AvangnâmioK - 01.05.1935, Blaðsíða 8

40
•AVANGNÅMIOK’
Nr. 5
lugdlit igkamut taligsiraassut Kasulersutut issi-
koKartut l'put. nåpartåmat l'miap pde imaKångitsut
isertunut inugsiarnersårtut ingerKUSsiput. Kilåva-
ne nivingavoK- KutdleK petrfiliumik ikumassoK i-
kumardloKalune. l'miap tivka tupavdlo pujuata
pi'ssaunerat tamaviårdlune akioraluarpai, saper-
paile. isernivta kingornagut nalunaeKiitap aku-
nerata kuartia KångiutOK Kamingmat 'imerniar-
tarfiup pigingnigtåta arnap sinigtarfianut mato
magpertariaKalermat magpinarpoK silåinarigsar-
niardlugo.
ine ulivkårdlutnarpoK — sikuiuitsup inuinavi-
nik, amerdlangåriardlutingme tåukuinaugajugput.
inuit Skaalisimiut, Sjøblomstenimiut, Taakehei-
menimiut Hvidbjørnimiutdlo. tåuko umiarssuit
uvavtitut ama aumarfitigssånik usilersorniardlu-
tik tamaunga pisimåput. kipisuitsumik pujortar-
put imerdlutik orKåtardlutigdlo.
mato magperpoK. imerniarfiuvdlo ningiua i-
serpoK, ila sualoKaoK iserfingminnt tugdluåssu-
serssua. angeK, pualaK ipikujoKalunilo, siutåne
nivingåput igalåtsåt iverussue angmalortut tuip
måniatut agtigissut, talermilo igdlutnågut taja-
KarpoK KiteKutitut nigartutigissumik kångusang-
mik KaKortumik. åma nigalingmik KingånltoKå-
sagaluarKOKissoK tåuna umisa avssersimavåt. l'-
miap kuerarnikue ipertatdlo såliaKuminik atdlar-
terpai inugsiarnersåKalune. imiamik vinimigdlo
nakfinermik tunerKiiput, putsumitdlo åungarsi-
matsiåinaK piumassait Kangale tikiuterérpai.
aitsåtdlo tikiusimalerérmat kingornane pujoK uv-
sigsivoK.
Sigurd nalunaerpoK sujorna „Quest„-imit å-
nåussaussut ilagigånga danskiussungalo uner-
dlunga. tamarmigdlo ikingutinersumik kasussu-
tiganga tupigusfltigalungalo. Gumman-ip ku-
ngatsivkut eKigpånga OKardlunilo: nagdlingna-
kavsak nukagpiautinguara, danskiuvit." talialo
puggutut oKimaitsigaoK.
Klmagkalugtuinarput, sikuiuitsup erinarssutai
agpineKarput inerssuaK tåtoKivigdlugo piniariat
någdliuatårtarnerinik. nerriviup Kånitdlune August
„utorKaK“-mik taissagåt agperKårtflssarpoK, ukiut
22 sikuiuitsuliartarnermine uvdlut atoruminartui-
nait atortarsimångilai. sulinermitdlo peKingårtu-
ngorsimavoK, nujailo torssusflt Kérsut niaKuane
tukagtuinångorsimåput, issailo nukigdlångassut
tupap pujuatut tungujortigaut. agssai nivåutatut
agtigissut silåinarme akugtoKatigtgsåriput umé
ti'kordlutik ine tamåt nipiminik Katittimik uliv-
kårsimauardlugo. tåssa August tamaviåvigdlune
erinarssorpoK erinavdlo naggatå uteKåtårdlugo
ingminut Kiamersordlune uvagutdlo nagdligaluta.
manigtordlunilo oKarpoK: nalaugagsse KanoK i-
tusagaluarpatdluntt kultimik taorserumasinau-
nago.
inip teKerKuane nerriviup kigdlingane angutit
pingasut igsiåput, isuata igdluatungåne atauseK
igsiavoK kinamigut augpalugtumik KileruligssuaK,
nanoK savingmik kapisimavå sulile KimangitsoK
nånup patigsimagå. avdlatdle mardluk tamarmik
augpalugtunik nujaKarput Katångutigiuvdlutigdlo
ikingutinersutut tungånut igdltmisimåput, tia-
lunångilardlo sumik nalinginarmik perKusersior-
figiniardlugo taimailiortut. Kilerugdlip tåssångåi-
naK agssane kaussarfingminut mangutdlugit av-
dlap agssai tiguvai, savigdlo KivdlåtdlagtoK ta-
kuvdlugo, taimailingmat Kilerugdlip augpalugtu-
nik nujalik KungaserseKå natermutdlo ordlutit-
dlugo, Kitsugtutdlo OKitsigalune åipå matukut a-
ninasuarpoK. augpalugtunik nujagdlip savine i-
perarsimavdlugo nikuipoK puiaussamigdle issi-
me akornisigut anautitdlune natermut ordluvoK
ilisimajungnaerdlune. ordlunermine nerrivik nag-
satarigamiuk Kånitut imertarfit puiaussatdlo Ka-
ngale avilunguarse, KutdleK nåterKavingmit ag-
ssakåtarpoK- ine nipaitdlivoK, Kilerulik nipaeKalu-
ne nikorfavoK anerterssuardlunilo, imiardlo kui-
simassoK kugtuånguarpoK.
mato magperpoK. imerniarfiup ningiuata ma-
tup angmarnga tamåt ulivkårsimavå sordlulo tå-
ssunga namagtitaK. Kårne aitsartikaluarpå OKar-
niartutut ikaluardlune, ordlusimassuvdle aua kdg-
toK takuleramiuk Kuarsårnermut taline Kumut
isagtipai, natermutdlo aKugdlåjutigalugo Kimer-
dlua tugpatdlaKaoK talé kingugdliuvdlutik, ive-
russuata åipå katagdlune natikut teriarssuartut
tangmigsarpoK.
(nangitagssan.)
K’eKertarssuarme nanitigkat. H. J.