Atuagagdliutit - 09.03.1983, Page 45

Qgallinneq • Debat________
nangminerssomeravdluta
ingerdlatsilersimanerput
eFKarsauterssorfigiIårdlara
alåtdlit-nunavrine nålagkersuinikut
^angminerssorneruvdlune ingerdlat-
1 erniarneK oKatdlisigineKalerugtor-
niat soruname isumat åssigingitsu-
Put- tamatumalo kingunerissånik pi-
SsariaKalersimavoK inuit taissisine-
Karnigssåt amerdlaneritdlo isuma-
^artierisigut 1979-ime majip autdlar-
autåne nangminerssornerulerneK
®utdlartineKarpoK. lauvalo apencu-
.aulerpoK Kanormita kalåtdlinut
!nuiånguanut kinguneKarumårnerpa
"HalunTt suniuteKarumårnerpa. aper-
Kui tåuna ingangmik uvavnut sancu-
mertuarpoK, imaxa perKulauvdlune
t1angminerssornerulernerput sujusig-
Patdlårtumik pilersineKartutut isu-
rr,aKarfigigavko.
uvdlumikut aKungnetcarnera. par-
téKalernerup kingunerissånik 1979-
ime Sujumukormiut amerdlanerussu-
teKarnertik iluaKutsiutdlugo nålag-
kersuineK ingerdlatilerpåt uvdlumi-
kutdlo Kinersiviup ukiuane kingug-
dlerme aperissariaKalinginerpugut
ukiune atuvfingniine ingerdlatsinerat
inuglaussunit Kanormita isumaKarfi-
gineKarpa?
aperincKåsagaluaruma uvanga Ka-
noK isumaKarfiginerika imatul akisa-
galuarpunga: inugtarissaisa ilait piko-
rigsuput, ilaisale åma pikorissusertik
kukulårtumik atortaråt ntaluginiar-
tarpåka, imaKalunlme piumåssuse-
Karnermik anersåve sujumukartulår-
tarsimassut. taima OKarnivnut tunga-
Nunaqarfinni
aningaasaliissutit
Jan Streitip allaaserisaa »Siumut imminut akerlilerpoq«, AG nr. 9-mi 1983-imi
'Partsip aappaanni saqqummiunneqartoq, innersuussutigalugu pissusissami-
s°orsoraara pifftssami 1979-1986-imi landskassep sanaartornermut atugassaa-
sa takussutissiorneqarnerat ilanngutissallugu.
Ukiulli 1984-86 eqqarsaatigalugit erseqqissarneqassaaq, taakku aningaa-
saartuutissanut missingersuusiaannaammata, allanngortinneqarsinnaanngivin-
n8itsut, pisariaqassappalli inatsisartunut allanngortinneqarsinnaasut.
Aningaasaliissutit angissusaat siunertaallu
Nunami immik- koortuinilu inissiisarfiit mili. kr. % Illoqar- finni sa- naassat mili. kr. % Nunaqar- finni sa- naassat miil. kr. %
1979 13,7 54,2 9,2 36,3 2,4 9,5
>980 15,1 38,4 14,7 37,4 9,5 24,2
1981 43,9 36,6 40,0 33,4 35,9 30,0
1982 59,8 40,9 51,6 35,3 34,9 23,9
1983 37,6 29,3 46,0 35,9 44,7 34,8
1984 16,1 12,1 83,1 62,3 34,2 25,6
>985 20,5 18,7 51,9 47,4 37,1 33,9
1986 67,1 39,3 47,7 28,0 55,8 32,7
Piffissami 1980-1982-imi innuttaasut 20%-iisa missarluinnaat kommunet
aunaqarfiini najugaqarput.
Imaaliinnarlugu isigalugu oqartoqarsinnaavoq, sanaartugassanut ataasiak-
*.aanut aningaasaliinerit, tupinnanngitsumik, landskassep aningaasatigut pe-
r'arfissaanut tamarmiusunut sunniuteqartartut suliassallu annertuut ukiuni
ataasiakkaani sanaartugassat allat millisikkallarneqarnerannik kinguneqartar-
tut.
. lUoqarfiit eqqarsaatigalugit 1000-inik illuliortiternissaq taamaalilluni 1982-
ltr)i illoqarfinni sanaartugassanut atugassat allinerannik kinguneqarsimavoq.
