AvangnâmioK - 01.02.1944, Blaðsíða 5

nr. 2
AVANGNÅMIOK’
17
uvdlune kingugdlerne malugilersimavå igdlumit
ungasiartorssuarme neKiminerssuarnik mamardluinar-
tunik ilississoKartarsimassoK. Kingarigsorssfigame su-
me nam'savdlugit nalornisigissångilå mamartortugag-
ssanilo tamåko ujåmerstinguåsanagit. sapingiså-
nguaminik nerissarpoK nungungisanilo kingmiar-
dlugit autdlarutdlugit matortardlugit.
sivisujårssuarmik taima ilorrissårpoK; uvdlutdle
ilane taima iluarusugfårigdlune pikusugtitdlune ki-
ngusugpalugtumik uiånissårpalugtoK tusarpå. erdla-
rérdlune KinilerpoK issailo sigssuerKigsårput. akera-
toKarssuarme puissåp (Kitstip) tivka naivå.
Kingusugpalugdlune uiånissårpaluk sule ama
atausiardlune tutsiutendgpoK. aitsåt taimak Ambawa
kamåumerpoK. nerisitdlune akornuserneKarångame
åsseKångitsumik fimitsagtarpoK. puissapalårrusiau-
ssakavsangmitdlo akornusersorneKardlune namagisi-
nåungitdluinarpå. nikuipoK Kilugtorssuångordlunilo.
orpigkat serKuloriarmata takulerpå niaKorssuaK
siligtorssuaK, isserssuit mardluk kisime issigigane
Kangale ingnerfilånguarsse. Simpap nerssutingua-
kasik erKumltsoK kisime najugkamine sarKumersoK
tupigalugo nåkutilerpå. uvdlune ardlalialungne
„atorfingmine suliagssane“ nåkutigivdluarsimavå pfi-
lukit nujuartarpagssuit angalaortut nunaut takorna-
riavigsorsimangmåssuk. tamåna pivdlugo Simpa pfi-
lukip neKainik arsivigsorsimavoK; tamåkorpagssuit-
die mana pérusimåput, taimåitumigdlo nerissagssa-
me iliorKarneKartarfiånukarsimavdlune.
kågtOK OKautigisavdlugo ajorpoK. livingorsima-
vok angisoK nerivdluarniko akunagserugtorneK. infl-
neK tamåt infivdluarnartuinarmik Kaumassuinarmig-
dlo issigilersimavå. taimåissutse ardlaleriardlune ta-
kutitarsimavå nunåume sulissflssut Kernertut nåpika-
luarångamigit. puissårujugssuartut Kalårpalfissartar-
poK pamiunilo Kiimut nåpartardlugo. Kernertut ilåta
Kunuginago Katigagssuatigut påtalåriartordlugo or-
nigsimagaluaruniuk misiliniarnerminit uloriatsåuka-
luaKissumit tupigissaminik ajoKutigssarsisimåsångi-
kaluarpoK.
Simpa tujormiussangitsorneK ajorpoK. ilagssai-
leKissarpoK. livime-uko ikigtUnguåkUtårdlutik ingia-
Katiglgtaraluartut piniaKatigigtardlutik pinguaKatiglg-
tarnerdlo nuånarissaraluardlugo. taimåitumik Sim-
pap nerssussuaK tåuna tukagtuinarnik memulik ta-
kuleramiuk ajorfiginiångitdluinardlugo pigaluarpå.
kisiåne Ambawa taima tiklnagagssåungilaK.
Englandime Kingmiaraugatdlarame puissånik pång-
nipilårtarnerssuane erKaeriatårpai. nangmineK emai-
massane maligdlugit puissånik pångnigtarnermine
ajugaussåinarsimaKigame ingminut sorssuartut issi-
gaoK. asullnarme puissånik toKoraissorssfivdlune tu-
såmassaulersimångilaK. manalo KingmiuvoK angisoK
nakuaK sukarugtorneK, nunåumltutdlo tamaisa nå-
lagke kisiat pinago Kunussiarissaramigit tamåna su-
ngiusimassarå.
una puissårujugssuaK måna pikagtartisoK, taku-
suvå nunautip Kingmia nerissoK akornusersordlugo
KanoK akeKartoK.
Ambawa aulagsarigdluinaKaoK. Simpa sule pal-
miussamik pamlssersimaniåsarKårtoK KingmerssuaK
tåuna Katiggame merKorssue tukagtuinångorérdlugit
nisunilo Keråtarérdlugit tikiuterérpoK. tåssa Kingmip
pångningniarnerminut nalunaeKutai.
Simpa inugsiarnersivfårigdlune KalårpalugpoK
Kingmerdlo Kanigdlivdluinarmat isigkane kukigtaler-
nagit pakamitsiarpå. uiånissårdlune nivdliutigalugo
Ambawap porlvigsordlune tingivigå. kigussuarminik
iperKångitsunik liveK tomussåginaisigut kivå tama-
viårdlunilo ileKitdlagtautdlugo. Simpap merKorssua-
ne KujåssutigissariaKarpai navianavigsumik ikiligåu-
nginame.
upangneKarnine ilimagingitdluinaramiuk tåsså-
ngåinangårmatdlo Simpa uisorernerit ardlalinguit
nukigdlårdluinaraluarpoK. pinguarnigssamingnut aut-
dlarKautåinausorileraluarpå. ånernartuvdle avdlatut
malugissaKalersipå. KumuinaK pigsigdlune aviluala-
ssorssuarmik nivdleKaoK. taimaileriardlune kiåne
sangutiatdlagpå. Ambawa kingmiåKaraluångilaK.
Kanerssuakasine livip merKorssuinik ulivkårdlugo
avungarujugssuaK miloriussauvoK.
Simpa anerteripilorpoK, kamagtorssuångorpor-
dlo. liveK puvfagtitaK upangningilertortångilaK. atautsi-
mik pigsigkame akerKame sanianérérpoK.
(nangitagssat.)
gultitoKaK.
(nangitat.)
„ernginaK ajorungnåisaunga,“ Vermund OKar-
poK. niaKuale oKingeKaoK ånernaKalunilo.
Helgap igdlussårssuarmut isereugaluarpå Ver-
mundivdle itigartitdluinarpå. måtusersorneKarumåi-
narpoK, tauvalo sorssono'savdlune. tauva Helgap
måtusersorpå, niaKorornavérKtinile atisinaujungnaer-
på. Helgavdle Vermund neriorssuisipå ivigkane na-
lagatdlarKuvdlugo, nangmineK ikiligausimassut ikio-
riartoratdlåsagamigit.