AvangnâmioK - 01.02.1944, Blaðsíða 7

nr. 2
AVANGNÅMIOK’
19
Vermundip pissusertik påsiniarpå. sorssugtut
unigkatdlatsiarput, akerKatdlo amerdlanerungåraluar-
dlutik iterssaliamut tunuarput. agsorssuaK ajunårput
namagsissaKardluaratigdlo. Kanordle ipat kflp sinåne
uvinganermilo? Vermundip perpaluat suaortarpaluat-
dlo nålarnivå. tusåsinauvå ilungersorpaloKissutaoK.
Idkutdle ajugaujartulersut påsisinaunagit. ikiligkat
ilåt autdlartinialeraiuarpå sujunersiordluarumavdlugit,
tauvale iterssaliamit KardlortarpalontilerpoK. Ver-
mundip påsivå akerKat sok (unuaratdlarsimassut.
Adestenip angutitaminut Kissuit tiguterKigsimavai,
Kissugdlo atauseK angutit mardluk pingasutdlunit
tigumivåt, atautsikut pingasfivdlutik aserugagssaK
atauseK namagsiniartugssauvdlugo.
igdlersuissut navianartoK takuvåt, kisiånile ka-
pfltit Karssutdlo namagtut pigiungnaerpait, Kanori-
liorsinåungitdlat, kingum'ngualo perpalugssualeKaoK.
KarmaK upipoK aserugkatigutdlo akerKat isåssorssuå-
ngorput.
malinardlugo matutigut angmassutigut akerKat
iserfigssarsiornialerput, sulile iterssaliaK Kångingikåt
putorssuit Vermundip inuisa avsserérpait unigtitdlu-
gitdlo sapéKalutik.
Vermundip sorssugfingmine akerKat tunuarsima-
tipai, ereånile ile tunuariartulerput. amerdlasflt toKu-
tåuput ikiligauvdlutigdlumt, sivninguilo Kasuvdlutik
nukigdlårdluinalerput.
patdligtailissap KerKane siligtumik angmaneKa-
lersimavoK tåssfina Adelsten sorssugtartumilo pitsau-
nerssait isersimåput. kfip sinånit sigssamitdlo ikio-
riartorKuvdlutik Kardlortarpalugput, Vermundile ikiui-
sinaujungnaerpoK, igdlersfitå aserorpoK. nangmineK
angutitailo sorssomitsiarslnaugaluarput, ajorssartitao-
rérputdle.
tåssångåinaK igdlorssflp tungånit Kardlortarpa-
lugpoK, nipå sølvitut akisuaneKartumik, nuånårner-
mik neriorssumigdlo nalunaerutigssaKartutut. Ver-
mund magssipoK angutitaminutdlo suaordlune, er-
ngerdlunime påsivå nipit tåukua KanoK nalunaeru-
tigssaKartut, tåssame Helgap umiarssuit erssernerat
nalunaerutigigå. angutitane Klmagsarpai, ikiorneKar-
nigssåt suaorutigalugo, igdlussårssflvdlo silatånut
uteriarKuvdlugit.
aulajangerérsimassartik maligdlugo Sigvaldip
sorssugtartut sapitsut katerssorsimavai akerKatdlo uni-
ngatitdlugit. Vermundikutdlo amerdlanerit igdlussår-
ssflp såva anguvåt. Vermund avåmut KiviarpoK ta-
kuvdlualerpailo umiarssuarpålugssuit nunap tungå-
nut ingerdlassut, tåssa Kunflt KarssoK ikiortigssai-
sorsimassoK.
ama Vermundip angutitaisa umiarssuit takuvait
sapltsungorKigdlutigdlo. igdlorssuarmut isernlnarta-
riaKalerput, l'maKa akerKatik uningatislnauvait Harald
tikiutserdlugo.