Assersuutissaq alla tassaavoq Nuussuarmi atuarfiliornissaq, taamatuttaaq
P^-imi 1985-imilu »illoqarfinni sanaassat« aningaasartaqarnerulernerannik
K'nguneqarsimasoq.
1986-imi »nunami immikkoortuinilu inissiisarfiit« aningaasartaqarneruler-
Put kalaallit niuernermik ilinniarfiliuunneqartussaanerat pissutigalugu.
Nunaqarfinni atuarfiliortiterneq 1983-imi malunnarpoq.
Takussutissiaq uumap Jan Streitip saqqummiussaanit allaanerungaatsiarne-
fanut pissutaavoq, nunaqarfinni aningaasaliissutit innaallagissiorfinniinnaq
jfneqarfinniinnarlu inngimmata, aammali isumaginninnikkut kulturikkullu su-
Pniarfinniillutik.
Tamaalilluni Siumup nunaqarfinnut politikkiata nunaqarfinni aningaasa-
’issutaasartut arlaleriaatinngortissimavai aningaasanut inatsimmi ersarissumik
'akuneqarsinnaasumik, Siumullu politikki taanna ingerlattuinnarumavaa.
Jonathan Motzfeldt, Siumut
vigissåka encortusorissåkalo mar-
dlugsuit tailårtariaKarpåka.
sujugdlermik nålagauvfiup inger-
dlatainik tigorKaineK isumanarpunga
nukingiiipatdlårdlugo ingerdlåneKar-
toK. sordlume taineKarsinauvoK
kommunit, atuarfit ingerdlåneKarne-
rinik tigusinertik aningaussat tungai-
sigut malugivdluarsimagåt malung-
naKingmat. kommunimilo skatip
Kagfangneranik kingunertutut oKar-
sinaulerunardluta, suniut sujugdleK.
åipagssånik taingitsorsinåungilara
EF-imit Anisåkormiut suleKatigig-
dlutik aniniarnerat, taima OKautigila-
ra åinåtaoK tuaviorpatdlårdlune ani-
niarnertut OKautigissariaKarsorigav-
ko. uvdlumikume EF-ip aningaussat
kalåtdlinut inuiånguanut ikiutiginia-
gai sule tutsiutarmata KujanaKaoK.
naltingikaluardlugo kalåtdlit amer-
dlanerit EF-imit aniniarnermut taper-
sersueKataussut.
EF-imut atanerup iluatingnautai
ardlagdlit taigorsinaugaluarpåka,
atauserdle pingårnertut nautsorssuti-
gissara tailårdlara, aulisagkanik nior-
Kutigssiornermut tungatineruvdlugo.
ukiune kingugdlerne nunavta ukior-
dlussaleriartornera malungnarsiartor-
poK. nalunaraluarporme ukiune Ka-
noK ardlaKartigissune taimatut inger-
dlajumårncrsoK?
månåkut angatdlatit aulisarnermut
atorneKartut erKarsautigisagåine
ingangmik ukiordlutitdlugo tulåu-
ssuissorisavdlugit amigartutul oKau-
tigineKarsinaulererunarput. inuit nu-
namisaoK suliagssaKåsagpata, aper-
Kut tåuna imåinåungeKaoK.
isumaKarpunga aulisagkanik lu-
låussuineK ukioK kaujatdlagdlugo
ingerdlåsagpat inuitdlo nunamisaoK
sulivfigssaKåsagpata, aulisariutit sule
angnerussut imavta sikussarneranut
akiusinaunerussut anguniartariaKar-
tut. sulivfigssultapK ingmingnut aki-
lersinaunerussumik ingerdlåsagpata,
nalungilara uvdlumikut kilisautit si-
kunut akiusinaunerussut pilersiniåsa-
gåine milliunerpålungnik naleKartug-
ssångorumårtut. nålagauvfingmut a-
malo nangminerssorneruvdlutik
OKartugssanut akilernigssait OKimåi-
ngitsorsinåungitdlat. sordluna erKar-
sautigivdluartariaKåsassoK EF-ip ani-
ngaussat nunavtinut tapTssutigissarta-
gai amåtaoK tamåkununga atusav-
dlugit pissusigssamisunginersoK. åma
erKarsautigissariaKaravtigo inuk su-
livfeKångikune akilersugagssaminul
malingnausinåungingmat.
pingajugssånik. pingårnerit ilåt tå-
ssauvoK nangminerssorneruvdlutik
OKartugssat KGH-p niorKitligssior-
nerme ingerdlatainik tigusiniarnerat.
