Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 14.07.1955, Blaðsíða 10

Atuagagdliutit - 14.07.1955, Blaðsíða 10
Et godt tilbud! Et restparti dame-frakker syet af gode, uldne stoffer og med en kraftig gummibelægning på vran- gen sælges til ca. Ys pris kr. 29,50 pisiariumaitsoKautit! arnat kavåjaisa nungutait ånorå- minernit pitsaussunit merssugkat iluatigutdlo Kajangnaitsunik gum- mitagdlit agfåinangajangmik akiler- sitdlugit tuniniarneKarput kr. 29,50 De findes i forskellige farver både småternede og ensfarvede i str. 40- 42-44-46-48. Fuld tilfredshed eller pengene til- bage. igalaussartuarKane agdlaKångitsu- nilo Kalipautit åssigingitsut pine- Karsinåuput, angissusé 40-42-44-46- 48. namagivdluångikåine aningaussat utertineKarsinåuput. Kruchov Magasin Borgergade 87 København K Danmarkime måkarma niorKutigi- neKarnerpau- SSOK . .. ima ateKarpoK: inutigssarsiutinnt tungassntl ERHVERVS-RUBRIKKEN ildngutagssiat pingårlumik nailisagkat, Kupernermut ånga tigussarusungnanaut Indlæg — helst kortfattede — modtages meget gerne til denne rubrik Canadap puissit aminik niorKute- Karnera „Fisheries Council of Canada Bul- letin" 11. februarime sarKumersoK nåpertordlugo Canadap puissit ami- nit 1954-ime tunissai 172,440-put na- leKarsimavdlutigdlo 3.036.000 kr.- nik. Canada eksporterer sælskind. I følge „Fisheries Council of Ca- nada Bulletin" for 11. februar ud- gjorde eksporten af sælskind fra Ca- nada i 1954 tilsammen 172.440 styk- ker til en værdi af 3.036.000 kro- ner. * aulisarnerup sujunigsså pivdlugo isumakulugtut. Milford Havenime Pembrokesliire- me Irlandip imåta kujåmut isuane aulisarneic ukiune kingugdlerne ki- nguariarsimaKingmat isumakulutigi- neKarpoK. ukiut mardluinait sujorna- tigut kilisautit 100-ngajait pigineKar- put, ukiumånale 1955-ime 30-t mig- ssåinanilerput. kilisautit avguaKati- gigsitdlugo ukiune 32-ne piusinau- ssarput, ukunångalo pisoKaunerpåt mardluk åipå 1907-me åipålo 1908- me sanajuput. igarssue maskinaitdlo atangåtsiarneruneK sapilerunaraluar- tut sule tamåssa aulisautigait. ikiliartoraluauissut nutånik sanaor- tortoKångilaK, ukiutdlume aggersut isumavdluarfigineKarpatdlårsi- månginerat uvgunåtaoK ersserpoK ki- hsautinik aulisartitseKatigit atausina- Vlt kilisåumik nutåmik dieselilingmik sanatitsiniartutuaungmata —■ soruna- me nfilagauvfingmit taorsigagssarsiv- dlutik tapivfigineKardlutigdlo. ilungersornarsivingmat kisa agdlåt tuluit inatsissartuine underhusime oKaluserineKarsimavoK. tåssane inat- sissartunut ilaussortat ilåt aperivou nunalerinerinut aulisarnermutdlo mi- nisteriussup pilerssårutiginerå auli- sapilungnerup avdlatdlo tamatu- munga tungassumik ajornartorsiutau- ssut kigdlilivfiginigssat. ministere akivoK aulisarnerup angnikitdleriar- nera aulisapilungnermit pilersitausi- massoK sianigigine, tamatumungalo suniuteKarsinaussutuaK tåssaussoK nåkutigdlinermik pilersitsinigssaK. neriutigineKarpordle ukiut mardluk- pingasut ingerdlaneråne takuneKarsi- naulerumårtoK nigartat akugtussu- sigssaisa sujorna aulajangigkat KanoK