Atuagagdliutit - 11.08.1982, Qupperneq 3

ukiut tusintigdlit
Eriup kingomagut
v‘k‘ngitorKap numgssarsiortup tikfneratut ukiunik tusintiSneK
igissauvoK alianaitsoK nuånersordlo
k AugpalårtoK Grønlandiminut ti-
K u|Iria^s^|gune augustime 1982,
arnångilaK nangålersimåsagaluar-
kul' Uters'rn2-saSaluartorcil° Nuna Sir
, agmut, Islandimut, tåuname si-
ri . lungaisigut unangmigdler-
aungeneajarmat nunamut nutå-
s . t’kisånut. ukiut 1000-it matuma
v^J°rnagut Erik iluagtitsivdluarsima-
K silåinaic taimane kiangnerusi-
^ ^grnat 1982-imiie aussåkut sikor-
ait n’g<^'erl'ls>vdlutigdlo isugutagtit-
jji aut> isumakulugtitsileraluardlutig-
to° ■U^'un''< tusintiEvdlune nagdliu-
silrsi°ntigssat maungåinarnigssånik.
rtl?v~° anordlerdlunilo unerisi-
aaginera nalominartorsiornermut
SSautauvortaoK.
nufa\tKUSSatdle kungip umiarssuå-
Narssarssup umiarssualiviamtu-
ut ikåralersutdlo sæerngup Kungu-
gtutut umiarssuaK Kaugdlorik sar-
arPå neriugdlualersitsivdlunilo nag-
nik °rS'0rn^ssat iluagtitdluamigsså-
*<*lngigssåraK nukålo
agdliutorsiomerup Kiterissai soru-
tåssa ilaKutarit kungikormiut.
tj, n®8ssarKap nukåtalo nunavtinut
kuerarKautigåt, inuitdlo takungnig-
OKaut tåukuninga kungikormiut
nukardlerssåinik.
r» ^Ungigssåncamut nukånutdlo tike-
rnrnGK m*sigissauss0K angisox Kula-
sil ®|såungilaK. nukagpiarautine issi-
r e, lugit dronningip eneåingitsorta-
nangila kungigssauvdlue nunar-
avtinut tikeråncåmine 1960-ime
f^gajoixåne ilagalugit. taimane tike-
ntne puigunaitsunik eneaimassa-
Karfiga.
ta,na unångilaK kungigssåneap nukå-
giu° ^'^erarK;arnerat iluagtitdluarti-
_ mart0K anånamik maungnarKår-
ratutdle ukiut 22 matuma sujoma-
dronningip emerisalo tikeråneågåt
sa Tuno, nunarssuaK iniminartu-
'k agdlåt kussanåssusilik. itsartut
ssusilersortut tåssångåinax tikitdlu-
n ’ lnu*t sule tivanermik pugtåssissut,
ru kugpiarauvdlune arajutsiaigdle-
Srordlune puiguikiunarunaKaut.
Eriup avKutågut
jaimatut autdlartinerup kingorn;
s ruk tusintilingortorsiomse
SanariåinarpoK. Erik Augpa
tak ^rattahlidimut avKutågordl
Ss ordlugkat imaiginavigput, pin
^ utut itdlugit taimanerssuaK pisi
i. l’ aussarik sexinarigssuarme
tartordlugo sigssaK vikingitor
ssuma torårsimasså.
Perssuarsiomartumik misigisima-
nunautaearfingme Kor-
ncmgme k es ardlune unersiutiging-
agnerdlo tusåvdlugo nunarssup
gnukortuane kitdlerme kristumiut
a agfiata sujugdlerpåp kigdlingane,
angerdlungmut iluliarasårtumut
anaexissumut isikivilingme.
Kaigarssuas irlandimioK måtutoK
alussisimavoK månerpiaK, tusar-
nårtigalugit Amerikamik navssårtoK
Leif, anånålo Tjodhilde, OKalug-
fingusimassumik tåssånga sanatitsi-
SSOK.
ukiut tusintigdlit Kångiungmata
OKalussivoK provst Magnus Larsen
tusanårterpagssuaicardlune, tåuko
sagdlersaralugit nunavta Danmarkiv-
dlo dronningiat, Norgep kungia kun-
gigssåtalo nulia, Islandip præsiden-
tia, Canadap gereralgu vemø ria nu-
navtalo Kutdlerså, nålagkersuissuvta
sujuligtaissuat.
silame KinoKatigingnac uvdloK
tåuna pingårtorsiornartut angnerssa-
råt. OKalugtuarissaunerup suviat-
dlangnera pesataussut akornåne
tingmivordlusoK dronning Margret-
hep klinge Olavivdlo Kaeardlutik ug-
perissaK navsuerutigingmåssuk,
provst Magnus Larsen ilårdlugo.