taimatut SujunertaKarneK ama isu-
makulutinut ilåungitsungilaK. pcrKU-
tigalugo uvdlumikut sule KGI l-p niu-
vernermik ingerdlatsinera nålagauv-
fingmit tunuleKutsersorneKartuarniat
ingangmik aningaussat erKarsautiga-
lug.it. nalungilarput ukiune kingug-
dlerne ingangmik aulisagkanik nior-
KutigssiorlTt ilane amigartorutaussar-
lut Kagfagkalugluinartut, åntalo sule
ilimanardlune sujunigssame amigar-
loruteKartarnerup angnertusiartor-
nigsså. tamåko erKarsautigalugit
aperKutaulerpoK sujunigssame akile-
råruterptit Kagfagpatdlåsagpat kalåt-
dlit inuiånguit nangmincrssorneruler-
simanerat stijunigssannit Kaumane-
rtissumik uvdlumikut avKiitigssiusi-
manersoK?
aperKiitit tamåko imåinåungitsut
KanortOK Kinersissartut nålagkersui-
nerntilo ingerdlatsilerumårtugssat er-
Karsautigivdluarilisigit.
inuvdluarKussivdlunga.
AUpak Josef sen, MunitsoK.
imigagssamik
påsisitsiniaineK
1600-Karatdlarnerånile intaKame sule
sujusingnerussukutdle Kalåtdlit-nu-
nane imigagssaK takornartausimå-
ngilaK. taimåitumik kukunerungilaK
OKåsavdlune ukiorpagssuit atuneråne
Kalåtdlit-nunåne imigagssaK tåssau-
simassoK: igdlartitsissoK, ersiortitsi-
ssok, KunutitsissoK, erdloKisitsissoK
tOKiitsissordlo. kukunerusångilardlo
isumaKåsavdlune sule uvdlumikut
angnerussuinik imigagssap pissug-
ssauvftne Kulåne taincKartut pissusig-
ssamisortutut issigigai.
autdlarKåumut utersinarpatdlårsi-
mångilaK, ukiutdle Kångiussortitdiu-
git pasinarsiartuinarsimavoK imigag-
ssaK tåssaulersoK Kalåtdlit-nunåta
nåpautå »imermik puineK«. nåpaut
tåuna ajorungnaersinåungilaK, ima-
Kame ardlåtigut kinertaraluardlune
avdlåkut ajornerussungordlune sar-
Kumertarame.
inugpagssuvugut nåpåumik tåu-
ssuminga erKugaunigssamut årdleri-
ssut pissutigssaKartumik. taimåitu-
mik tupingnartångilaK isumaKarlo-
Kartarmat nålagkersuissut sågligissa-
riaKartut. ajoraluartumigdlo nålag-
kersuissut tåssåungitdlat nakorsat ili-
niardluarsimassut, ilame Junumitdlu-
nit pikoringnerungitsut. taimåitumik
OKåinarput: påpiaranik titartaiv■figi-
nikunik, OKautsinigdlo naitsiingua-
nik såkulerdluta misilisavarput.
taimailivdlune sulincK asule ani-
ngaussan i k atornerdlu i n IngorpoK.
periauserme tåuna atorsinåungilaK
påsisitsissutaunanilo. ntåna pissutiga-
lugo: imerniartarfingne niuvertar-
fingnilo mikissune angisunilo imigag-
ssaK ajornångivigsumik pisiarineKar-
sinaungmat akigssaKartune, akigssa-
Kångitsunilo tårsinigsså imalunit
inuit akugdlorKuminigssåt nautsor-
ssuinartariaKarmat. taimåitumik ku-
kuneruvdluinarpoK isumaKåsavdlune
pisissartut imigagssap ajoKutaunera-
nik påsisiniartariaKalersut. tugdluar-
neruvordlo isumaKåsavdlune oku-
savdlunilunit nålagkersuissut påsissa-
riaKalerpåt imigagssaK Kalåtdlit-nu-
nåne ajoKutaussoK.
Sebulon Poulsen.
JAGTIMPORT LAGERET
Stort UDVALG i: Våben, optik og jagt-
udstyr. Speciel forsendelsesafdeling.
Bestil vort katalog kr. 6,- check/frimærker.
Box 4 Dk-3490 Kvistgård ■ Tel. 02-23 90 11
Telegram ■ Sporthunter, København.
ATUAGAGDUUTIT
NR. 10 1983 45