AvangnâmioK - 01.01.1944, Blaðsíða 12

12
AVANGNAMIOK’
nr. 1
OKarpoK. „Adelsten sorssutdlandgsorssfigame angu-
tinit 100-nit pingårneruvoK."
Vermundip onausinut akissutitut KarssoK sujor-
ssualårdlune Vermundip isigaisa sanut tugpoK umiat-
siarssuarmit sujugdlermit nungflp avatånut pissunit
piseritineKartoK. Vermundip tiguvå misigssordlugulo.
„umiatsiarssuit talingnerugunik pisigsartuisa
inugtavut uvinganermit nigortisimatisavait," nalunar-
tfingavdlune OKarpoK.
„åp, tauvalo erKigsivdlutik majuåsåput," Ebbe
akivoK.
„någga, erKigsinatik. patdloruvta erKornavérKU-
tigutdlo atordlugit akerKat akornusersinauvavut. na-
mutivutdlo tamaisa maungnautisavavut iluanutaor-
Kuvdlugit. piarérsimassugut Adelstenip takiisavå-
tigut."
„ilumorKinåK." Ebbe akivoK „erngerdlugo sulia-
ritisavara." Ebbe autdlapatdlagpoK.
Vermund KeKåinarpoK Adelsten angutitaisalo
amerdlanerssait nunamut nalorårdlutik ikårtut issiga-
lugit. Magnus ama aterpoK ilagsivdlugitdlo, sujuler-
ssuissutdlo tåuko mardluk oKaloKatigigput. Vermund
sapIssuséruttngilaK, påsivåle Kasujuissusertik sapi-
ssusertigdlo tamåt atortariaKalerdlugo.
inugtane tamaisa ornenatårpai Klmagsardlugit-
dlo oKaldtdlugit tatitusårdluinardlune sujulerssorti-
nilo ilagalugit avdlångortiteritsiarpoK nakflnerussu-
ngortiniardlugit.
uvdlorordlualerpoK seKinerdlo kiaKalune inuit-
dlo tarrartanut pisimåput Kasuerserniardlutik. Ver-
mundile unisanane angalaortuarpoK, Rolfivdlo ma-
ligtariuarpå, oKaloKatigingilåle nalunginamiuk angti-
ne erKarsauteKaKissoK.
Vermundivdle Rolfe autdlartipå kisimitsiarniarat-
dlarame. otpingnut pulavoK ujarKamutdlo pivdlune
takuneKarsinaujungnaerdlune. agssangminik ujarag-
ssuaK patigpå asassututdlo tagiatårdlugo. tauva ujar-
Kamut KaKivoK Dybevdlo tungånut Kiviardlune, tå-
ssånga suna tamåt takusinaugamiuk.
suna tamåt issaisa unigfigitsiarpåt, tauvalo ig-
dlorssuaK igdlutdlo erKånltut Kiviarpai. sordlo issi-
minik tamaisa tiguniarai iluminutdlo torKorniardlu-
git, isumaliordlunilo sujugdlermernit avdlångorsima-
ssut, naluvåle KanoK ilivdlutik.
ewarsautitdle tamåkua tåssångåinaK ipararpai
pigsigdlunilo, Dybe Helgalo pivdlugit mana sor-
ssugtariaKarpoK.
Vermund patdligtailissaliugkamut tuaviorpoK,
sulile tikiuteriångitsoK autdlartipatdlarérput. arpåi-
naK autdlarpoK angumeralugulo takuvdlugo Adelste-
nip angutitame ilarpagssue arpåinaK autdlartikai
patdligtailissamut, sujugdlftdlo tamarmik ivingnik
orpigkanigdlo tigumiarput iterssaliamutdlo igitdlugit.
sule panautileriångitsut kfip sinånit Kardlortar-
palugpoK Vermundilo nukinglnaK taikungnalerpoK
angutitånguane ilagalugit. tåssanisaoK sorssugtar-
tut pitorarput, umiatsiarssuitdlo uvinganerup atånut
pingmata aserorterilerdlutigdlo avdlatdlo ulimauser-
dlutik anautalerdlutigdlo avKutigssiulermata Ebbep
ikiortaisalo kisimttdlutik saperssautigingajagdluina-
lerpait.
Vermundile tikiuniariarame påsivå Adelsten Ka-
non pilerssåruteKartoK. sorssugtartuisa pitsaunerssait
nakflnerssaitdlo saputip atånut imermut pigsigsimå-
put sagdliligkatdlo ulimautinik aserortilerdlugit. Ver-
mundilo saputip kigdlinganut pisimassoK angutita-
nilo imermut pigsigput.
kfingme pånerssuaKalerpoK. Kiternutdlutik imer-
mitdlutik sorssugtut ingmingnut uteriarttniukaluar-
put, akeraitdle amerdliartuinarput.^
sorssQnerat tåuna amflårnardlunilo sualonaon
ingmingnut ima Kanigdlitigissarmata agssangming-
nik tigusinauvdlutik, unatautigalutik påvdlutigdlo.
Vermundip nalungilå suna anguniarnenalersoK, na-
lungitdluarpålo sapusiame suna Kajangnarnerpau-
ssok ulimariarnimininguit aserorsinaussåt, tåssanila
inigssipoK nukinilo tamåkerdlugit akifltdlune. nanor-
dltinit tatineKartigigaluarångame iniminit igdluarneK
ajorpoK, akerKatdlo tatdlimat tonutdlugitdlo ikilerpai.
arfernatale sassungmane Vermundip tungmissane
Kuåussivå ordlorKajalerdlunilo, akeråtalo angisflp Ker-
nertutnarnik umigdlip tuavInaK ulimariarpå Ver-
mundivdlo niaKorornavérKutå ernordlugo. ulimautdle
tungitsiartoK Rolfe atåtame tunuanlsimassoK pigsig-
poK tåssångåinangårdlune ulimariarneratalo såkortu-
ssusia migdlisitdlugo.
såkortuvordle, Vermund anugdlårpoK augdlo
uluaisigut kfllerdlune. Rolfip Nailivdlo nakussap ti-
guvåt ilungersordlutigdlo nunamut pissutdlugo ila-
mik pineKatsailigåtik. taimailingmatdlo aserortersi-
massukut imeK kfllerpoK tamarmigdlo ikfngutit
akerKatdlo KimåssariaKarput ipiumångikunik.
akerKanit Kardlortarpalugput, tåssa Adelsten
inugtaminik KaemussissoK, mana anguniagke angu-
gatdlaramiuk.
Vermund igdlussårssfip sujornanut majuneKar-
pOK ivigkanutdlo ilinenardlune, sordlulo nalusimå-
ngikå Helga arpåinaK tikiupoK sanianutdlo sérnor-
dlune.
IX.
Helgap Vermundip niaKorornavérKutå pérpå,,
Kaualo kavsseralo uluailo auinait atdlarterdlugit, ki-
nguningualo uipoK.
„ajoKusingilanga,“ onarpoK, Helgalo issigaluga
KungujungniaraluarpoK.
Helgap erKaminltorpagssuit puiordluinarpai, nu-
jai Kauanut masagtumut augtanartumutdlo ujangisi-
massut pérpai kunigdlugulo.
(nangitagssat.) *
årKigssuissoK P. Dalager.
IK’eKertarssuarme naKitigkat.