Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 17.08.1972, Blaðsíða 23

Atuagagdliutit - 17.08.1972, Blaðsíða 23
TPW A (V Y SWRfi mm- m-M MfKi) mérKat tarnikut nåpautigdlit ukiut ardlagdlit utarxisitaussut katsorsainigssamut periarfigssat namaginarsinigssåta tungå sule ungaseKaoK agdl. Jens Jørgen Kjærgaard København (RB-spicial) mérKat tarnimikut nåparsimassut katsorsarnigssånut periarfigssanik Danmark pilersitsisavdlune sule angussaKarsimangeKaoK. tamatuma tungåtigut OKalugsinåungilagut nålagauvfeKartugut inuit isumangnait- dlisagaunerdnik angussisimassumik, taima oxarpoK nakorsaK dr. med. Kai Tolstrup, Rigshospitalime mérKat tarninginut katsorsaissarfingme nakorsaunerussoK. 'maisinaussarpoK ukiut ardlagdlit PPéraK misigssorneKarsinaunig- ssamut utarKissariaKartartoK. nå- Parsimassunut sinigfit 200 inor- Pait, tåukulo nåmångitdlat. pinga- soriåumik amerdlissariaKarput. Pissutsitdle sule ajorneruput u- P'ngatitåungitsut aggersitdlugit- dle suliarissarissat mérKat pine- Karnerisigut. nåpautinik misig- ssuivfit (laboratoriat) arfineK paardloriautaussariaKaraluarput 'malunit imana arfineK pingaso- riautauvdlutik. taima migssinger- sersuineK tungavenarpoK uvdlui- narne sulinerme påsissanit. ukioK atauseK misilingneKarsimavoK i- laKutarit Kitornait erninaK inger- dlåinartumik nakorsanit misig- ssorsinautitdlugit, tamåna nakor- sat pissariaKarsorigångåssuk. nakorsaunerup Tolstrup-ip a- lornartorsiutit angnertut agdlau- Serisimavai atuagårånguame »mérKat tarnimikut nåparsima- ssut“-mik KuleKutsigkamigut. tå- ssane OKalugtuarpoK mérKat ta- ■^armik 16 procenté agdliartor- nermik ilåne tarnimikut ikiome- Karnigssamik pissariaKartitsissar- ilarpagssuile sivisumik sulia- ^ssariaKarneK ajorput. atausiar- dlune mardloriardlunilunit nakor- samit isumagineKarneK namagsi- PaussarpoK. a*igut arnardlo — Kajangnå- ssuserdlo baparsimassunit nukagpiarKat ni- VlarsiarKanit amerdlanerussaKaut. 'amatumunga pissutaussut ilagåt, PukagpiarKat avåmut isseKarne- PPssarnerat sukangnerpalungne- russarneratdlo avatangissiming- PPt ajornartorsiortitsinerussar- mutik. kisiåne niviarsiarKat ni- Paitsut ingmingnutdlo sangmi- Perussut erKigsisimajungnaertar- Perat ama angnertumik nakorsa- P't arajutsinavérsårtariaKarpoK. Kai Tolstrup ardlalingnik nav- suiauteKarpoK nukagpiarKat Kå- tångutimingnik arnanit piumi- Paitdliorajungnerussarnerénut. i- PaaisinaussarpoK angutit pingor- titaunerup inungutsimit pigissap P^gisinaussarai sumik nukerssor- PiarnigssaK (nåmagsiniagaKameK) P'viarsiarKatdle inunguseralugo '■mimikut avåmut sangmingineru- •"sardlutitk. kisiånile iluarisimår- neKarnerussarpoK uvdluinarne o- |?3tdlinerme isumaKarneraråine aPgutip arnavdlo avdlåussutait aitsåt pingortartut inoKatigit ar- Pamut angumutdlo issigingning- nei’mikut ingmikortitsiniarnerisi- gut (avdlaussumik pingningniar- Perisigut), tamånalo mérånguner- angumut pingårtitsiniartar- Permit pissuteKartoK. pissutausi- Paussut pingajoråt, nukagpiar- Kat inungorångamik niviarsiar- kanit sånginerussartut — taima- lo Karatsamikut ajoKusernigssa- mut Kaningnerussardlutik. nakorsaunerup erssentigsarpå suna periauseK pissuserdlunit atauseK kisiat najoiKutarineK a- jornarmat méraK tarnimigut ajo- KuteKarnersoK katsorsartariaKar- nersordlo påsinigssånut. danskit misigssuinerisa erssersi- simavåt mérKat nalinginaussut atuartut 90 pct-é erssersitsissartut sukut ardlåtigut erKigsisimångi- ssuteKarnermik atautsimik ardla- lingnigdlunit (ersituneK — ersigi- ssaKarneK). imatut erKarsarne- KarsinauvoK mérKat amerdlanerit erKigsiungnaeruteKartartut, ima- lunit OKautigissariaKardlune