Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 11.11.1992, Blaðsíða 8

Atuagagdliutit - 11.11.1992, Blaðsíða 8
8 ATUAGAGDLIUTIT/GRØNLANDSPOSTEN NR. 131 1992 Puiseqassutsimut EF akuliutissanngilaq Nordisk Rådip ataatsimiinnerani Kalaallit Nunaata puisinniarsinnaatitaanini aalajangiusimavaa NUUK(JAS) - EF-ip siun- nersuutigisimavaa Kalaallit Nunaata eqqaani puisit ta- marmik nalunaarsuiffim- mut B ilanngunneqassasut, allatut oqaatigalugu uuma- sunut nungutaanissamin- nut aarlerinartorsiortinne- qartunut ilanngullugit na- lunaarsorneqassasut. Avatangiisinut naalak- kersuisoq Ove Rosing Olsen isumaqarpoq tamanna inga- sattajaarinerusoq, ukiunimi kingullemi Kalaallit Nu- naat puiseqangaarmat pui- sit neris£ireqartigiinnermi allaat ajoqutaalersimasutul- luunniit isigineqalermata. - EF-ip niueqatigiinnik- kut killersuilernissamut as- singusunut allaat pilersaa- rusiulersimavai, Kalaallilli Nunaanni pissusiviusunik ilisimasaqarani, Nordisk Rådimi oqaaseqarnermini Ove Rosing Olsen eqikkaal- luni oqarpoq. Nunani avannarlerni ava- tangiisit pillugit ministere- qatiminut EF-ip suliniutai pillugit naammagittaallior- simavoq. Taakku massak- kut Danmarkimi Århusimi Nprdisk Rådip ataatsimiin- nerani katersuussimapput. - EF-ip niuernikkut uat- sinnut killilersuilernissa- mik pilersaarusiomera paa- sisimavarput, taamaalior- nerlu nunat tamalaat akor- nanni aalqjanger sakkaat avataannarsuannippoq, Rio-milu ukioq manna juni- mi suaarutigineqarsimasu- nut akerliulluni, taamaattu- mik nunani avannarlerni suleqativut peqatigalugit qanoq iliornissarput eqqar- saatigisariaqarparput. EF- ip piumasaraa ilisimatuus- sutsikkut tunngavilersu- gaanngitsumik uppernar- sassagipput naammattunik puisiuteqarluta. Naak ukiu- ni kingullerni Davis Stræde- mi aatsaat taama amerlati- gisunik puiseqalersimagalu- artoq, Ove Rosing Olsen oqarpoq. Ataatsimiinnermi Ove Rosing Olsenip erseqqissar- paa Kalaallit Nunaata qallu- naat oqartussaat suleqati- galugit ummasunut naasu- nullu nungutitaanissamin- nik uloriarnartorsiortunut Washingtonimi isumaqati- giissut aqqutigalugu malit- tarisassiarineqarsimasut eqqortillugit malikkai. Isumaqatigiissummi tas- sani uumasut naasullu nun- gutitaanissaminnik uloria- nartorsiortinneqartut nioq- qutigineqartarneri pillugit sakkortoorujussuarnik ma- littarisassaqarpoq. Kalaal- lillu Nunaata isumaqatigiis- sut taanna atortussatut akuerisimavaa. Ove Rosing Olsen isuma- qarpoq inatsilerituulluun- niit isumaqarnavianngitsut EF-ip iliuusaa tulluartuulu- nUluunniit pissusissamiso- ortuusoq. EF skal ikke blande sig i sælbestanden Grønland fastholder sin ret til sæljagt på Nordisk Råds møde NUUK(JAS) - EF har fore- slået, at alle sæler, som fin- des i Grønland, bliver opta- get på liste B, hvilket vil sige listen over de dyrearter, der er truet af udryddelse. Det mener landsstyre- medlem med ansvar for mil- jø, Ove Rosing Olsen, er at gå for vidt, for i nyere tid har Grønland ikke haft så stor en forekomst som i dag af sæler, nærmest mere end det økologiske system har godt af. - EF planlægger nærmest handelsrestriktioner og kender ikke noget til de fak- tiske forhold i Grønland, konkluderer han i en udta- lelse fra Nordisk Råds møde. Han har derfor proteste- ret imod EFs tiltag overfor sine nordiske miljøminister- kolleger. De er samlet ved Nordisk Råds møde, som fo- regår i Århus i disse dage. - Når vi opdager, at EF planlægger handelsrestrik- tioner for os, der dels ligger langt uden for hvad, der in- ternationalt er besluttet, dels er i modstrid med Rio- deklarationen fra juni i år, så må vi med vore nordiske koiler overveje, hvad vi gør. EF vil have, at vi skal doku- mentere, at der er sæler nok uden at give en videnskabe- lig begrundelse. Selv om vi ildie har haft så mange sæ- ler især i Davidsstrædet i nyere tid, som vi har nu, si- ger Ove Rosing Olsen. På mødet slog Ove Rosing Olsen fast, at Grønland i samarbejde med de danske myndigheder overholder de regler, der er for truede dy- re- og plantearter og delta- ger i videnskabelige vurde- ringer af dyrelivet og floraen i henhold til Washington- konventionen. Denne konvention inde- holder skrappe bestemmel- ser for handel med udryd- delsestruede vilde dyr og