Kavdlunåtsiait igdlukuine
KinoKatigingnerup kingorna inspek-
tør Knud Krogh katerssugausivig-
ssuarmérsoK tikerånik OKalugtussi-
vok K’agssiarssup OKalugtuagssartå-
nik, Erik Augpalugtup Tjodhildevdlo
nalåne. Knud Krogh sujulerssortausi-
mavoK 1960-kut autdlartineråne må-
ne agssainerne. uvdlumikut tauna
måne agssainemik påsissanik ilisima-
ssaKarnerssauvoK. atuagkiå: Erik
Augpalugtup grønlandia måna sar-
KumencigpoK sujugdlermingnit ang-
nertuneroKalune Kalipautilingnigdlo
åssiliartarigsåK alune.
Knud Kroghip tikeråt angatdlåpai
Kavdlunåtsiait nalåne igdlukorpag-
ssuarnut. autdlaneautigålo pisoKau-
nerssaroK Erik Augpalugtup igdlugi-
simasinausså, OKalugfitoneap inigisi-
massånit KutdliutsiartOK. tikeråt Ki-
merdlorpåitaoK kingoma igdlorssua-
liausimassut Karmarssue. tamåko ila-
gåt nerssutauvigssusimassoK, nerssu-
ssuit måne akunacutit ilagalugo arfe-
rup kiasigssua. alutorssautiginacar-
putaoK oKalugfigssusimassup Kar-
mai ujaragssuit iliveKarfikuvdlo OKa-
lugfik kaujatdlagdlugo ungalorisima-
ssåKarmagax siligtOK.
naussorigsaissut sapitsut
tauva nagdliutorsioKataussut sivinga-
jånguamukåput avKusemgup sinå-
riitumut. tåssarupoK eneåissutigssiaK
augpalårtumik uligsimavdlune. er-
Kåissutigssiap toncaviata naussunik
Kavdlunåtsiait tikiussåinik pinersarsi-
massup saniane OKalugpoK bygderå-
dip sujuligtaissua, kommunalbesty-
relsimut ilaussortaK Erik Røde
Frederiksen, tauna tåssa K’agssiar-
ssungme inungorKårtoK, angune Or-
toraK Frederiksen 1924-ime nunaute-
KarfingortitserKingmat vikingit nu-
nagisimassånik.
Erik Røde Frederiksenip eneartor-
på nalivtine savautigdlit nersusaring-
ningnerat nunalerissunik Kangnar-
ssuaK nunasissunik. tåuko sajitdlutik
napaniarsimåput taimatut inuniarfi-
gisavdlugo ilungersunartulingme. tai-
maingmatdlo nålene utdluinartuvoK
klinge Olav, dronning Margrethe, prins Henrik åma Islandip præsidentia Vig-
dis Finnbogadottir K’agssiarssungme KinoKatigingnerme. Henriup tunungua-
rupoK Savalingmiune nålagkersuissut sujulerssortåt Pauli Ellefsen nulialo.
Kong Olav, dronning Margrethe, prins Henrik og Islands præsident Vigdis
Finngogadottir under andagten i Brattahlid. Bagved prins Henrik ses lagmand
Pauli Ellefsen og frue.
ukiunik tusintiGnerme inuiait tåuko
eneåissutigssisavdlugit.
encåissutigssap inugtarå Erik Aug-
palugtOK vikingitut umiarssuarme su-
juane KacartoK. taline igdlugtut ki-
vigdlugit Kumut isagtorpoK Kujaniar-
dlune, avKut navianartoKaKissoK a-
torsimavdlugo nunagssitdluarame.
Norgep kungia Olav 79-inik ukiu-
lik sivisumik KeKarpoK encåissutig-
ssap sujoråne sikingavdlune. kingor-
na nunavta erKurrutsuliortorssuanut
encåissutigssamik suliaringnigtumut
Hans Lyngemut OKarpox:
»nukagpiaraunivnit takordlortarsi-
mavara Eriup maunga nunagssinera
taimatut pisimåsassoK«
naluneKångitsutut Erik norgemiu-
simagaluarpoK.