Dybemiut nålagkiut ajungitsumik tuaviortumig-
dlo namagsisimavåt, igdlussårssflp sånut katerssor-
put sujulerssortertik kaujatdlagdlugo. kisiånile ven-
derit igdlussårssuaK pitorauvfigåt inerssuarmutdlo
mato tikitdlugo ulimautinik pananigdlo aserorterniar-
ssarilerdlugo. Adelstenip angutitane ilagalugit pena-
siupai, perKussisimavorme Vermundikut isertarfing-
mukarnigssåt akornuserneKåsassoK, akerKatdlo tåssa
sujugdliuvdlutik mato anguvåt.
Vermund Sigvaldilo angutitatik maligtigalugit
sassussiput avKutigssiorniardlutik, Ebbevdlo ilane
ilagalugit ilaliuvfigai. sapissusiatdle iluaKutåungilaK,
akeraK toKutaugångat malinardlugo pingasut tikiu-
tarput, isertarfigdlo ånagfigssartik angusinåungilåt.
Vermundip angutitai sapitsut ikilisimåput agfåi-
nångordlutik tamatigutdlo akerKanit unguneKarsi-
mavdlutik. venderit nivdlianerssuat amilårnaKaoK,
matorssflvdlo sagdliligartai aserortilerpait. sivitsungit-
sok aserortugssauvoK akerKatdlo angutausernerssuå-
nut Helga tiiniuneKartugssångordlune.
tamåna pingisåinåsavoK. asassame navianartor-
siulernera erKaigamiuk nakussuseKalerpoK tupingna-
ngårtumik. kamangårdlune sujumut autdlarpoK, av-
dloriarneritdlo tamaisa panamik akeraK toKupå. Sig-
valdip, Nail nakussap Ebbe Burep angutitdlo Kulit
maligpåt, uningitdlatdle isertarfik tikitinago.
tåssame Vermundip Gudmund nåpipå matup
sårpiånltoK. Gudmundip kingumut Helgamut arna-
nutdlo, Vermundimut angutitainutdlo sujorasårutit
aniatileKai mato aserorterniautigalugo, Vermundimut-
dlo sågpoK kisimilo påjumavdlugo pilerisårdlugo.
„Adelsten tusåvinga?" Vermund nipitorssuarmik
suaorpoK.
„OKalugit Vermund, tusåvavkit," Adelsten akivoK.
„sorssungneK unigtiguk, uvdlume Dybeme aup
kuissaunera nåmalerpoK. ilisimajuk angutit Kavdlu-
nåjungmata ingmingnut soTSsutut."
„igdlussårssuaK, ivdlit angutitatitdlo pissauniv-
tinut tuniupigit?"
„piumassavstnik nalunåisaunga," Vermund aker-
KigpoK.
Adelstenip panane kivipå KardlortartoKarpordlo
sorssungnerdlo unigdlune.
„tauva perKUSsatit oKautigikit, Vermund, tuavio-
ritdlo angutitama ajugaunigssartik erinigingmåssuk,“
OKarpoK, ersinanilo Vermundip angutitainut pivdlu-
ne, angutauvorme sapitsoK.
„ilingnut KinutigssaKarpunga, Adelsten. Gud-
mund Ladep kisime påjumavånga akueråralo, aju-
gauguma sorssungneK unigtisavat Dybelo Kimåsav-
dlugo, ajorssaruma suna tamåt pigissara, kfiltit ner-
ssutautit pigissåkalo tamaisa pisavase. Helgale mér-
Katdlo arnatdlo inugsiat ivdlit tigusavatit sernigalu-
git, venderit ardlåinåtalunit igdlussårssuaK iserfigi-
sångilå.“
„piumassatit taivatit, Vermund, naliingiliuk ajor-
ssartitaorérsutit?"
„imånut Kiviarit, Adelsten, umiarssuit savko, tå-
ssa Harald, kungip Gormip ernera aggersoK."
Adelstenip umiarssuit Kiviarpai erssarigsivdluar-
simassut sule ungasigkaluardlutik. „kiavdlQnit nalu-