssarissåinik sulissutigingnendg-
tugssamik. atautsimitartunut
tåukununga ilaussortåusåput ka-
låtdlit nålagkersuissuisa sujulig-
taissuat, kommuninik nåkuti-
gingnigtåtitanut ama sujuligtai-
ssåssoK, kommunit kåtuvfiåne
sujuligtaissåssoK åmalo inussu-
tigssarsiornermut tungassut piv-
dlugit kalatdlit nålagkersuissuisa
pissortautitåt.
Åge Hammekenip, Siumup o-
Kausenartitåta åma Angutéran
Davidsenip, Atåssutip OKause-
nartitåta, sijunersutit isumana-
tauvfigait.
K'eKertarssuatsiaup emåne
kingugpait ikiliartorput
kalåtdlit inatsissartuinut ilaussortap kigsautigå
K’eKertarssuatsiaup erKåne Suvdlorssuvdlo påvane
PTssutsit misigssorneKarnigssåt.
K’enertarssuatsiåp emåne Ka-
ngerdluvdlo påvane kingugpait
pissarinenartartut agsut ikiliar-
torput. tamatumunga pissutausi-
nauvoK tamåna kingugpangniar-
figineKartarmat kilisautinit a-
ngatdlåmingne kingugpangnik i-
gårtugkanik niorKutigssiortartu-
nik, kalåtdlit inatsissartuinut i-
laussortaK Frederik Rosbach,
Siumut, isumanarpoK.
taimåitumik kalåtdlit inatsi-
ssartue aperisimavai pissutsip
tåussuma erssemingnerussumik
misigssorneKarnigssånut periar-
figssaKarnersoK, sujunertaralugo
tamåne kingugpangniutinut miki-
nerussunut pigssarsivfiuvdluar-
tarsimassume kingugpangniutit
avatåsiåtit angisorssuit tamau-
nga aulisariartarnigssaisa pingit-
sorneKarnigssåt.
inussutigssarsiutinut tunga-
ssut pivdlugit kalåtdlit nålagker-
suissuisa pissortautitåta Lars
Emil Johansenip nalunaerutigisi-
nauvå kingugpait ikiliartorneri-
nik tusartagkat ugpernåsåsav-
dlugit månamut ajornarsima-
ssok. — K’enertarssuatsiåp emå-
ne Suvdlorssåvdlo påvane auli-
sarneK maligtarivdluarKigsårpar-
put. pissariaKartitsineKahsagalu-
arpat kingugpanarfingmik ingmi-
kortitaussumik tainenartup ag-
dlisineKarnigssånut tamåna ama
ilångutariaKartoK, tauva suliag-
ssan tamåna emarsautigemigta-
riaKarumårparput, Lars Emil Jo-
hansen onarpoK.
tamatuma emånltOK »kingug-
panarfik« tåssauvoK angatdlati-
nut angatdlåme åtiterivigtaling-
nut aulisarfigerKussåungitsoK.
Forslag om
fredning af
IMarssalik Banke
Niels Carlo Heilmann, Atåssut, genfremsætter
forslaget til efterårssamlingen i landstinget.
På landstingets efterårssamling
vil der blive indleveret forslag
om at forbyde trawlfiskeri på
Narssalik Banke i årets fire før-
ste måneder. Det sker på foran-
ledning af landstingsmedlem Ni-
els Carlo Heilmann, Atassut,
som gerne havde set forslaget
gennemført allerede i år. — Hen-
sigten med forslaget er at be-
skytte torskens ynglepladse,
sagde Niels Carlo Heilmann.
Formanden for hjemmestyrets
Erhvervsudvalg, Pavia Nielsen,
Siumut:
— KGH har meddelt, at Nars-
salik Banke spiller en betydelig
rolle for trawlernes torskefiskeri.
KGH kan derfor ikke anbefale
en fredning. Grønlands Fiskeri-
undersøgelser har meddelt, at
man ikke mener området er et
specielt vækstområde for torsk.
— Alligevel er udvalget blevet
enig om at henstille til landstin-
get, at Narssalik Banke fredes i
januar, februar, marts, april. Det
skal ske i en forsøgsperiode på
tre år, sagde Pavia Nielsen.
