Atuagagdliutit - 05.04.1979, Blaðsíða 21

AG
sorssungnerssup
kingugdliup såmit
pftsungortipai
tyskit Lapmarken ikuatdlagtipåt. inungnik ajunårto-
KarpoK, tugtutdlo avdlamukarput, såmitdlo tamåna
J. Brøndenimit
Katigiuput ikigtunguit Sevettejårvi-
me Finlandip avangnarpasigsune.
— skoltit inuput ilumut pitsussut,
taima OKarpoK. — ajorssartorujug-
anigungisåinarpåt.
Finlandip avangnåne, upernagssan
1945.
ikuatdlangnerup pujorssua sume
tamane takugssauvoK. tyskit stit ta-
maisa ikuatdlagtipait, nunap ilaru-
jugssue, naussut tamarmik, igdlut
nunaKarfitdlo ingnerup nungupai.
inugpagssuit ajunårput, tugtutdlo Ki-
marråput imalflnit perdlerdlutik to-
Kuput. Finlandip Tyskland sorssugfi-
gilerdlugo nalunaerfigisimavå ukiut
kingugdlit arfinigdlit akerKanut åssi-
gingitsunut amilérnartunik sorssorér-
dlune, silarssuarmut avatiminltunut
plssutsiminit neriunautaerutunit tai-
maisiortariaKalersitaugame.
1945-me tyskit Finlandimiunit iki-
ngutigineKångivigput, åmalo Fin-
landimiut rusitdlo plssauneKarneroKi-
ssut nimarratigalugit iluatingnarsi-
naussunik sunigdlunit KimataKångit-
dlat. inuit någdliuput. nunap avang-
nåtungåne Såmit nunåne pitsussuseK
någdliOtauvdlune atåtilerpoK.
måna ukiut 30 sivnerdlugit Kå-
ngiungmata pingortitaK inåneKaler-
Kigdlunilo kussanarssuseKalemigsi-
mavoK. paornaKutit orpigkatdlo nau-
simåput. ivigkat naussutdlo nauvfigi-
simångisait tatsit Katsungassut tor-
Korsimavait. sorssungnermut aserui-
nernutdlo tungassunik takussag-
ssaerusimavoK — tåssame inungmut
takornartamut. kisiåne såmit Fin-
landimiut nalungilåt Kanga KanoK isi-
magaluartoK. nalungilåt sorssugfing-
me ikuatdlagtitausimassume såmit
infUemigsiniarnerat Kanon akeKarsi-
massoK. kisiåne åma nalungilåt ilua-
mik iluagtisimångitsoK. Lapmarken-i-
me igdloKarfit tamaisa tyskit ikuat-
dlagtisimavait, sanarKingneKarnig-
ssånutdlo såmit nukigssaKarsimå-
ngitdlat.
såmit svenskiussut
pitsussuseK naluvåt
sujorna såmit nunåta Sverige-mltor-
tåne uningaortitdlunga Finlandi-
rniut/såmit åiparit nåmagtorpåka å-
ssigingitsut pissutigalugit aterming-
nik Atuagagdliutine taemussingit-
sut. OKalugtuarput nangmingnen na-
jugkamingne sorssungnerup nagsa-
tarissai såmit anigungisåinarait,
inuitdlo inoriauseKalersimåput iliåse-
Kalersimavdlutigdlo inonatigigssuit
nangmingnerdlOnit nuånaringisa-
mingnik. Finlandimiut inatsisait ta-
maisa såmit maleruarsinåungilait, tai-
Riaisiusagaluarunik kålisagamik.
såmit Sverigemltut pitsOssuseK na-
luvåt, nuliaK inåsugtoK taima OKar-
Pok, — »sorssugsinåuput« aussau-
nerane nunagissagssamingnut heli-
kopterimik tingmissutiniardlutik,
uvagutdle Finlandimiut tamuågsså-
nguarsinigssaK pivdlugo sorssug-
tarianardluta — ilumume sorssugdlu-
ta.
arnan tåuna inusugtOK kussanar-
torujugssflvoK oKalugtuardluaKi-
ssok, ilånikutdlo talera tigussarpå o-
Kautsine påsivdluamuvdlugit. uvia
Skandinaviap avangnarpasigsortåne
tusagagssiuivfingnut ardlalingnut
avisiliortuvoK. igdluatungivtlne igsia-
vok OKalonatigingnerdlo maligtaralu-
go. ilane OKalugtitut akuliutarpoK nu-
lé nunat avangnardlit onausinik påsi-
simassaligssungingmat. nuliame så-
misut OKalugpoK.
skolt såmit
arnaK skoltsåmiuvoK. tåuko nagguve-
suvdlutik inuput ilånilo nerissagssai-
lenissardlutik. soruname inuit ajortu-
ngikaluardlutik uvdlune atugardlior-
fiussune sordlo avdlatut ajornar-
tumik erKigsisimatitsinermik au-
lajangersagkat uniornutitarpait må-
nigsartardlutigdlo mérKat nerissag-
ssaKartikumavdlugit.
OKalugtuarpoK pissortat tunganit
tyskit Lapmarken ikuatdlangmåssuk såmit Finlandimiut amerdlakissut aju-
nårput.
Mange finske samer omkom, da tyskerne trak sig tilbage fra Lapmarken
og brændte alt ned bag sig.
såmit takornarianut sulisiniarssarine-
Kartut akigssarsiortiniardlugit.
