Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 28.09.1990, Blaðsíða 3

Atuagagdliutit - 28.09.1990, Blaðsíða 3
1990 SEPTEMBER ILIPI 3 - Pisortaqarfittaaq iluaqutaassaqaaq Pisortaqarflrumt kattunneqartunut marlunnut direktørinngortussaq, Kaj Kleist, oqarpoq, atuarfeqarnermut ilinniartitaanermullu pisortaqarfinngortussaq atuartut ilinniagassamit aalaj anger simasunut kaaminniarneqartarnerannut atorneqassanngitsoq. Direktør Kaj Kleist: - Meeqqat atuarfiat inuutissarsiutinillu ilinniarHitataqatigiissinneqartariaqarput. Direktør Kaj Kleist: - Der er behov for at koordinere folke- skolen og erhvervsuddannelserne. (Foto: AG). - Pisortaqarfiit marluk taakku ataatsimut kat- tutsinneqamerat pissu- sissamisoortuuvoq, pior- sarsimassutsimut, atuar- titaanermut, ilinniarti- taanermut sulisoqarner- mullu pisortanngortus- saq, Kaj Kleist, Hinniar- titaanermit oqaloqatigi- neqartilluni ilaatigut taarna oqarpoq. Atuar- fiit inuutissarsiutissa- nillu ilinniartitsinerup ataqatigiinneqarnissaat sivisuumik pisariaqar- tissimavarput, maanna taamaaliorsinnaalissaa- gut. Inuutissarsiutitigut ilin- niartitaanermut (sulisoqar- nermullu) Pisortaqarfiup aammalu Piorsarsimassut- simut Atuartitaanermullu Pisortaqarfiup kattutsinne- qamissaat pillugu Kaj Kleist oqaloqatigineqarpoq. - Meeqqat inuusuttullu peroriartomertik malillugu ineriar tomerat pitsaaneru- jussuarmik ataqatigiissis- sinnaalissavarput, oqaare- ernittuullu tamanna ukiuni qaangiuttuni amigaataaso- rujussuusarsimavoq, Kaj Kleist oqarpoq. - Pisortaqar- fiit aappaata arlamik qanoq iliuusiinik ilisimasaqann- gippallaartarnera isornar- torsiorneqartarsimavoq, su- liassallu qanoq ingerlanne- qamissaat aamma pisorta- qarfiit akornanni isumaqa- tigiinngissutaasarsimavoq. Tamakku maanna qaanger- neqartussanngorput! - Jens Lyberth oqarsima- voq, maanna innuttaasut inunngorneriniillu toquneri tikillugit malittarineqarsin- naalissasut. Pisortaqarfiit kattutsitaanerat meeqqat ataasiakkaat ineriartorne- rannik aqutsinermut Nam- minersornerullutillu Oqar- tussat pitsaanerusorisaan- nik ilinniagaqartitaasarnis- saannut atomiarpisiuk? - Naamik tamanna siu- nertaanngilluinnarpoq, Kaj Kleist akivoq. - Akerhanilli taamatut kattussinikkut siunertarineqarpoq, ineriar-- tornerminni siunnersorne- qartarnissamik pisariaqar- titsisartut ullumikkomit pitsaanerusumik sullinne- qartalemissaat. Klassini kingullerni mar- lu nni soqutigisat malillugit avitsisalernissaq atuartut soqutigisatik tungaasiorne- rullugit atuartalernissaan- nut iluaqutaasussaavoq. Atuartut, atuagarsornikkut ilinniagaqamissaminnut pi- areersamiartut taamaalior- sinnaalissapput, atuartullu soorlu STI tunngavigalugu ilinniagaqamissaminnut pi- areersarniartut atuagassat, ilinniagassaminni pisaria- qartikkumaakkatik - soorlu fysik, matematik assigisaal- luunniit tunngaviginerullu- git ingerlasinnaalissapput. - Qanoq ililluni aalajan- gerneqartassava kikkut atu- agarsussanersut kikkullu suliassanut tunnganerusu- mik ingerlassan ersut? - Tamanna uagut maani pisortaqarfimmi suliarisus- saanngilarput. Atuartut an- gajoqqaavilu atuarfik peqa- tigalugu qinersisassapput. Taamaakkuluartorli uagut- taaq soqutigaarput atuartut ilinniagassanik, Kalaallit Nunaanni atorneqarsinnaa- sunik qinersisarnissaat. Tassunga tunngatillugu oqaatiginiarpara, uanga ajuusaarutigigakku, sam- misassat tunngavigalugit immikkoortitsisalernissaq inuppassuit atuartunik pik- korissunik pikkorinngitsu- nillu immikkoortitsisalerni- arnertut paasisimannguat- siarmassuk. Tamannami anguniarneqanngilluinnar- poq. Ilaatigut atuartut pik- korissut atuagarsornerunn- gitsumik ingerlatsiumasar- sinnaapput, pikkorinngin- nerusunillu atuagarsoru- masoqartarsinnaalluni. Im- mikkoortitsisoqartalersus- saavoq pissutigalugu, atuar- tut - atuagarsortut atuagar- sortuunngitsullu - taamaa- liornikkut piareersarneqas- sammata atuartuujunnaa- runik ilinniagarilerumaak- kaminnut. - Atuartup atuagarsoru- manngissimanini peqqissi- missutigUissapagu, taava qanoq pisoqassava? - Soorunalimi peqqissimi- soqartarsinnaalluarpoq. Atuagarsornikkut piareer- samissamut peqataajumal- lersut kingusinnerusukkul- luunniit taamaaliulersar- sinnaapput. Tamanna ajor- naqutissaqanngilluinnar- poq, aammami STI-miissi- masunut arlalinnik inger- laqqiffissaqarpoq atuakkati- gut piareersareersimanissa- mik pisariaqartitsiviusunik. »Atuarfik qangatoortoq« eqquteqqinniameqanngi- laq. Siunissamili atuarfim- mi atuartuujunnaarluni ilinniagaqalernissamut pia- reersarluarnissamut periar- fissat suli annerujussuar- mik periarfissiuunneqarne- rullutillu pitsanngorsarne- qassapput. Tamatuma kingunerisas- saasa ilagissavaat, ilinniar- tut atuagarsornerunngitsu- mik ilinniagaqartussat suli annemsumik piumafiigine- qarsinnaalissammata. Imaattarsimagaluarpormi STI tunngavigalugu ilinnia- lersussat eqqarsartarlutik, ukioq kingulleq atuarfim- miinnerminni ilungersor- pallaartariaqarnatik. Atua- riartortarunik naammasso- ralugu. Maannali tamanna ajor- narsissaaq. Mannamiit ilin- niagassat tungaasiorlugit piareersarto qar talissaaq. Sinikataaginnarsimagaanni STI-mut pineq ajornarsiss- saaq - pingaartumik aaqqis- suussinissat nutaat tunnga- vigalugit. - Pisortaqarfiit marluk kattutitaanerisigut ataqati- giissumik ilinniartitseriaa- seqalemissap immikkortut marluk taakku akornanni eqartumik ingerlatseriaase- qarnissaq pinngitsoorsin- naalersissavaat, tamatu- mallu pinngitsoorani kingu- nerissavaa siunissami ilin- niartitseriaasissat pillugit pilersaarusiornissap tamar- mi pitsaanemsumik inger- lanneqarsinnaalernissaa. - Pitsanngoriaatit tamak- ku qaqugu malugissavagut? - Attuumassuteqarfigisa- gut tamaasa qinnuigisaria- qarpakka erinitsajuisaaq- qullugit. Pisortaqarfiit mar- luk kattutsinneqarnissaat suliassarujussuuvoq, pifiis- sangaatsiarsuarlu ingerla- reerpat aatsaat periarfissa- nik nutaanik atorluaasin- naanerput ilikkarluarsi- massavarput. Taamaakka- luartorli piareersimavugut periarfissat nutaat sapinn- gisamik piaarnerpaamik ilu- aqutissanngortinniamis- saannut. - Det nye direktorat bliver et godt redskab Den nye direktør for de to sammenlagte direktorater, Kaj Kleist, siger, at det nye skole- og uddannelsesdirektorat ikke bliver brugt til at programmere eleverne til at søge bestemte uddannelser - Det er helt naturligt at lægge de to direktorater sammen, siger den nye direktør for kultur, un- dervisning, uddannelse og arbejdsmarked, Kqj Kleist, i en samtale med »Ilinniartitaaneq«. Vi har længe haft brug for at koordinere skole og erhvervsuddannelse no- get bedre, og det får vi nu god mulighed for. Kaj Kleist taler om sammen- lægningen af Direktoratet for Erhvervsuddannelse (og arbejdsmarkedsforhold) og Kultur- og Undervisningsdi- rektoratet. - Vi vil få langt bedre mu- lighed for at samordne børns og unges udviklings- forløb, og det har det som bekendt skortet noget på i tidens løb, siger Kaj Kleist. - Der er ind imellem fremsat kritik af, at det ene direkto- rat ikke ved, hvad det andet gør, og der har også mellem direktoraterne været uenig- hed om, hvordan tingene skulle gribes an. Det er slut nu! En bedre service - Jens Lyberth har sagt, at det nu er muligt at følge bor- gerne fra vugge tilgrav. Vil I bruge sammenlægningen af de to direktorater som et redskab til at styre det en- kelte bams udvikling og ud- dannelse i den retning, der passer Hjemmestyret bedst? - Det er bestemt ikke me- ningen, svarer Kaj Kleist. - Tvært imod er det hensig- ten, at vi med denne sam- menlægning vil yde en bedre service overfor dem, der har brug for vejledning gennem deres udvikling. - Den nye linie-deling af de sidste to klasser giver rig