Landstyremedlem for er-
hvervsanliggender, Lars Emil
Johansen, var lidt mere forbehol-
den. Både Grønlands Fiskeriun-
dersøgelser og erhvervsdirekto-
ratets fiskeribiologiske sagkyndi-
ge udtaler, at Narssalik Bank ik-
ke har en fast, lokal torskebe-
stand, og at det ikke er en yngle-
banke, nærmest en »gennem-
gangsbanke«. Desuden vil et for-
bud mod trawlfiskeri i årets fire
første måneder ramme KGH-
trawlernes økonomi. Derfor bad
Lars Emil Johansen om, at for-
slaget måtte vente til efterårs-
samlingen, og det vedtog land-
stinget. -h.
Narssaliup ikånerata
emigsisimatitaunig-
ssånik sujunersut
Niels Carlo Heilmannip, Atåssut, kalåtdlit
inatsissartuisa ukiamut atautsimTnigssåne
sujunersut sarKumiuterKisavå.
kalåtdlit inatsissartuisa ukiamut
atautsimlnigssåne sujunersåt
Narssaliup ikangnerane ukiup
Kåumataine sujugdlerne sisama-
ne kilisagdlune aulisarnerup iner-
temutaunigssånik imanartoK
sarKumiuneKartugssauvoK. tai-
mailineKåsaoK kalåtdlit inatsi-
ssartuinut ilaussortap Niels Carlo
Heilmannip, Atåssut, sulissuti-
gingningneratigut, tåussuma piu-
massarisimagaluardlugo suj liner-
så tip ukiormåna nåmagsineKarér-
nigsså. sujunersutikut sujunerta-
rineKartoK tåssauvon sårugdlit
peroriartortarfisa igdlersornenar-
nigssåt, Niels Carlo Heilmann o-
KarpoK.
nangminerssorneruvdlutik o-
Kartugssat inussutigssarsiorneK
pivdlugo atautsimltartuisa suju-
ligtaissuat, Pavia Nielsen, Siu-
mut:
— KGH-p nalunaerutigisimavå
Narssaliup ikangnerssua kilisau-
tit sårugdlingniarnerinut pingå-
ruteKardluartoK. taimåitumik er-
KigsisimatitsinigssaK KGH-p kå-
magtåtigisinåungilå. Kalåtdlit-
nunane aulisagkanik misigssuiv-
fiup nalunaerutigisimavå isuma-
KartoKångitsoK tamåna sårugdlit
ingmikut peroriartorfigissaråt.
— taimåitordle atautsirmtartut
tåuko isumaKatigigsimåput ka-
låtdlit inatsissartuinut sujåner-
såtigiumavdlugo Narssaliup i-
kangnerssua januarime, februari-
me, martsime aprilimilo aulisarfi-
gineKartåsångitsoK. taimailiorne-
KåsaoK misilivfigalugo ukiune pi-
ngasune, Pavia Nielsen OKarpoK.
inussutigssarsiornermut
tungassut pivdlugit kalåtdlit nå-
lagkersuissuisa pissortautitåt
Lars Emil Johansen nangåssute-
Niels Carlo Heilmann.
KarpalungneruvoK. Kalåtdlit-nu-
nåne aulisagkanik misigssuiner-
mut pisortaKarfik åmalo inussu-
tigssarsiornermut tungassut piv-
dlugit KutdlersaKarfiup aulisag-
kanik ilisimatortarissait onarput,
Narssaliup ikangnerssua tåssane
uningåinartunik sårugdleKångit-
sok åmalo peroriartorfiungitsoK,
»avKusårtagaunerugunardluni-
le«. åmalo ukiup Kåumataine su-
jugdlerne sisamane tamåne kili-
sagdlune aulisarKussiungnaernig-
ssap KGH-p kilisautaisa aningau-
ssatigut ingerdlanerat emortug-
ssauvå. taimåitumik Lars Emil
Johansenip Kinutigå suj uner så tip
ukiaro atautsiminigssamut utar-
KisineKarnigsså tamånalo inatsi
ssartunit isumaKatigissutigine-
KarpoK. -h.
17