planter. Og den har Grøn- land tiltrådt. Ove Rosing Olsen mener, at selv jurister ikke vil opfat- te EFs fremgangsmåde som ret og rimelig. - Nunatta puisii EF-ip susassarinngilai, Ove Rosing Olsen oqarpoq. - EF skal ikke blande sig i vor sælbestand, siger Ove Rosing Olsen. - Europap Avannaamioqatigiivisa nunarput immikkut naatsorsuuttarpaat, Lars Emil Jo- hansen oqarpoq. - For Grønland har det nordiske samarbejde en særlig status, siger Lars Emil Johansen. Namminneq ingerlaannarlik Taamaakkaluartoq Nordisk Rådip aalisamermut periaasia nunatta aUanngortittariaqarsoraa NUUK (JAS) - Naalakker- suisut siulittaasuat Lars Emil Johansen Nunat Avannaamioqatigiik Isuma- sioqatigiittarfianni - Nor- disk Råd - oqallisissiorner- mini nuannaarutiginerar- paa Europap avannaani naalagaafliit siunissami su- leqatigiinnissaminni paasil- luarsimammassuk nammi- nersortitaminnut, tassalu Ålandip qeqertaanut, Sava- limmiunut aamma Kalaallit Nunaannut, pituttorsima- vallaarunnaarnissartik. Tamannalu pivoq EF ilaa- sortaminut annertuumik iliuuseqamialermat, nuna- nilu ilaasortaasuni tamagin- ni statsministerit uppernar- sartualerlugu qanoq pingaa- ruteqartigisoq Sverigep, Finlandip aamma Norgep EF-imut ilaasortanngomis- saat. - Kalaallit Nunaat immik- kut aaqqissuussamik EF- imik suleqateqartoq aamma ataatsimoorussamik suleqa- teqarpoq issittormiunik, im- minnut Inunnik taagortu- nik. Kalaallit Nunaat nuna- nik allanik suleqateqarnis- samut periarfissaqarluara- luarpoq Europap avannaa- miuinik suleqateqarnini aq- qutigalugu, massalu taa- maaliussaguni aatsaat Dan- marki, naalagaaffeqatigisa- ni, aqqutigeqqaartariaqara- luarlugu, naalakkersuisut siulittaasuat Lars Emil Jo- hansen marlunngormat oqarpoq. Tam akkuli tamarmik ilorraap tungaanut saatsit- siniarnerussanngillat, tas- sami ministereqatigiissut aalajangiinerat kalaallit tungaanniit taamatut tusar- parput. - Ministerit nalunaarusia- minni aalisamermut tunn- gasunik eqikkaagaluamik oqaatigisaat allanngortitta- riaqarpoq, Lars Emil Johan- sen isumaqarpoq, inuussu- tissarsiummi taanna imaan- naanngitsuuvoq, saniUiun- neqarsinnaanani EF-ermiut allat imaluunniit Europami Aningaasarsiornikkut Suli- niaqatigiissut (EØS) inuu- tissarsiutinut allanut suli- niutiginiagaannut. EØS taannaavoq EF qan- ga pilerqaarmat naalagaaf- fiit suleqatigiissut, EFTA, kattufiigisimasaat. Taak- kuuppullu Europap avan- naani naalagaffiit annerit pingasut kiisalu Østrig aam- ma Schweiz. Taamaakkaluartoq kik- kut tamarmik avatangiisi- nut kulturimullu tunngasu- tigut siunnerfii Kalaallit Nunaannut iluaqutaasin- naalluarput, tamannalu naalakkersuisut siulittaasu- ata ilalersorpaa. • Positivt at bevare de selvstyrende områder Men Grønland vil have ændret Nordisk Råds erklæring omkring fiskeriet NUUKfJAS) - Landsstyre- formand Lars Emil Johan- sen sagde under sit indlæg på Nordisk Råds session, at han var glad for, at det frem- tidige samarbejde mellem de nordiske stater bevarer en stor grad af frihed for de selvstyrende områder som Ålandsøerne, Færøerne og Grønland. Især i disse tider, hvor EF synes at slå ekstra stærkt igennem og alle statsmini- stre talte om nødvendighe- den af EF-medlemsskab for Sverige, Finland og Norge. - For Grønland har det nordiske samarbejde en særlig status ligesom fælles- skabet i det polare område, kaldet Inuit. For det nordi- ske samarbejde giver trods alt Grønland mulighed for at deltage i internationalt samarbejde, selv om uden- rigspolitik principielt er et rigsanliggende under Dan- mark, sagde landsstyrefor- mand Lars Emil Johansen tirsdag. Det var ikke al sammen fryd og gammen, hvad mini- sterrådet havde vedtaget set fra Grønlands side. - Konklusionen i ministre- nes rapport om fiskerisek- toren skal ændres, mente Lars Emil Johansen, da det- te erhverv er sårbart og ikke kan betragtes på linie med andre næringsgrene i EF og det Europæiske Økonomi- ske Samarbejde (EØS). EØS er hvad de tidligere EFTA-landes nye handels- aftale med EF kaldes. Det består af de tre store nordi- ske lande plus Østrig og Schweiz. Men den fælles miljø- og kulturpolitik kan Grønland godt fiå gavn af, så den til- slutter landsstyreforman- den sig.

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.