Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 06.02.1991, Blaðsíða 3

Atuagagdliutit - 06.02.1991, Blaðsíða 3
NR. 15 1991 ATUAGAGDLIUTIT/GRØNLANDSPOSTEN 3 jmmemsmmmsmmsmm. mmmmmmmmmmmmsaimm 1990-p ingerlaneraniilaasut 75.000-t missaanniittut KNI-p ilaasartaataanni ilaasimapput, - ilaatigut »Disko«-mi, assi- mi uani Narsarsuup umiarsualiviani t'olaqqasoq. (Ass.: AG-p toqqorsivia). Omkring 75.000 passagerer hari løbet af 1990 taget turen op og ned langs kysten med KNI's passagerskibe, - deri- blandt »Disko«, der her ligger til kaj i Narsarsuaq. (Foto: AG’s arkiv). Akisummat timmisarto- ratik umiarsuarumapput KNI-lli umuarsuaataanut ilaasut 3 procentinik amerleriarnerat Grønlandsflyp ilaasuisa ikilerannut naleqquteqqajanngilaq NUUK(KK) - Akissaaleqi- nermi ilaasussat heli- koptereratik umiarsua- rumanerusarput. Ka- laallit Niuerfiata, KNIp tamanna takusinnaavaa umiarsuarnut sinersor- taatinut ilaasartut 1990- imi 3 procentinik arner- leriarsimammata. Ilaa- sulli taama amerleria- laarsimanerat Grøn- landsflymut ilaasartut 1990-imi ikileriarujussu- arsimanerannut illuatu- ngiliussinnaaqqaj anngi- laq. Taamaattumik ili- manarnerujussuuvoq inuit aningaasaataaruk- kaangamik angerlarsi- maannarumaneruler- tarsimassasut. Sinersortaatit marluusut »Disko« »Kununguaq«llu katillutik 1990-imi 38.000- inik ilaasoqarsimapput, KNI-Uu umiarsuaatai ta- marmiusut katillutik 75.000-ingajannik ilaaso- qarsimapput. Agguaqati- giissikkaanni Kalaallit Nu- naanni najugaqartugut ta- mavitta ikinnerpaamik ataasiarluta KNIp umiarsu- aataanut ilaasimavugut... - Ilaaneq 1991-imi akisu- nerulissava? - Umiarsuarnut ilaaner- mut akigitittakkagut 1985- imiilli katillugit 3 procenti- nik qaffariarsimapput, KNIp direktøria Flemming Bolø AG-mut oqarpoq. Ta- manna ingasagisassaanngi- laq, taamaakkaluartorli akit qafFanneqarnissaannik maannakkorpiaq pilersaa- ruteqanngilagut. Akinik aa- lajangeersaasarnitsinni in- atsisartut aalajangigaat na- joqqutarisarpagut, sinersor- taatilli ilaasoqartarnerat oqimaaqatigiissumik inger- lassappat billettit akitsu- ngaatsiartariaqaraluarput. Umiarsuarnik sinersortaa- teqartitsinikkut amigartoo- rutigisartakkagut 30 milli- oner kroniusut Imarpikkut assartuisarnitsigut isertit- tarpagut. Akitsuutit tapis- sutillu ersinngitsut saq- qummiunneqartamissaat piumasarineqartalermat immaqa aperiumasoqassa- galuarpoq tamakku tama- nut takusassiarineqartaria- qalinnginnersut, tamannali naalakkersuinikkut aalaja- ngiunneqartussaavoq. Sinersortaatit nutaat Umiarsuaq sinersortaat »Kununguaq« 1991-imi nag- gataartussaavoq, taamalu ukiuni katillugit 27-ini Ka- laallit Nunaanni angallataa- simassalluni. »Disko«lli uki- ut hundredikkut taakkua naaqqaarallassavai. Umiarsuit nutaat pinga- sut, maanna Ørskovs Stål- skibsværftimi Frederiksha- vimiittumi sananeqartut, KNIp 1992-imi nunap im- mikkoortuini angallataaler- sissavai. Umiarsuit pinga- sut taakku katillutik 210 millioner kroninik akeqar- tussaapput, pilersaarutillu malillugit aappaagu martsi- mi, majimi julimilu tigune- qartussaapput. Naak ani- ngaasanik taarsigassarsi- nikkut umiarsuit akilerne- qarsinnaagaluartut taa- maattoq Inatsisartut piu- masarisimavaat taakku KNIp tigunerini ataatsikkut akilertassagai. Sinersortaatit nutaat pi- ngasut Kujataani, Qeqqani Avannaanilu angallataasus- saapput, angalanissaannul- lu pilersaarutit ataqatigiis- sumik aaqqissuunneqartas- sapput soorlu kujataaniit avannaanut angalaniartut umiarsuarmut allamut ni- kittarlutik angalasinnaan- ngortillugit. Ilaasussalli aamma sukkanerusumik angalasinnaapput »Dis- ko«mut ilaallutik kujataa- niit avannaaniilluunniit ataannartumik angalasin- naasaagamik. - Taamaalillutik isorliu- nerusuniittut »Disko« ilan- ngullugu pingasunik siner- sortaateqalissapput taama- lu ullumikkut »Disko«p »Kununguaq«llu angalane- rannit pitsaanerusumik angallavigineqalissallutik, Flemming Bolø