mulighed for at imødekom- me de unges behov for en individuel skoleafslutning. De elever, der især har brug for at forberede sig til en boglig uddannelse, kan gøre det, og elever, der for eksem- pæl skal i gang med en STI- uddannelse, kan fokusere på netop de fag, der er forud- sætningen for den pågæl- dende uddannelse - for ek- sempel fysik, matematik el- ler lignende. Boglig eller faglig - Hvordan bestemmer man, hvem der skal være boglige, og hvem der skal være fagli- ge? - Det er i hvert fald ikke noget, vi skal afgøre her i direktoratet. Det er elevens og forældrenes eget valg, som træffes i samråd med skolen. Men vi er naturligvis interesserede i, at de unge vælger den uddannelse, Grønland har brug for. - Jeg vil godt i denne her forbindelse sige, at det ærg- rer mig, at så mange menne- sker åbenbart opfatter den kommende fagdeling som en opdeling i gode og dårlige elever. Det er jo ikke det, det handler om. Der kan være meget dygtige elever blandt dem, der søger den ikke-bog- lige linie, og der kan være mindre dygtige elever i den boglige. Den nye deling gen- nemføres alene, fordi elever- ne - både de boglige og de ikke-boglige - på den måde bliver bedst muligt forbe- redt til det, de nu engang ønsker at fortsætte med ef- ter skolen. Retten til at fortryde - Hvad nu, hvis en elev for- tryder at have valgt ikke-bo- lig? - Naturligvis har man ret til at fortryde. Hvis man på et senere tidspunkt vil for- berede sig på en boglig ud- dannelse, ja så kan man da gøre det. Det er der intet til hinder for. Og der er da også en del videregående uddan- nelsesmuligheder indenfor STI, som stiller større bogli- ge krav. - Der er ikke tale om, at man nu vil genindføre »den sorte skole«. Fremtidens skole vil simpelthen åbne nye og bedre muligheder for at dygtiggøre sig til den ud- dannelse, man skal i gang med efter skolen. - Dette indebær også, at man nu kan forlange mere af de elever, der søger en praktisk uddannelse. Det har jo været en almindelig opfattelse, at når man skal i gang med en STI- uddannel- se, så behøver man ikke gøre noget videre ud af de sidste skole år. Man skal bare være der, og så er alt i orden. - Den går ikke mere. Nu må man i skolen forberede sig til de fag, man vil uddan- ne sig i. Man kan ikke kom- me sovende til en STI-ud- dannelse - og slet ikke med de nye muligheder i den kommende forordning. - Den sammenhængende uddannelsesstruktur, som er et resultat af sammen- lægningen af de to direkto- rater, kan hindre stivheden i forbindelsen mellem de to områder, og dette vil uund- gåeligt føre til en bedre plan- lægning af hele uddannel- sesområdet i fremtiden. Tålmodighed - Hvornår kommer vi til at mærke disse forbedringer? • Vi bliver nødt til at bede alle, vi har med at gøre, om at være tålmodige. Sam- menlægningen af de to om- råder er et stort projekt, og der vil gå nogen tid, før alt er på plads og vi har lært at bruge det nye redskab med alle de muligheder, det giver os. Men vi er naturligvis ind- stillet på at få området til at fungere bedst muligt hur- tigst muligt. »Ilinniartitaaneq« Atuagassiivik/Eskimo Press-imit suliarineqartoq naqiterisitsi- suulluni Inuutissarsiutitigut Ilinniartitaanermut Pisortaqarfik, ILIPI. Aaqqissuisut: Hans Jacob Binzer, akisussaalluni aaqqissuisoq, Bo Nørreslet, Karl Elias Olsen, Jens Brønden aamma Kurt Kristensen. Ilioqqaasut: Kunuk Holm aamma David Petersen. Naqitemeqarfia: Kujataata Naqiterivia. »Ilinniartitaaneq« er produceret af Atuagassiivik/Eskimo Press og udgivet af Direktoratet for Erhvervsuddannelsen, ILIPI. Redaktion: Hans Jacob Binzer, ansvarshavende redaktør, Bo Nørreslet, Karl Elias Olsen, Jens Brønden og Kurt Kristensen. Lay-out: Kunuk Holm og David Petersen. Tryk: Sydgrønlands Bogtrykkeri.

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.