Atuagagdliutit - 15.08.1968, Blaðsíða 20

Albanien -
Europap åssingane RaKortortaussoR
uvdlaralanguaK Jugoslaviame Dubrovnik Kimåparput kujåmut-
dlo ingerdlalerdluta Adriaterhavet sinerdlugo sinerissap avnu-
tåtigut alutornangårtukut. angalassunut sujulerssortaussup ar-
nap ajungitdluinartumik alikusersorpåtigut svenskisut, tulug-
tut tyskisutdlo oKalugdlune. angalassuvugut inuit tamalåjuv-
dluta, svenskit, hollandimiut, tyskit, canadamiut ama danskit.
canadamiut amerikamiungingmata nalungitdluinarpara, tåssa-
me Albanien nunauvoK amerikamiunut, rusmut, grækerinut
jugoslaviamiunutdlo matussaussoK. aitsåt ukiut mardluk ma-
tuma sujornatigut mato ikersineKalårsimavoK, manalo angala-
Katigit ikingnerpåmik 20-ussut nuna tåuna tikerarsinauvåt
agdlagtoK åssilissordlo: Carsten Berg-Sørensen
Titogradime avKusineK sanguvoK,
anguvarputdlo Jugoslaviap Albaniav-
dlo akornåne kigdleKarfiup angma-
ssortatuå. agdlagartat nunanut avdla-
nut isissutigisinaussavta misigssorne-
Karnerat jugoslaviamiut tungånit ini-
lertortorujugssuvoK. nunåkut pigine-
Kångitsukut minutit tatdlimat inger-
dlarérsugut Albaniap kigdlenarfiane
unigtarfik ersserpoK. avKusernup na-
nginera avsserneKarsimavoK bom-
imik åma matumit kapinartunik Kag-
dlersimassumik. angutip ånugtumik
issikugdlip Kernertunik kamigpag-
dlip, kajortunik Kimugsiutinik Kar-
dligdlip, kajortumik jakkeKardlunilo
nasagdlip agdlagartavut katerssorpai
inuit atausiåkåt issigerulortardlugit
agdlagartavutdlo igdlorssuarmut er-
Kutdlugit. måna bus-imit anerKune-
Karpugut, atausiåkåtdlo nagsatait ag-
dlagtorKigsårneKarput aningaussat
sugaluartut, nalunaerKutårKat, åssili-
vit, ujåmit, tajat skrivemaskinatdlo.
buse perKigsårtumik misigssorneKar-
poK, nagsatatdlo tamarmik angmar-
neKarput. atuagagssiaK tulugtoK å-
malo tyrkit nålagkersuissorissarta-
gait pivdlugit atuagaK tulugtoK arså-
ringnissutigineKarput neriorssutiga-
lugo autdlalernerme tuniuneKarumår-
tut.
angutit sukangassut Kungujutigisi-
naussatuåt tåssauvoK pingussap ig-
dluinarssutaussaliap takunera. nalu-
naerKutap akuningajå Kångiutordlo
iluarsartussagssat tamarmik inerne-
xarput, tauvalo bome matulo kapi-
nartulersugaic angmarneKarput anga-
ilanivtine anguniagkavtinut, Albania-
mut.
angalaKatigit atautsimik ilasimåput.
tåssa albaniamiumik mana angala-
nivtine sujulerssorteKaleravta. tulug-
tut påsinardluångikaluartumik tikit-
dluarKuneKarpugut nunavnut, taima
sujulerssuissorput OKarpoK. ilisimati-
neKarpugut sumilunit åssilisinaussu-
gut, kisiåne soruname såkutoKarfit i-
nuitdlo sumik atorfeKarnertik nåper-
tordiugo atissamikut ilisarnautigdlit
åssilerKuneKångitdlat. kingornale på-
sinarsivoK åssilivigisinaussavut agsut
angnikitdlisimassut sume tamane ta-
kugssaungmata inuit atissamikut ili-
sarnautigdlit, taimåitordle sujuariar-
neKarsimassutut OKautigissariaKar-
poK, tåssame ukiut mardluk matuma
sujornatigut åssilissut encuneKarKu-
ssåungingmatdlunit
ingminut pilersortoK
taseK Skadarsøen sinitsiarparput
avKusinikut pitsåungitsoruj ugssuåkut
nuna ujaraussoK avKutigalugo, tama-
tumale kingorna tikiparput Albaniap
pukitsortå nunalerivfigtut pisorujug-
ssuartut issikulik. sujulerssorterput
OKalugtuarpoK Albanien 2 millioninik
inoKartoK kigdleKarfingmigutdlo ag-
tumavdlugit Jugoslavien, Græken-
land åma Italien, taima navsuiaissor-
dlo canadamio avisiliortOK beatles-
itut nujalik tungivnut såriardlune tu-
pigusugtumik nipeKardlune OKarpoK:
tusarpiuk?