tai- matut erKigsisimångineK nåpauti- tut issigineKarsinåungitsoK, tai- mailissarnerit KaKutigut méiKa- me perKigsume eiKarsardluarsi- naussume nålagtume tatigingnig- tumilo erssertaraluarångata. — kingugdleK isumaKatigineruvara, nakorsauneK Tolstrup OKarpoK. pingårnerussoK unaussariaKarpoK méraK méraKatine ilagalugit nå- magtumik malingnausinaugpat, ukiuminutdlo nalerKutumik pi- nguariauseKardlune suleriause- Kardlunilo. anånat umatait nigdlertut agssortorneKarsinåungitsumik på- sineKarsimavoK silarssuarme kit- dlerme mérarpagssuit angajontå- mingnit unatagaunikut toKUSsar- tut. sivisorujugssuarmik nakorsat ilumortoK téuna ugperiumasimå- ngikaluarpåt, dr. Tolstrup OKa- lugpalårpoK. tamatumunga nav- suiautaussut ilagåt angajorKåt unataissartut ilisarineKarnermi- kut issigineKarajugtarmata pasi- neKarsinåungitsutut nåkigtåisi- nåussusermik tarnikutdlo nåpar- simakujungnermik pigissaKartu- tut, agdlåt mérKamingnik någdli- ugtitsisinauvdlutik. maluginiartariaKarpoK mérKa- nik någdliugtitsissartut amerdla- nerssait tåssaungmata angajorKåt, imåingitsordle arnagssat atåtag- ssatdlunit ajortut sordlo OKalug- tualiane pissartoK. pingårtumig- dlo anånat unataissussarput. pi- ssusiviussut tamåko tusarumi- naitsut ersserKigsautåuput mér- Kanut tarnikut nakorsatut suline- rup misigititagaisigut. anånatut atåtatutdlo asangningneK pissu- siungilaK ima taimåitugssauginar- tutut ajornångitsigissoK sordlo o- Kalugtualiortorssup H. C. Ander- sen-ip OKalugtuånisut: „anånamik oKalugtuaK1'. oKalugtualiortoK ag- dlagpoK, kakitdlarnaK Korsussu- nik avaleKutitårtoK anånap alia- sugtup påkutinarmane. tåssa u- matå kissangårame. mérKat tar- nimikut nåparsimassut inoKati- galugit misigssorneråne sarKii- mertarpoK, åma anånat umataisa nigdlersimåssusiat, Kai Tolstrup OKarpoK. inup misigissusé akule- riglarput. måssa pissusigssami- suginartutut issigissavut sordlo anånap Kitornamiriul asangning- nera ilaKartarpoK akornuteKar- nermik misigisimanermik, pakat- sinermik kamangnermigdlo. anga- jorKåt amerdlanerit misigissutsit åssiglngitsut ingmingnut nalentu- tungorsarsinaussarpait aulajait- sumik pitsaunerussumut sangmi- sineruvdlugit méi'Kamut erKigsisi- manarnerussumik malungnartit- sinenavdlutik. mérKat någdliugtitaussarnerå- nut navsuiaut ilimanarnerussoK anånaK atåtardlunit tåssångåinaK misigisimassarnerat kamangner- mik umitsangnermigdlo tauvalo nålagkersorsinaujungnaerdlutik méraK unatardlugo. kisiånile mé- rånguaK pingortitauvoK Kajang- nartOK angutauserfigineKarner- dlo åtåsinaunago. ajoKusineK pi- simagångat méraK angnertumik saunermigut aserortOKardlune tOKUvdlunilunit angajorKåt pat- sisigssarsiutigissarpåt nåkåsima- gigtik. navsuiaut tåuna ugpernardluar- tutut issikoKarsinaussarpoK, a- merdlanertigutdlume ugperiumå- ngikajugtarparput inuit taima a- jortigisinaunerat nåkigtailsigisi- nauneratdlo, agdlåt pissariaKarsi- nauvdlune pissutiviussoK navsså- rineKåsagpat Kingortauserinerme nakorsap suliai aitsåt erssersitsi- sinauvdlutik KanorpiaK iliorto- KarsimanersoK. nakorsaunerup åma OKalugtuari- simavå mérKat tarnimikut isuma- minigkat, anånamingnik maKai- ssinermik ajoKuteKartut — ima- lunil anånagssamik amigauteKar- tut. påsisimalersimassavut nutåt mérårKat tarnimikut nikatdlor- nerat pivdlugo åmalo taineKartar- tOK åtaveKångitsutut misigisima- neK (deprivationssyndrom) inoKa- tigit inuneråne atugkanut suniu- tugssauvoK, OKarpoK. mérårKat tarnimikut nikat- dlornerånik taineKartarpoK tarni- mikut angnertumik avdlångorne- rat, mérKat ilåine pissartoK, tå- ssångåinaK anånamingnut kissar- tumik nuånersumigdlo alåssute- Karnerat