AvangnâmioK - 01.02.1944, Page 8

20
nr. 2
AVANGNÅMIOK’
vå umiarssuit tåuko sumik nagsataKartut," isuma-
liutsiarsinardlune OKarpoK.
„umiarssuitdle tåuko nunamut pitinagit ivdlit
angutitatitdlo toKUsavavse, igdlussårssuardlo pigi-
ssainik tamanik ujajaivfigalugo, arnat pisflssutitdlo
ilångutdlugit," Gudmund suaorpoK, akiniainiarnine
pingitsorumångilå.
„isumaliorpunga taimailiorneK kångunartoK Ha-
raldip naleKartisinaugå," Vermund akivoK. „oKarnia-
rit Adelsten," sågfigalugo pilerpoK, „atåtama ikingu-
tigisimavåtit. erKortfisorissarnik iliorit. intinera tuniu-
para, tamåname pivdlugo sorssugunarpugut, igdlor-
ssfivdle arnartai angutitåkalo sapitsut sernigisigik."
„uvagut pivdluta Kinusångilatit, Vermund," Sig-
vald suaorpoK, „ilungersoKatigisavavtigit tamavta to-
Kutserdluta."
„nalungilara Sigvald, tamånalo pivdlugo Kutsa-
vigåvse," Vermund akivoK.
Adelstenip Magnus avingarupå Gudmundivdlo
ama ornigpai. høvdingit tåuko pingasut OKaloKati-
glmersorput isumaKatigingitsutut itdlutik, kisale uter-
put Adelstenivdlo Vermund avingarupå tusåneKar-
Kunatik.
ajugaussut piumassait Vermundimut oKautigeré-
ramigit nikatdlungassutut aliasugdlune Vermund issi-
gå. „piumassat ilingnut såkortonaut, Vermund. Mag-
nusivdle fimigåtit, gfitit mitautigisimavatit nålagauv-
fingmutdlugoK navianardlutit, amalo angutitaisa sa-
pitsorpagssuit tOKiineKarneråne pissfivdlutit. Magnus
pissarssfivoK Haraldilflnit sujoragingilå. Gudmundiv-
dlo akerartuinera nalungilat Helgamut akiniarusung-
mat. igdlussårssuarme arnartaKarputit pinersorpag-
ssuarnik, angutitaisalo tåukua piumavait."
„Adelsten, oKauserpagssuit atorpatit," Vermund
OKarpoK.
„pissutauvoK kångusugkama, Vermund. någ-
dliungnigssat sualoKaoK ajugaugaluaruvit ajorssara-
luaruvitdlQnit. arnatdlunit ånåunigssåt ajornartinga-
jagdlulnarpåt."
Vermundip angutitane issigai. 40-tdlfinit angu-
simångilait, amerdlaneritdlo kilernernit aunårput, er-
Kånilo akerKat amerdlaKissut l'put, akerssunigssaK
måna neriunartoKångilaK.
„piumassat akueråra," OKarpoK. „kflltiutika tigu-
sinauvatit," Vermundip takulipai sume torKorneKar-
simassut.
„Vermund ugperåvkit," Adelsten OKarpoK.
„nerssutautikalo avdlatdlo piumassase tamaisa
pisavase. ajugaugumale ugpernarsaivfiginiånga Hel-
ga arnatdlo inugsiat, inugsiatdlo angutitåkalo erKig-
sisimatlneKåsassut."
„Valhalip gflté tamaisa narKigsigalugit ugper-
narsaivunga."
„Helgalo pårisavat Haraldivdlo isumagingning-
neranut tuniutdlugo."
„taimailiiisaunga ugperinga," Adelsten akivoK,
„ivdlime Vermund?"
Vermund tugdlfisimårdlune niarKe kivipå. „kå-
pialångilanga, Adelsten, angut nangmineK panauvoK,
asassane pivdlugit kigartorneKardlunilo aserorterne-
KåsassoK."
„Vermund DybemioK angutauvutit tupingnartoK.
agssangnik eKisinauvinga?"
„nuånårdlunga taimailiortarsimavunga," Ver-
mund akivoK høvdingivdlo agsså eKitdlugo.
X.
Sigvaldip angutitaisalo avdlat Vermund inange-
rumagaluarpåt Gudmund påjumavdlugo. Gudmund-
ivdle tamåna tusarumångilåliinit, Vermundimiuna to-
KussugssaK.
Vermundile nangmineK sapitdlune piarérpoK.
KerKarigdlune orpit akornånut pivoK pananilo piarér-
dlugo. — mana pivfigssanalerpoK akigssaK angner-
påK Helga pivdlugo akiliutigisavdlugo, Kitornane
mardluk Dybelo, flmassut tamaisa angisflt mikissut-
dlo pivdlugit. ajugåusaoK, malugålo sorssungnerup
anguniagagssarititåta ajugauvfigissagssaujungnaersi-
kåne. ajugaunigssaK tamåna anguneKarpat tauva
angutausimåsaoK, angussanarsimassoK nigalingmik
nalunarungnaersitsissoK piumassånigdlo angussa-
KartoK.
erKamine ikingutit akematdlo kaujatdlagsimagå-
ne takuvai, amerdlanerit panatik pflinut mangåsi-
mavait, akioringneK puiorneKarpoK, tamarmik Gud-
mundip Vermundivdlo pånigssanit sunerneKarput.
påvfigssåt igdlorssflp sånguanlpoK, Vermundip
nalungilå Helga KulimingnltoK sunialersutdlo nalu-
nagit, umåmigutdlo sujoravdlune KinussoK. ajungi-
lardle akerKat piumassåt tusarsimångingmagit, tai-
måingikaluarpåme inåsinåungikaluarpoK. Kiviarniå-
ngilåle sorssungneK inerértinago. Adelsten Kagtuner-
mlpoK tamanut takugssauvdlune, Ebbelo sanianlpoK.
Vermundip Kiviarpå, aliasugpalugpoK pissugssaK su-
joråssutiginguatsiardlugo, åjunalo Nail nakuaK, Geisi-
lo angisoK akereat akornånlpoK ilaminit nuimanero-
Kalune.
nipataKångitdluinarpoK. sorssungnerup nivdlia-
nere suaortarnerilo aitsangflngmat amilårnangårtut
tusarssaujungnaerdluinarput, ersinåinartumik agdlåt
nipaerutdl uinarpoK.
tauva pålerput, sivikeKaordle, takussutdle puiu-
ngisåinarpåt. Vermundilo akerarssuarme sånut piga-
me kamangnera sarKumileKaoK. Gudmund nerssuti-
tut ajornerpåtut ajorpoK, Vermundilo ajugaugpat
aitsåt Helga endgsisinauvoK. isumaliune Gudmundip
ajugauvdlune ajungitsuminik ajortungortitsinigsså,
pigiumångilålunit, panarsissariaKåtårnermigutdlo så-
kortoKissutigut Kimåtitdlugo.
(nangitagssat.)
årKigssuissoK P. Dalager.
IK’eKertarssuarme naKitigkat.