Læknablaðið : fylgirit - 01.07.1978, Blaðsíða 82

Erik Allender

SAMHALLSEKONOMISKA ASPEKTER
PÁ REUMATISKA SJUKDOMAR
Efter ett föredrag hállet i Islandslca
Reumatologfóreningen 13 september 1977.
Det finns flera skal för att de sociala
effekterna av de reumatiska sjukdomarna
fokuseras, inte bara i ár, 1977, under
várldsreumatismáret. Gruppen ár stor.
I Sverige á'r rörelseorganens sjukdomar
nr 1 bland sjukpenningdagar och bland
nybeviljade förtidspensioner, nr.2 bland
orsakerna för lakerbesök i öppen várd.
Nast efter förkylning ár symtom frán
rörelseorganen det vanligast förekommande
i befolkningen (ref 1). För Sverige har
ett första försök gjorts till en mera sam-
lad kartlaggning av reumatismen och
reumatologin genom att sammanstalla
olika kallor; várd, behandling, resurser,
utbildning etc (ref 2). En del av upp-
gifterna i denna artikel ár hámtade frán
detta arbete.
Inte bara stort enskilt lidande med
intensiv plága, rörelsehinder och handi-
kapp utan ocksá avsevard samhállse-
konomisk tyngd karaktáriserar sjukdoms-
gruppen. Detta har understrykits i den
1976 publicerade amerikanska rapporten
frán en kommitté som sett över reumatik-
ernas och reumatologins aktuella situation
i USA (ref 3). Dar ságer man "Arthritis
causes more prolonged pain to more
Americans than any other disease. More
than 5 million report that they are afflicted
all the time by their condition. More
than one million people with arthritis
and related musculoskeletal conditions
are totally disabled and another 2.5
million partially disabled. Arthritis
resulted in more than 70 million days
spent in bed during the past year. More
than 9 million people with arthritis went
to a doctor for treatment of their condi-
tion within the past year. Sóme 500 000
requested hospitalizauon."
Epidemiologin som en smaltdegel för
kunskap om sjukdomars uppkomst,
fördelning och försvinnande, várdorganisa-
tionens insatser, effekter, möjligheter,
uppfyller vál kravet för ett fascinerande
forskningsomráde med möjlighet till flera
utblickar. I denna reumaepidemiologiska
forskningsfront finns arbetsuppgiften att
uppskatta de samhállsekonomiska effekterna
av de reumatiska sjukdomarna.
Denna del av sjukdomspanoramat ár
ingalunda statiskt. I en svensk
populationsundersökning frán 1968 och
som repeterades 1974 fann man en
betydande höjning av andelen personer
med ledbesvár, speciellt i yngre áldrar
(ref 4). Tolkningen av orsakerna till
denna ökning ar inte sá látt. Möjligen
kan den ha samband meS den ökande
yrkesverksamheten hos kvinnor, men
detta kan inte vara hela fórklaringen, dá
áven för mánnen det finns en sádan
höjning.
Andelen reumatiker bland förtids-
pensionerade i Sverige har frán 1968 til
1974, nár det gáller kvinnor, ocksá ökat
sin del frán 22% til 34%.
I samband með v’árldsreumatismáret
har ett försök gjorts till en samhálls-
ekonomisk kalkyl för de reumatiska sjuk-
domarna (ref 2). I den överarbetning av
denna kalkyl som hár presenteras, tabell
1 och 2, ár kostnaderna omráknat per
invánare och i svenska kronor (valutaláge
september 1977). Jag vill emellertid
varna för en okritisk anvándning av
siffermaterialet, dá kalkylen ár preliminár
och baserar sig dels pá olika antaganden,
dels pá ett ofullstandigt material. Bland
annat ár siffrorna av olika skál ej
konsekvent tagna frán ett och samma ár,
men hanför sig i de flesta fall till ái 3n
omkring 1974. Andra reservationer för
kalkylen ár ocksá pá sin plats. Underlag-
et, báde det medicinska och ekonomiska,
ár inte sállan ofullstándigt, eller i varje
80