kipigångat. pissusea inu- nerånut navianartorsiortitsisinau- vok, tamånalo åma kinguneKarsi- nauvoK tarnikut kukussunik mi- sigissuseKalernernut imalunit si- visumik atassugssamik silagssori- ssutsikut amigauteKalernermik. mérårKat taimatut nåparsimali- vigsimassut måne nunavtine Ka- Kutigortuput (Danmarkime). ki- siånile nuåningitsortait avdlat ta- kugssaussardlutik. atautsimut issigalugo OKartoKarsinauvoK mé- raK inuvfingmine ukiune sujug- SYGEPLEJE HØJSKOLE m HUSHOLDNINGS- LS SKOLE EFTERSKOLE trolleret Kursustid: 10 maneder. Nye hold begyn- der 1. septem- ber. Ring el- ler skriv efter program. Valgfrie fag med statskon- prø- ve i dansk, naturlære og reg- ning. Sygeplejehøjskolens 5 måneders kurser begynder 1. august og 1. februar. Skriv efter program MARIAFORBUNDET Kastanievej 2 . 1876 Kbh. V. Bauiieliøj - 3630 Jægerspris Mariaforbundcts sygepleje- højskole Kastanievej 3 Gode tilskud til alle kurser dleine mardlungne pingasunilu- nit sivisunerussumik anånaminit KimagutitivingneKartariaKångit- sok. åssersutigalugo nåparsima- vingnut unigtitsinerit avdlatut a- jornavigsinago sapingisamik pi- ngitsorniartanaKarput. nåpautip åipå åtavéruneK, pisi- naussarpoK méraK agdliartorsi- magångat autdlarKåumutdle pe- riarfigssaKarane imalunit åtåtu- arsinaussaminik torKavigssaKa- rane anånatut issigisinaussami- nik. taimatut nåpauteKarneK ta- kugssaussarpoK mérKerivigssuar- ne sujuleissornerdliugkane pe- rorsaiviussune. mérKat tarnimi- kut ineriartornermingne kinguar- tortarput. inungnut avdlanut si- visumik ataniarsinaujungnaertar- put, inuit Kanigtutut issigissag- ssatik ungasingnerussutut issigi- ssagssamingnit ingmikortisinau- jungnaertarpait. anånatut tuniussaKarniar- tarneK? ilisimaligkavta inernermisut piu- massarå imalunit piumassarissa- riaKarpå, paorKingnigfit uvdloK unuardlo najugaussartut uninga- viussåsassut inordlånut méråra- vingnutdlo, periarfigssaKarsimå- ngigpat méraK „privat“-imik på- ritisavdlugo. mérKanut angerdlar- simavfit nåparsimavitdlo pissa- riaKartut ima årKigssorsimassa- riaKarput angerdlarsimavfigtut suliaralugit mérKatdlo ikigtu- nguåkutåt inungnit aulajanger- simassunit tåukujuartunit isuma- gititdlugit. angnerussumik iliuseKaleru- mårnigssat malugineKarsinåuput periarfigssarsiornerit pissaria- Kartut nåpauteKalernigssaK pi- ngitsortiniardlugo suliniarnerne anguniagkane KanoK ilivdluta mérKap pingitsornane pissaria- Kagå ukiune inuvfigissaine su- jugdlerne tuniuniåsavarput isu- mangnaitsumik perorKuvdlugo anånat ikiorsernerisigut pissa- riaerutdlugo anånaK igdlume a- vatåne suliartortariaKardlune. oKausingnårdle „sunalunit anger- dlarsimavfik privatiussoK" tama- tigut mérKanit paorKingnigfing- nit pitsauneruvoK, erKortuåinå- ngilaK, nakorsauneK Tolstrup OKarpoK. paorKingnigfit igdlui- narsiorfiginiartariaKångitdlat. pri- vatine angerdlarsimavfingne anå- naKarpoK, anånamutdlunit taor- taussoKartardlune mérKamut mi- sigissutsitigut nåmagtumik ilior- sinåungitsunik. -weishaupt- For eihvert varmebehov den rigtige brænder Weishaupt fremstiller olie- og kombinationsbrænd- ere med ydelser fra 1 5000 til 24 millioner kcal/h. Det første Weishaupt oliefyr i Grønland blev instal- leret 1963 i Narssaq. Siden da er der installeret flere hundrede Weishaupt oliefyr af typerne U- Monarch og WL i varmecentraler, industrivirksom- heder samt privatboliger. Komplet reservedelslager føres. Hurtig ekspedition. Reservedelslister (opgiv type og nummer) samt brochurer tilsendes. Max Weishaupt A/S Romancevej 27 - 2730 Herlev Tlf. (01) *91 09 11 - Telex 1 5397 mwk 23

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.