Fróðskaparrit - 01.01.1962, Qupperneq 25

Fróðskaparrit - 01.01.1962, Qupperneq 25
Finna, peð og bekkur 31 hevur tað í miðaldarorði, sum samband hevur við lat. pes, pedis »fótur«, og merkingin er óivað av fyrstu tíð »gongu< hermaður«. Av miðaldarlatínskum finnuíheitum kenna vit tvey: pedes og pedo, pedonis. Av tí seinna orðinum eru komin m. a. hesi nøvn á »finnu«: ital. pedina (í miðøld: pedona), fr. pion og enskt pawn. — Elsta dømið við peð= í norrønum finna vit í Karlamagnusar søgu, og tað hevur einki at gera við »finnu«, sí útgávu Ungers (bls. 314): » . .. peðmenn eða góngumenn«. í ungum íslendskum mið* aldarbókmentum er merkingin altíð »finna«, peð(s)mát o. fl., sí hjá Fritzner. Eitt annað vísir orðið bekkja(r)peð okkum: at okkurt á talvborði hevur verið kallað bekkur, m. Og tíbetur, ikki er langt eftir at leita, føroyskt nútíðarmál hevur varðveitt orðið — og eittans íslendskt miðaldarhandrit. Annað er tað, um vit við vissu kunnu siga, hvør partur av talv* borðinum ið so æt. I føroyskum er bekkur til í hesum orðafellinum: at loysa frá bekki, og er tað nýtt, sum Maria Skylv Hansen sigur mær frá, »tá teir settu tann fyrsta mannin av innasta rað út«. M. S. H. leggur afturat: »Maðurin, sum segði mær hetta, helt, at hesi orðini eisini vórðu søgd í dammtalvi«. — íslendska orðið er til í handritinum AM 152 fol., bl. 85 v. (Sagan af Sigurði bógula), har so stendur: »Á bordinu vóru XVI reitir horna jmillum.ok XVI tafl menn uit huarn beck ok jammorg peth huoru megin ...« (Reitir = puntar; taflmenn = menn, talvfólk). Tað er líkt til, at »bekkur« her er tann parturin av talvborðinum, sum fólk er á, áðrenn leikur byrjar. Tann merkingin í íslendskum nútíðarmáli, sum næst er týdninginum her, man vera »rond« (á vovnum teppi ella tíl.). Sbr. orðabók Jóns Ólafssonar (á Árnasavni): »Beckr... 2. longa et æqvalis zona, vel dist=» inctio in aulæis et aliis acupictis peristromatibus«, og Bjórn Halldórsson: »Beckr á svuntu, klúti & c.: emblama ventralis strophioli <5>. c. (Rand, List paa Forklæder, Tørklæder o. desl.)«. Til at fata, hví rókafinnurnar itu »bekkja(r)peðini«, verða vit kanska at hugsa okkum, at ytsta rondin ella puntarøðin æt áður á føroyskum bekkur.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112

x

Fróðskaparrit

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Fróðskaparrit
https://timarit.is/publication/15

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.