AvangnâmioK - 01.05.1935, Blaðsíða 3

Nr. 5
AVANGNAMIOK’
35
sigssuissunut tuniusimavavut, tamåkum'nga na-
lungitsut nunat andnut misigssuissunut ilaussfl-
ssut ilaussungitsutdlo agssortuteKatigissarsinar-
dlugit, nunamik ussersaissut tåukualo Grønlandi-
me nunat åssiliaisa tamåkum'nga tamanik patsi-
seKalersingmatigut.
atago nunap åssertårta sivisumik atassugssa-
mik nutaussumik kalåtdlit taigfltainik ama piler-
sorsimassumik. tamåko nunat atitoKait inuiait
erKaimaneKarnigssåinut åma atåput, tamå-
kulo kalåtdlit inuiåussutsimlkut Kangarssuardle
pigait. Grønlandip åssinga suliarileruvtigo taku-
tiniardlarput OKauserineKartunit umassunit ator-
tunit ativlt nalunagitdlo atorivut nunatdlo arne
kukussat piviussunit ingmikortisinaugivut,
tamåko kalåtdlit nangmingneK nunanut atsiussa-
ringmatigik, sinerissap ilåne Kangarssuardle o-
KauserineKartarsimassut atordlugit. tåssa imåipoK
niuvertoKarfik Upernavik tåvaue taima taissaria-
KarpoK kujatånltutdle nunat arne itsånltdle U-
pernivik-mik ateKartut avdlångortariaKångitdlat;
KuingingéK itsardle taimånak ateKarpoK nagga-
tålo avdlångortitariaKåsanane (-ngoK-ngordlugo).
tunume Ammattalik taimånak utertartariaKarpoK
kitånile nunat avdlat taimånak isumanartut ate-
Karput Angmagssalik (oKauserineKartardlutik Am-
massalik). angmagssaK tunumiutut ateKarpoK
ammattaq. agdlagkat Kåtigut agdlagsimassut
Ammattalik ernginaK påsineK ajornåsångitdlat
tunumut pissugssaussut. tunume nunat arKe ta-
mangajangmik nunap åssingane kukussumik
agdlagsimåput, tunumiut kitåmiutut oKalugtå-
ngingmata. kisiåne kitåmiut kujasingnerpaussut
tunumiutut oKalugtarput. niuvertoKarfiup K’aKor-
tup pigissåta nunap åssingane arnit tamarinik
måna tikitdlugo kukussamik utertarsimåput.
måkunfina danskisflt (imalunit Hollandimiutut)
nunat arKe itsardle kitåta sineriåne xtut sordlo
imåitoK: Egedesminde, Godthaab, Disko, Vaj gat
il. il. pérsiniarniångilåka. nunatdle arne kalåt-
dlit nangmingneK atsiugait kisisa pivåka (ka-
ngerdluit KåKatdlo, igdloKarfit KeKertatdlo) arKe
ingmikut itut kussanartugajugtutdlo kalåtdlit su-
miukfltårtut oKausé ilisimagåine nugterneK ajor-
nartångitsut. tamåko atitoKarssuit tåsintilikutår-
dlutik sule atassut sulilo atorneKartut, sordlo i-
måitoK: Upernavik, Sarpaq, IlivileK, Alik, Ka-
ngersiva, Merneq imalunit Mernoq, Kingigtoq,
Evrflpamiut Grønlandime atilersugåinit pisoKau-
nerungårput tamanilo atatltariaKardlutik, OKause-
rineKartarnertik maligdlugo agdlagtariaKardlutik
(utertartariaKardlutik) Grønlandip åssingane nu-
tåme.
W. Thalbitzer.
kajumigsautit.
H. Olsen.
Kajumigsautit landsraaditigut tuniuneKartar-
tut pårssissutorKatdlo atulernerisigut tuniuneKar-
tarnerat autdlarnersimavoK. landsraadeKalermat-
dle tåuko landsraadinit avguarneKartalerput. ili-
simångilarale kujatåne landsraadine atorneKarsi-
manersut. avangnånile kajumigsautit pingår-
torssuartut pingitsfigagssåungitsutut issigineKar-
dlutik atortineKarput rnånalo agdlåt tikitdlugo.
landskassiinit tuniuneKartarput ukiut tamaisa
500 krånit migssinge. tåukulo avguarneKartarput
kommuneraadit Ki'nussåinut landsraadit akueri-
ssåinut. inuit tåuko Kiniissat nunaKarfingmingne
maligagssausimåsåput pemigsårnermikut, arna-
taoK igdlume nålagaussut angutisut kajumigsau-
tisitineKartarput.
kajumigsautit ajungeKaut pissut iluaKutigitsiar-
tarmatigit. landsraaditdlo atautsimikiarnerisigut
Kavsit neriugtarput kajumigsautisitineKarnigssa-
mingnik. atautsiminerme 1934-me kajumigsautit
atåinåsagpata sujiinersiltigigaluarsimavara avdla-
tut ingerdlåneKarnigssait. måna pivfingmut na-
lerKiutdlugo nalerKiikungnaermata tiiniutåinåsav-
dlugit. tåukule 500 krunit avdlamut atorfigssa-
ligssuput iluaKutaunerusinaussumut.
sujunersutiga tåuna isnmaKatigineKångilaK —
soruname — kigsautigineKalersimavordle tåuko
kajumigsautikulunguit tuniuneKåsaerdluåinarKuv-
dlugit. ajornaitsungilardle ukiut taima amerdla-
tigissut Kanermut mangusimassut amuinåsavdlu-
git. tauva isumaKatigineKarpoK landsraadit Kini-
gauvfingmingne inuit isumait påsiniåsagait, Ka-