uvagut angalaKatigit sujulerssorti-
vivta albaniamio sujulerssortaussoK
svenskisut taissarmago nikaginiaku-
jugdlugo „angut inusugtoK“, tåssa
na vsuiautai ingassagta j årpatdlårå-
ngata, nuånårtorujugssuvdlune OKa-
lugtuarpoK nunap OKausingnåtut pi-
giliussarigai socialisme åma kommu-
nisme. kigsautigineKarpoK ingmikdr-
niamigssaK åmalo ingminut pilersor-
nigssaK. påsitineKarpugutaoK tupanik
o

©t \ ^ ev
\i$r / »v

Cecil er altid v
ensartet rullet . . ! •
Cecil åsslgiåmik tamatigut
imusimassarpoK . . / •*
— og så kan •
man smage den
gode tobak i Cecil . . /
- Cecilip tupartå pitsak
malugineKarsi-
nauvoK . . /
— derjor er der
bedre træk i Cecil . . !
— taimaingmat Cecil
mitdluaruminar-
neruvoK . . 1

En lille pause ... en hyggelig sludder ... ild på en Cecil: Den er
altid perfekt rullet af fyldige, mættende blended-tobakker . . .
• ••så er der tid til en Cecil
suliungnaitsiarneK . . . OKalOKatigérujSmeK . . . Cecil kukutdlugo:
tamatigut imuvdluarsimassarmat tupanit pitsavingnlt, akdrdluag-
kanlt.
. . . Cecilitornigssamut pivfigssångorpoK
Tiranap avKusernisa pingårnerssåne ulåpunerssuaKångilaK.
sagfiugagssanigdlo nunanut avdlanut
niorKuteKarneit KanoK angnertutigi-
ssok, taimåtaoK niorKutigssanik av-
dlanik, ardlaleriardlunilo OKautigine-
KarpoK niorKutigssiat ilåinik åssigi-
ngitsunik Albaniap nunanut avdla-
nut tunissartagai amerdlanerpaussut.
niorKutigssanik entussineK atausiar-
dlunilunit taineKångilaK.
nunåinarme igdloKarférånguit su-
jugdlit avKUsårpavut, tamåkulo ilåne
takuvarput igdlorssuaK pukitsoK Ke-
KorsimassoK nerssutit inåta igalåri-
ssartagainik igalålik. sujulerssorter-
put OKalugtuarpoK igdlorssuaK såmia-
tungivtinitOK nåparsimaviussoK, nug-
terissorputdlo nugterissarpoit.
autdlarKUSsåungineK
avKusineK igdlugigdlugo peKatigig-
dlune nunalerinermik ingerdlatsineK
issigisinauvarput ilånilo maskinaKar-
ferujugssuit avguivigssuartut issiko-
Karnerussut, narssauteru j ugssuarne
takugssåuput traktorit atausiåkåt ag-
ssatdlagterutinut pituguneKarsima-
ssut, takugssauneruvdlutigdle arnar-
pagssuit Kalipautigigsårtunik atissag-
dlit angutitdlo atausiåkåt ikugtautig-
dlit nivautagdlitdlunit. ungasigdlugit
takoråneKaut. tåssångåinaK isuma-
KarnarsissarpoK taméko sujornatigut
takorérsimavdlugit, autdlai’Kussåu-
nginerdlo pivdlugo filmiliamit åssili-
ssat sarirumerartutut ilerput. sanig-
dliussineK issornarpatdlårunéngilaK,
Kagdlinåkume issigalugo pingårute-
itarnaviångilaK måne nålagauvfing-
mut Albaniamut inugsiautaugåine i-
malunit Danmarkime Kanga nunauti-
ligssuarmut. sulineK pivdlugo nuånå-
ruteKarneK navssågssåungilaK.
avKusernup mana asfalterersima-
ssup sinåne akugtungitsunik navssåg-
ssåuput inungnut sågfigingnissutit, tå-
ssame 40 inordlugit ukiugdlit atuarsi-
nauvdlutigdlo agdlagsinaungmata.