— kisiåne sok piumassarineKarsi-
nåusava, inuit sorssungnerssup nalå-
ne pinerdlugtuliorsimassut umigiler-
simassavut mana Kaemusagivut? Ka-
non ilivdlune ilimaginenarsinauva
Lapmarken tyskinut takornarianut
angmåsagigput, tyskit pigissavut
aserorsimangmatik imalo agtigissu-
mik pitsungortitdluta iman Kanugu-
liinit anigungisåinagagssavtinik.
påsingningneK amigautaussoK
Finlandip nålagkersuissue såmit ajor-
nartorsiutåinut påsingnigsimå-
ngingajagput. såmit sonutigissait nå-
lagauvfiup igdlersungilai, åmalo na-
jugkame amerdlanerussuteKalåginar-
tut såmit pisinautitaunere avdlångor-
tisinaussarpait, sordlo såmit ilemfl-
ssumik indtigssarsiutåinut Lapmar-
kenip atorneKarnigssånut pisinauti-
taunen.
taimåikaluartordle såmit nunånik
såmit atuisinautitaunerat påsinenat-
siarsimavoK, apernutdlo tamåna piv-
dlugo isumaKatigingniartarnerit a-
merdlanaut. tamatuma nagsatarå
ukiut mardluk matuma sujornatigut
nålagkersuissut Kularnaitdlissarmå-
ssuk, såmit nunamit igdluartinenaru-
nik — sordlo åssersdtigalugo orpig-
pagssuarnik kivdluinen pissutigalugo
— tauva såmit nåmagtumik taorsivfi-
ginenåsåput — ilåtigut najugkame
avdlame igdlutårtitdlugit.
Kularnaitdlisainerdle tåuna ilua-
tingnauteKangångilaK. tåssame måna
tikitdlugo taimågdlåt taorsivigine-
Kartarsimåput inuit najugkame tåu-
naussume ukiorpagssuarne najuga-
narsimassut.
— isumanarpunga, skoltsåme ind-
sugtoK tåuna onarpon, — Finlandi-
miut nålagkersuissue såmit ajornar-
torsiutåinut svenskit norskitdlo på-
singningnerånik mingnerussumik på-
singnigsimassut, taimåitumidlo pi-
ssarianartutut isumanarfigåra, Nor-
disk Sameråd tåssaulersinenåsassoK
nunat kigdlenarfit apernutautinagit
kulturikut inuiåussutsikutdlo nålag-
kersuissut. kisiåne såmit akornåne
agdlåt kulturikut nikingåssuseK ang-
nertåruj ugssuvoK. påsissarianaru-
narpordlo ernarsaut tamåna sule
inerisimångitdluinartoK.
arnan tåuna ilumorpa?
apemutauvoK pisanganarton skoltså-
me ikingutiga arnan ilumornersoK,
imalOnit emarsaut, taimame taingma-
go, inerisimajungnaivigsimanersoK —
pivfigssaK imana nalemukungnaersi-
massoK, åmalo ukiut Ontritigdlit mar-
dluk matuma sujornatigutdle såmit
inuiåussutsikut katerssorsimassaria-
naraluartut.
apernut tamåna sapåtip akunerane
tugdlerme ersserKigsarniaraluåsava-
ra, tåssane agdlauserissat måko
naggasertugssaugavkit Skandina-
viap inugpagssuine ikingnerussute-
Skoltsåmit pitsorujugssuput. sorssungnerssOp kinguariarterujugssuarsimavai, taimanilo aseruatiternenartut ilait
sule iluarsåuneKångitdlat. (åss.: Bjørn Løfstrøm, Umeå).
Skoltsamerne er meget fattige mennesker. Krigen satte dem langt tilbage, og de har endnu ikke bygget op, hvad
der brændte ned i det sidste krigsår. (Foto: Bjørn Løfstrøm, Umeå).
SÅMIT
såmit inuiait 50-60.000-it akor-
nåne amerdlåssuseKarput, a-
ssigingmik onausigdlit åssi-
gingmigdlo kulturikut tunulia-
Kutagdlit. Norgep, Sverigep,
Finlandip Sovjetunionivdlo a-
vangnåne nunarujugssuarme
siaruarsimåput. inussausiat na-
vianartorsiortmeKarpoK, så-
mitdlo måna kulturikut anigui-
niardlutik suliniuteKarput, inui-
agtut, ilerKutornatdlo ånåuni-
ardlugit — imana inuiagtut ing-
mikut nålagauvfingornermikut.
agdlauserissame uvane atuar-
sinauvat såmit nangminerssu-
lerniardlutik avnumingne ajor-
nartorsiutit nåpitagait.
Kartutut såmit ajornartorsiutait piv-
dlugit isumat enlkarnerinik. tåssane
tigusivfigissugssauvåka såminik nor-
skiussumik svenskit aperssuinerånit
OKauserissat. inuk tåuna Oslo-me avi-
simut Arbejderbladet sujornatigut
åmigssuissusimavoK åmalo såmine
pissutsit ajornartorsiornartut pivdlu-
git ardlalingnik atuagkiaKarsimav-
dlune.
sapåtip akunerane tugdlerme ag-
dlauserissaK kingugdleK atuaruk: så-
mit akulerunigssaK nautsorssutigi-
ssariaKarpåt.
nerssutérKat puissitdlo
amé Kernertut atsipåKutigssat
il. il. pigåvut.
ESKIMO PELS .310 01
SPILLEFILM
Skriv og vi sender dig gratis vort store 90
siders katalog med alt indenfor under-
holdning til hjemmebiografen.
Navn.
Adr._
Postnr./by.
V.
NØRREGADE 16.7800 SKIVE
21