Henrik scooterertoK
mana tugdlingupoK nagdliutorsior-
nerup inugpalåmerussortå. sivingar-
nit Korsoncigsut, hestit ivigartorfigi-
ssait saneneuavdlugit ingerdlavdlutik
inuit nagdliutorsiorfigssamukaput.
Kipigssuit menculuagdlit nagsame-
Karsimassut igsiavigalugit kungikor-
miut Kagdlersugkanik igfiartuput,
nagdliutorsioKaussorpagssuarnit
ungaluneKarsimavdlutik. kungikor-
miunut sivingajånguame igsiassunut
tugdliuvdlutik KeKarput politit ku-
ngikutdlo pårssissue inuinartut ati-
ssagdlit malungnaersårdlutigdle Kina-
rigsårtuåinartut. politit kalåGnaussut
ilait Kagtunemut Kagdlorsimåput ra-
diunguanik OKartauserdlutik.
kungigssåraK nukålo kamex arput,
KaKortunik ånoråKardlutik savatdlo
aminik aitsoKardlutik, narssarmiut
tunissutåinik. nuånivigpoK issigalugo
dronninge åma tunissutisiaminik sa-
vap amianik aitsoKartoK puiaussa-
mik årdlorussissaKåtårtoK nunamut
inginardlune. imigardlo tåssa imiå-
raK, Erik Augparlugtumik umikår-
ssuarmik agdlagartalik.
taimatut katisimaorujornerup na-
låne prins Henrik agsut nuånatigine-
KarpoK nivissat ilåta scooterinik
pingasunik agssakåssulingnik saner-
Kutilersup usserariarmane nangåjat-
dlångivigdlune ikigame. Henriup
niviarsiaK Keneagut aeitartorpå, aut-
dlarputdlo avKusemgup pujorlalå
terKataortitdlugo.
inuiait eneigsisimassut
tikitdluancussivdlune nererssuarneK
nagdliutorsiomermilo nererssuarneK
piput Narssarsuarme tingmissartunut
eneussissarfigtårssuarme. inerujug-
ssuaK pinersarsimavoK nagdliutor-
siorfingortitdlugo alianaitsoK. tekni-
kikut atortut avssemeKarsimåput
ungalisanik suputaussap supdrtuisut
ilusilingnik, tamåkunungalo ni-
vingartorneKarsimåput savat puissit-
dlo arne. plnersautåuputaoK sa-
pångiat kussanavigsut mititdlo ami-
nik Kipat. isertariånilo nivingåtitersi-
måput påpiarat vikingit kinarpagssue
Kungujulassut nagssussartaligssuar-
nik niaKorornavencutigdlit.
nerrivit Kalé augpalugtunik KaKor-
tunigdlo isseneiussartunik Kalipaute-
Karput, nerrivltdlo Keneaniput vi-
kingit umiarssuaussait usissut nunav-
ta naussunik niviarsianik tikiussånig-
dlo kisalo KaKortukulut ardlåinik,
dronning Margrethip naussunit pina-
rinerpaussainik.
nererssuarneK kingugpangnik, su-
lugpågkat Kajuånik angnikitsunik
tangitalingnik kisalo agpat Katinik
såtunguångordlugit avgugkanik neri-
ssagssartaKarpoK kinguleneiutauvor-
dlo kågiussaK kigutaemanik Kagdler-
dlugo utaK.
Kaeneussat 250 sivneKartut kingu-
leneiutigssamingnik utaneilersutdlo
borgmester Henrik Lund nikuipoK
KaKortumårdiune sanearmiortåmar-
dlunilo såningassussartalingmik rid-
derkorsimik, OKauseKarpordlo ku-
ssanartunik nunavta kisalo kitåne
kangianilo saniGsa akornåne, Kanga
manalo pissusiusut sujunigssamik pi-
ssusiujumårtut eneartordlugit.
— såkoKarnata inuvugut eneigsi-
nerup inuiaissut. inunerput navianar-
torsiortmeKarsinauvoK. taimailisso-
Kåsagpatdle nangånata atautsimut
påkissariaKarpugut, borgmester
Henrik Lund OKarpoK, tåuna ukiut
tusintilingordlugit nagdliutorsiornerit
åneigssunexarneråne sujulerssortau-
SSOK. julUt
»Ting og undere
i Grønland«
Jens Rosings originaltegnin-
ger udstillles hele sommeren
hos:
ESKIMO PELS
NARSAQ
msåsiiiii
3