KåKap ivnane ungasiartume agdlang-
nerujugssuit imåitut kigartorneKarsi-
måput: Lavdi Enver Hoxha -— Enver
Hoxha inumersordle, tåssa 1944-me
nunap aniguisitaunerata kingorna nu-
name generalsekretæriusimassoK. per-
Kautåne iliniartitsissugaluarpoK, uki-
une ardlalingne Kimarnusimasimav-
dlune Frankrigime Belgiamilo avisi-
liortutut manalo Albaniame anguti-
nit pissartauvdlune. åssinga sujug-
rHCKONTAKT
UDKOMMER HVER MÅNED
MED DE SIDSTE NYHEDER
INDENFOR:
Hi-Fi-STEREO
MUSIKLYDBÅND
BÅNDOPTAGERE
& TILBEHØR
TILSENDES GRATIS
F.H.C. Electronics
Landgreven 7, Kbh.K.
Døgntelefon: (01) 149851 _
dleK takuvarput kigdleKarfingme ig-
dlorssuit ilåne.
igdlumik åtartornerme akiussut
ama tulujuit nuerssagkat
Enver Hoxha tåssatuåungilaK Al-
baniame imalunit inuisa Shqiperise-
mik (KeKertat nunåt) taissartagåne i-
nussugssait. Karmane, igdlut Kaliåine
uvinganernilo ujantane avKusernup
sinåne agdlagsimassutigut påsivarput
marxisme leninismelo inusassut. o-
Kausingnåjussunut Kalipautigssanik
ajorssauteKarsorinångitdlat, kisiånile
igdlorssuit nutåtdlunit tamatuma tu-
ngåtigut sumiginarneKarsimasorina-
vigdlutik. erfalassut augpalugtut ta-
kugssaoKaut. narssautit ilåne Kamu-
tit pingasut ugsingnik uniartigdlit su-
jugdlersåt augpalugtumik erfalassu-
lerneKarsimavoK. igdloKarfingme
Shkoder-ime uningatsiarnivtine peri-
arfigssarsivugut nunap aningaussånut
lek-imut avgortitsisavdluta. en lek 60
øre migssiliordlugo nalexarpoK. suju-
lerssorterput OKalugtuarpoK Kåumå-
mut akigssarsiat mingnerpårtait 315
lek-iussut Albaniamilo Kåumåmusiat
angnerpårtåt 1020 lek-iussut. inigssiaK
sut tamaisa tamaisa ilångutdlugit
Kåumåmut 40 lek-inik akeKarpoK. ig-
dlumik åtartornerup akia åma Kåu-
måmusiat sanigdliutdlugit nåpertut-
dluarsorinaraluarput, kisiåne igdlo-
Karfit pingårnerssåta Tiranap niuver-
tarfigssuisa angnerssåne igalåne akit
misigssordlugit påsivarput åssersuti-
galugo tulujuit maskinamik nuerssag-
kat akikinerpårtåt 400 lek-inik ake-
KartOK, niuvertarfigssuardlo tåuna tå-
ssauvoK igdlo Kuleriånik initaKångit-
sok 30 meterit migssiliordlugit ang-
nertussusilik.
uvdlup KerKata kingornatigut ki-
ngusigsukul Tiranamut 200.000 mig-
ssiliordlugit inugtutigissumut ångu-
pugut. tamåna sujorKutdlugo nuna
kussanartOK avKutigissarput nuånå-
rutigisimavarput, tåssatuauvordle
nuånårutigssarsivfigisinaussarput. nu-
name avdlame sumilunit ipeK ajor-
ssarnerdlo taima angnertutigissut ta-
kuneK ajornarput. nuname avdlame
sumilunit igdlut nutåliat taima ajor-
tigissut åmalo igdlut pisorKat taima
ajortigissut takuneK ajornarput, nu-
nåinarme igdloKarfingnilunit. inuit
kamigdlångai-mik pisugtut takug-
ssaugajugput, kisiåne kamigpatik ti-
gumivdlugit pissariaKavigtinago alu-
tik nungutdlarsarniånginamikik. nar-
ssautine kamigdlångåinangajak suli-
ssarsorinarput. ilalo sujulerssortivta
nunanut avdlanut tunissagssiarpag-
ssuarnik navsuiainerata issigissatdlo
taima nikatdlornartiginerata naler-
Kutingissusé!
Tirana
Tirana tikingilårdlutigo nunåinaup
avKusernata kigdlinguane kemi-mut
tungassutigut fabrikerujugssuaK ta-
kuvarput, Kinamit tunlssut, taima su-
julerssorterput OKarpoK avdlanik nav-
suiauteKarane.
Tiraname inigssineKarpugut hoteli-
mut avatånit issigalugo kåkaginavig-
sumut 30 meterinik silissuseKarunar-
20