kinguneKarnerat. taimailineranilo „White Fish Authority" ulåpusersi- mavoK imat aulisapilugfiussut auli- sagaitdlo pereigsårtumik misigssuiv- figalugit. j. c. B. („Dansk Fiskeritidende“-mit tigu- ssak) * Engelsk bekymring for fiskeriets fremtid I Milford Haven, i Pembrokeshire ved den sydlige ende af det Irske Hav, nærer man alvorlig bekymring for fiskeriets fremtid, idet der i de senere år er sporet en betydelig til- bagegang. For blot to år siden havde man næsten 100 trawlere, men nu i 1955 er der kun 30 tilbage. Trawler- nes gennemsnitsalder er 32 år, de to ældste er bygget i lienliv. 1907 og 1908 og arbejder endnu, omend det antydes, at hverken kedler eller ma- skiner kan holde ret meget længere. Den stærke afgang i fartøjer opvej- es så at sige ikke af nybygninger, og det tyder ikke på synderlig stærk til- lid til fremtiden, at kun eet trawler- firma har afgivet ordre på en ny die- seltrawler, naturligvis med hjælp i form af statslån og -tilskud. Situationen er nu blevet så alvor- lig, at problemerne har været drøf- tet i Underhuset, hvor et parlaments- medlem spurgte landbrugs- og fiske- riministeren, om denne havde gJ01. sig klart, at han burde træffe for' holdsregler dels imod overfiskningen af kulmuler og dels imod de dermed beslægtede problemer. Svaj ret lød, at ministeren var bekend med nedgangen i kulmulefiskeriern og at det eneste virksomme midde. herimod var indførelse af kontro med dette fiskeri. Man håbede in310’ lertid i løbet af 2—3 år at kunne s resultaterne af den i fjor indfort nye maskevidde, og i mellemtiden var „White Fish Authority" travlt Oc’ skæftiget med en grundig undersø' gelse af de berørte farvande og diss® fiskeforekomster. J. C. r>: (Dansk Fiskeritidendet aulisagkanit Kajåssausiat modernemik naussorigsaissunerin aulisagkanit Kajussausiat neruvkauPj ssanut akugssåuput pingårtut, nerj ssutautinut tingmiautinutdlo nerd;' kainerme pissariaKardlutik, „T13 Fisliing News" agdlagpoK. sorssun^j nerssup sujornagut silarssuarme ta' måitunik niorKutigssiornei’UP 1.200.000 tonsit anguvai. sorssungn6' rup nalåne migdliatdlaKaoK, mana1 Kanga pissutsiminut utersimasorin8^' poK. DanmarkisaoK ingerdlavdlu* KaoK, Kajussausiai 1952-ime 22.70 tonsiugamik 1954-ime 35.400 t°n singorsimåput. • Stadig mere fiskemel , I moderne gårdsdrift er fisken®®, et meget værdifuldt tillæg til en fodring. Det er et påkrævet grund' lag i fodret til såvel kreaturer soU( fjerkræ, skriver „The Fishing New®, Før krigen var verdensproduktid nen nået op på omkring 1.200.00 tons, under krigen sank produkt! nen betydeligt, men den synes nu ® nå tilbage til gamle højder. Of?:, Danmark forbedrer hurtigt sin sti ling — landets produktion er Øf fra 22.700 tons i 1952 til 35.400 tons i 1954. 4. maj-lotterime erKugkat o°^' mue nalunaerutigerKuvdlugit K1 nuvigineKarsimavugut. kisiu11^ normut amerdlaKingmata tain®3! liorneK ajornarsimavoK. normds1 simassut sågfigineKarput norh1 agdlagsimavfé Kalåtdlit-nunau11^ tikiusimangmata tåuko takorKU' dlugit. 10

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.