Atuagagdliutit

Ukioqatigiit
Ataaseq assigiiaat ilaat

Atuagagdliutit - 24.06.1991, Qupperneq 11

Atuagagdliutit - 24.06.1991, Qupperneq 11
Kulturi illu- taassaaq Nuummi Marianne Jensen aamma Kunuk Lynge ullormi Inuiaattut Nalliuttorsiorfitsinni atsioqatigiipput eqqumiitsuliomermut kulturimullu qitiusumik illutaamissaq pillugu NUUK(KK) - Kulturimut tunngasumik isumaqati- giissutissaq Nuup Kom- muneanut 20 millioner kronenik naleqartussaa- galuartoq eqqissisimal- lunga atsiorpara, anin- gaasammi aatsaat aki- lerneqassammata 1995- imi aamma 1996-imi! Taamatut qungujulaarlu- ni oqarpoq borgmester Ku- nuk Lynge ullormi Inuiat- tut Nalliuttorsiorflmmi kul- turimut ilinniartitaaner- mullu naalakkersuisoq Ma- rianne Jensen atsioqatigiga- miuk Nordisk Ministerrå- dip, Namminersornerullu- tik Oqartussat Nuullu Kom- muneata suleqatigiinnissa- mik isumaqatigiissutaannik Nunatsinni illoqarfiit pin- gaarnersaanni eqqumiitsu- hornermut kulturimullu qi- tiusoqarflssamik pilersitsi- nissamik - Avannaamiut II- luat. - Uangattaaq nuannaar- lunga atsiorpunga, Marian- ne Jensen oqarpoq, maan- nalu isumaqatigiissut Fin- landip kulturimut ministe- rianut Riita Ousukainen nassiuttussanngorlugu at- siorniassammagu, taanna ullormi Inuiattut Nalliut- torsiorflmmi atsioqataajar- torluni Nuummukartussaa- simagaluarpoq pisinnaajun- naarsimallunili. Riita Ousukainen nerior- suisimavoq Nordisk Mini- sterrådi sinnerlugu isuma- qatigiissut Nuummiit tigo- riaruniuk atsiorniarlugu. Nunani Avannarlerni Piorsarsimassutsikkut At- taveqaat Kalaallit Nunaan- niittoq, NAPA, sinnerlugu peqataapput aqutsisut siu- littaasuat Janne Jervin aamma allafliup pisortaa Ole Oxholm, soorunalumi il- luliassap pissanganaqisup pisortatigoortumik akuer- sissutigineqarnera nuan- naarutigeqaat. Inissaaq 1995-imi Nunani Avannarlerni eqqu- miitsuliornermut kulturi- mullu qitiusoqarflssaq Nuummiittussaq pilersaa- rutit eqquutissappata 1995-imi atuutilissaaq. - Isumaqatigiissut atsior- neqareermat Ululiassap sa- naneqalernissaa piareersaa- siulissavarput, NAPA-p Nuummi allaffiani pisortaq Ole Oxholm AG’mut oqar- poq. Illup qanoq isikkoqar- nissaa arkitektinut unam- missutigitinneqassaaq. Illu sumiissanersoq Nuup Kom- muneanik isumaqatiginnin- niutigineqassaaq. Taamaal- laat nalunngilarput illulias- saq 1990-imi akit naapertor- lugit 60 millioner kronenik akeqarumaartoq - taakkulu Nordisk Ministerrådip, Namminersornerullutik Oqartussat Nuullu Kom- muneata akunnerminni aveqatigiissutigalugit akilis- savaat. Illup piginerani in- gerlatsineq Namminersor- nerullutik Oqartussat Nuullu Kommuneata anin- gaasartuutigissavaat, tassa Nordisk Ministerådip susas- sarinngilaa. Illup llua Isumaqatigiissummi allat- torneqarsimapputtaaq illup iluata qanoq aaqqissuunne- qamissaa: Inersuaq isiginnaartitsi- vittut, nipilersorfittut fil- mertarflttullu atorneqar- sinnaasoq kiisalu radiokkut TV’kullu aallakaatitassior- fiusinnaasoq. Init minneru- sut marluk imaluunniit pin- gasut oqalugiarnernut, ka- lattoornernut isiginnaartit- siveeqqatullu atorsinnaa- sut. Init Sulliviit assigiinn- gitsunik eqqumiitsuliorfiu- sinnaasut. Silarliut atisaa- jartarfllik cafeterialillu, aamma annikitsunik saq- qummersitsiviusinntiasoq. Init peqatigiiffinnik ataatsi- miifllusinnaasut kiisalu Ka- laallit Nunaanni Nordens Institutimut avataaniit ag- gersakkanut najugaritinne- qartartussat init. Initunn- gikkaluanik allaffeqassaaq kiisalu eqqumiitsuliortunut Nuummilu kulturimik sam- misalinnut sulliveqassallu- ni. Inissiaqassaartaaq illup pisortaanut kiisalu eqqu- miitsuliortunut avataaniit aggertarumaartunut. Siunertaq Nordisk Ministerrådip, Namminersornerullutik Oqartussat Nuup Kommu- neatalu akunnerminni isu- maqatigiissutaanni avan- naani eqqumiitsuliomer- mut kulturimullu qiterisa- qarfik tassaassaaq - Kalaallit Nunaat avan- naamiut eqqumiitsuliorne- rannut kulturiannullu atas- suteqartinniassallugu - Nunat avannarliit ka- laallit eqqumiitsuliorneran- nut kulturiannullu atassu- teqarniassallugit - Kalaallit Nunaat kultur- ikkut suleqateqartinniassal- lugu Europap avanaamiui- nik illuatungaanilu Ameri- kap avannaamiuinik, pin- gaartumillu inuiaqatigiin- nik imminnut Inunnik taa- gortunik, - kiisalu eqqumiitsulior- neq kulturikkullu suliniar- neq Nuummiinnanngitsoq Kalaallit Nunaannili tamar- mi