oqarpoq. Takornariat - Suli isumaliutigaarput ilaasartaateeqqat »Tateraq« aamma »Tugdlik« pigiin- nassanerlutigit, Flemming Bolø nangippoq. KNIp angusaqarniavilluni peqa- taanermigut sinerissami takornarianik angalassisar- neq pitsanngorsarsinnaaga- luarpaa tassa »Tateraq« »Tugdlik«llu takornarianik angallassisuutittarlugit. - Ajusaarnassagaluaqaar- mi »Tateraq«, Sisimiut amutsivianni iluarsaanne- qaqqammersoq pigiunnaas- sagaluarutsigu. Umiarsuaq taanna suli nalunaaquttat akunnerpassuini ingerlasin- naalluarpoq. Når krisen kradser■så hellere sejle end flyve KNI’s fremgang på tre procent flere passagerer kan dog slet ikke opveje Grønlandsflys nedgang i passagertallet NUUK(KK) - Når krisen kradser, tager flere med båden end med helikop- teren, Kalaallit Niuerfi- at, KNI, kan se tilbage på 1990 i bevidstheden om, at antallet af passagerer på kystpassagerskibene er steget med tre pro- cent. Denne moderate stigning kan dog slet ik- ke modsvare det drasti- ske fald i passagertallet, som Grønlandsfly har måtte konstatere i 1990. Det samlede resultat bli- ver derfor, at flere og fle- re simpelthen bliver hjemme, når pengepun- gen er tom. De to store kystpasager- skibe »Disko« og »Kunun- guak« har i 1990 sejlet med 38.000 passagerer, mens der i alt med KNI’s skibe er ble- vet transporteret næsten 75.000 passagerer. Gen- nemsnitligt har vi alle sam- men i Grønland været ude at sejle med KNI mindst en gang... - Får vi prisstigninger at se i 1991? - Vore priser til søs er ste- get med i alt tre procent si- den 1985, siger direktør i KNI Fleming Bolø til AG. Om der skal ske prisstignin- ger i 1991 alhænger blandt andet af intentionerne med redegørelsen i landsplan- lægningen 1990. Skal kyst- passagertrafikken hvile i sig selv, skal billetpriserne imidlertid stige klækkeligt. Vi har et underskud på 30 millioner kroner på kystpas- sagertrafikken, som vi hen- ter ind over fragten over At- lanten. Mange vil nok spør- ge, om det er rimeligt i en tid, hvor skjulte afgifter og tilskud kommer frem i da- gens lys, men det er i sidste ende et politisk spørgsmål. Nye kystpassagerskibe 1991 bliver den sidste sæson NYT MINITRANSPORT IGEN OG PA NUUSSUAQ: ^ 2-2202 J med kystpassagerskibet »Kununguaq«, der således får i alt 27 sæsoner i Grøn- land. »Disko« derimod hol- der dette århundrede ud. I 1992 indsætter KNI tre regionale skibe, som for ti- den bliver bygget på Ør- skovs Stålskibsværft i Fre- derikshavn. De tre skibe koster til sammen 210 mil- lioner kroner, og skal efter planen afleveres i henholds- vis marts, maj og juli næste år. Landstinget har beslut- tet, at KNI skal betale skibe- ne kontant, selv om det ville have været muligt at låne sig til pengene. De tre nye kystpassager- skibe vil sejle i henholdsvis Syd-, Midt- og Nordgrøn- land, og deres fartplaner vil blive koordineret, så passa- gererne kan rejse fra syd til nord ved at skifte skib et par gange. Passagererne kan dog også vælge at tage »hur- tigruten« med »Disko« fra syd til nord eller omvendt. - Alt i alt vil yderdistrik- terne med »Disko« og de tre regionale kystpasagerskibe få en væsentlig bedre besej- ling end i dag, hvor vi sejler med »Disko« og »Kunungu- ak«, siger Flemming Bolø. Turistsejlads - Vi spekulerer for tiden på at beholde de to mindre pas- sagerskibe »Tateraq« og »Tugdlik«, fortsætter Flem- ming Bolø. Med en målrettet indsats kan KNI være med til at styrke turistarbejdet langs kysten ved først og fremmest at lade »Tateraq« og »Tugdlik« sejle med turi- sterne. -1 hvert fald er vi kede af at skulle skille os af med »Tateraq«, som netop har gennemgået en større repa- ration på værftet i Sisimiut. Det skib har mange sejlti- mer i sig endnu. FLUGGER malervarer HEMPELS skibsmaling DUPONT autolak DEKORIMA kunstartikler Nuuk Farvelager ApS Industrivej 9 Bo* 295 3900 Nuuk 2 33 96

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.