uummarissassallugu kii- salu - sapinngisamik anner- tunerpaakkut Kalaallit Nu- naanni kulturimut tunnga- sunik suliaqarfiit peqatigiif- fiillu suleqatiginiassallugit. Nunatta illoqarfiisa pingaarnersaanni eqqumiitsuliomermut kulturimullu illutaarnissa- mik suleqatigiinniutissatut isumaqatigiissut kulturimut ilinniartitaanermullu naalakker- suisup Marianne Jensenip borgmester Kunuk Lyngellu atsiorpaat direktør Kqj Kleist ilitsersuisuliullugu sukku t atsiornissaminnik. Landsstyremedlemmet for kultur og undervisning Marianne Jensen og borgmester Kunuk Lynge underskriver samarbejdsaftalen, som sikrer den grønlandske hovedstad et kunst- og kulturcenter. Direktør Kgj Kleist ser til, at underskrifterne bliver sat de rigtige steder. Reykjavikimi Tårshavnimilu (assiliaq) taamaattunik illoqareerpoq nunani avannarlerni kulturikkut attaveqatigiiffiulereersunik. Både i Reykjavik og Tårshavn (billedet) er der opført et Nordens Hus, som begge har bidraget til en kulturel udveksling mellem de nordiske lande. Kulturhuset i Nuuk på plads • åbner i 1995 Marianne Jensen og Kunuk Lynge underskrev på Nationaldagen aftalen om kunst- og kulturcenteret NUUK(KK) - Jeg skriver roligt under på kulturaf- talen, selv om den koster Nuuk Kommune 20 mil- lioner kroner, for penge- ne skal jo først falde i 1995 og 1996! Det sagde borgmester Ku- nuk Lynge med et smil, da han på Nationaldagen sam- men med landsstyremed- lemmet for kultur og under- visning Marianne Jensen underskrev den samarbejds- aftale mellem Nordisk Mini- sterråd, Grønlands Hjem- mestyre og Nuuk Kommu- ne, som skal sikre den grøn- landske hovedstad et nor- disk kunst- og kulturcenter, - et Nordens Hus. - Jeg skriver også under med glæde, svarede Marian- ne Jensen, som nu sender aftalen til underskrivelse hos den finske kulturmini- ster Riita Ousukainen, som desværre måtte sende afbud til et invitation om at kom- me til Nuuk og deltage i un- derskrivelsen på National- dagen. Riita Ousukainens har lo- vet at underskrive aftalen på Nordisk Ministerråds vegne så såre, hun modtager aftalen fra Nuuk. Fra Nordens Institut i Grønland, NAPA, deltog bå- de styrelsesformandenen Janne Jervin og instituttets daglige leder Ole Oxholm, og de var naturligvis glade for dette officielle startskud til det spændende byggeri. Færdig i 1995 Det nordiske kunst og kul- turcenter i Nuuk skal efter planen tages i brug i 1995. - Med den underskrevne aftale kan vi gå i gang med den proces, som fører frem til byggeriets start, siger le- deren af Nordens Institut i Nuuk, Ole Oxholm til AG. Hvordan huset skal se ud, vil blive afgjort ved en arki- tektkonkurrence. Hvor hu- set skal placeres, skal for- handles med Nuuk Kommu- ne. Kun ved vi, at huset skal koste 60 millioner kroner i 1990-priser, - en udgift, som bliver ligeligt fordelt mellem Nordisk Ministerråd, Grøn- lands Hjemmestyre og Nuuk Kommune. Driften af huset skal betales af hjem- mestyret og kommunen, og er således Nordisk Minister- råd uvedkommen. Indretningen I aftalen er der beskrevet en række funktioner, som det nye center skal rumme: En større sal til teater, musik og filmforevisning, som også skal kunne bruges til radio- og TV-udsendelser. To eller tre mindre sale til foredrag, folkedans og in- timscene. Værksteder med mulighed for forskellig kunstneriske aktiviteter. En foyer med garderobe og cafeteria, som også skal kunne anvendes tU mindre udstillinger. Foreningsloka- ler og gæsteboliger til Nor- dens Institut i Grønland. Et mindre antal kontorer og ar- bejdsrum til kunstnere og kulturelle organisationer i Nuuk. Bolig til såvel cente- res chef som gæstende kunstnere. Formålet I aftalen mellem Nordisk Ministerråd, Grønlands Hjemmestyre og Nuuk Kommune hedder det, at det nordiske kunst- og kultur- center skal - tilføre Grønland nordisk kunst- og kulturliv, - tilføre Norden grøn- landsk kunst- og kulturliv, - formidle et kulturelt samarbejde mellem Grøn- land og Norden på den ene side og det nordamerikan- ske fastland, herunder især inuit-befolkningen, på den anden side, - i øvrigt stimulere kunst- og kulturlivet i såvel Nuuk som hele Grønland, og - i størst mulig udstræk- ning samarbejde med Grøn- lands øvrige kulturinstitu- tioner og -organisationer.

x

Atuagagdliutit

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.